Riksrevisionen logotype
Riksrevisionen logotype

Uppföljning

Riksrevisionen har granskat hur myndigheter bedriver sin tjänsteexport samt om regeringens styrning av myndigheters tjänsteexport ger riksdagen ett underlag med tillräcklig och rättvisande information. Riksdagen betonade under 2010 att svenska myndigheter bör exportera sitt förvaltningskunnande inom områden där respektive myndighet har unik kompetens, dock utan
att konkurrera med privata inhemska aktörer. Priser ska sättas så att full kostnadstäckning uppnås. Granskningen omfattade myndigheter med stor tjänsteexport under 2009.

Granskningen visade att det var oklart hur stor tjänsteexporten var, eftersom flera myndigheter bedrev tjänsteexport utan att rapportera den. Vidare var målen för statens tjänsteexport otydliga och tolkades på skilda sätt inom olika myndigheter. Det gick inte heller att säkerställa om myndigheterna följde de politiska restriktioner som uttryckts. Flera myndigheter hade inte heller säkerställt att de hade nått full kostnadstäckning vid prissättningen. Riksrevisionen konstaterade vidare att styrningen av hur tjänsteexporten skulle bedrivas var bristfällig och hade försvagats under senare år. Underlagen för avgiftssamråden med Ekonomistyrningsverket (ESV) var bristfälliga och en majoritet av myndigheterna hade inte några krav på att återrapportera tjänsteexporten till ansvarigt departement utom i årsredovisningen. Sammantaget bedömde Riksrevisionen att regeringen inte hade tillräckliga underlag för att kunna förse riksdagen med en rättvisande bild av den statliga tjänsteexporten.

Regeringen rekommenderades att formulera mål för tjänsteexporten och kräva återrapportering. Regeringen borde också se över ESV:s uppdrag och ge verket utökat ansvar för samråd om avgifter för tjänsteexporten samt statistiksammanställning.

Efter granskningen

I skrivelsen till riksdagen med anledning av granskningsrapporten instämde regeringen i Riksrevisionens bedömning att det fanns problem som måste lösas genom en förstärkt och tydligare styrning från regeringen. Regeringen avsåg att utveckla styrningen av de statliga myndigheternas tjänsteexport i enlighet med inriktningen i den förvaltningspolitiska propositionen. Det innebar bland annat att innan regeringen bemyndigar en myndighet att bedriva tjänsteexport av varaktig karaktär, ska en prövning göras av tjänsteexportens relevans i förhållande till kärnverksamheten och statens åtagande samt tjänsteexportens mervärde, omfattning och finansiering. Regeringen avsåg även att skärpa kraven på Sidas redovisning av den biståndsfinansierade tjänsteexporten.

Regeringen avsåg också att se över det ekonomiadministrativa regelsystemet, bland annat i syfte att klargöra hur tjänsteexporten ska särredovisas. Den lämnade också ett uppdrag till ESV att säkerställa att det finns krav på särredovisning av intäkter av tjänsteexport från statliga myndigheter i myndigheternas årsredovisningar. ESV meddelade i januari 2014 (Hermesmeddelande 2013:4) att myndigheter som bedriver tjänsteexport ska särredovisa intäkter och kostnader för denna. ESV har även övervägt hur begreppet tjänsteexport kan avgränsas, men har inte lämnat någon närmare definition.

Socialdepartementet och Utrikesdepartementet har tagit fram en vägledning till stöd för Regeringskansliet i det fortsatta arbetet med att utforma styrningen av de statliga myndigheternas tjänsteexport.

I juni 2013 definierade Skatteverket begreppet tjänsteexport. Enligt Skatteverket ska verksamheten vara av tillfällig natur eller av mindre omfattning och bedrivas med full kostnadstäckning.

Uppdaterad: 20 december 2017

Kontakta OSS

Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).

Läs mer om behandling av personuppgifter

Vad handlar din fråga om?
Multiple selection