Uppföljning

Riksrevisionen har granskat Försvarsmaktens bemanning av marinens och flygvapnets stående insatsförband. Granskningen omfattade de insatsförband och ledningsstaber inom marinen och flygvapnet som löser beredskapsuppgifter.

Granskningen visade att Försvarsmakten inte hade en tillräckligt robust bemanning av de stående insatsförbanden inom marinen och flygvapnet. Det fanns allvarliga brister som påverkade verksamheten och begränsade förbandens tillgänglighet och förmåga. Bemanningen varierade starkt vid marinens och flygvapnets insatsförband samt vid ledningsstaberna vid
Försvarsmaktens högkvarter. Försvarsmakten hade även problem att bemanna vissa nyckelkompetenser. I en del fall var bemanningen nere på kritiska nivåer och bortfall av personal kunde inte alltid kompenseras.

Granskningen visade också att regeringen hade styrt mot en ökad tillgänglighet och förbättrat förutsättningarna för robust bemanning. Trots detta kvarstod bristerna. Vidare visade granskningen att riksdagen inte hade fått en helt rättvisande samlad återrapportering som underlag för sitt beslutsfattande.

Riksrevisionen rekommenderade regeringen att utveckla den öppna återrapporteringen om insatsförbanden, särskilt med hänsyn till bemanningen. Försvarsmakten rekommenderades att prioritera att bemanna de stående förbanden fullt ut i enlighet med regeringens krav. Försvarsmakten borde även se över förbandens personalramar och löpande redovisa bemanningsläget för regeringen. Slutligen rekommenderades Försvarsmakten att se över möjligheterna att göra den administrativa hanteringen enklare och snabbare på insatsledningens staber vid försvarsmaktens högkvarter samt att utreda varför så mycket arbete utfördes utöver normal arbetstid.

Efter granskningen

I skrivelsen med anledning av granskningsrapporten redogjorde regeringen för åtgärder som hade vidtagits av regeringen och Försvarsmakten sedan granskningen genomfördes. Regeringen redogjorde också för de åtgärder som Försvarsmakten vidtagit eller planerade att vidta inom ramen för ordinarie bemanningsarbete. Vidare anförde regeringen i skrivelsen att den löpande informerar riksdagen om läget i utvecklingen av insatsorganisationen i budgetpropositionen. Regeringen strävan var att denna återrapportering skulle vara så öppen som möjligt.

Försvarsmakten planerade, enligt skrivelsen, ett arbete med att definiera begreppet kritiska kompetenser och ta fram riktlinjer för detta med anledning av Riksrevisionens granskning. Inom ramen för Försvarsmaktens ordinarie bemanningsarbete hade också frågan om fartygsbesättningar övervägts vid ett flertal tillfällen. Det hade varit en medveten prioritering att ha flera fartyg med något lägre bemanningsgrad, snarare än ett fåtal fartyg med hög bemanning. Försvarsmakten konstaterade dock att det kunde finnas behov att utöka vissa typer av befattningar för att bättre säkerställa tillgång på kompetens som kan träda in om personal saknas. Försvarsmakten arbetade även med att löpande se över arbetsmetoder och arbetsbelastning. En översyn av Försvarets högkvarters organisation pågick och kunde komma att leda till en delvis ändrad organisation 2014. Ett alternativ som övervägdes var att renodla insatsledningen.

Riksdagen lämnade ett tillkännagivande till regeringen med anledning av en följdmotion till skrivelsen. Enligt tillkännagivandet måste regeringen
garantera tillfredsställande information och insyn i frågor om bemanning och tillgänglighet av de stående insatsförbanden. I regeringens skrivelse 2013/14:75 redogjorde regeringen för hur den i en bilaga till budgetpropositionen för 2014 lämnat en särskild och fördjupad redovisning av utvecklingen av Försvarsmaktens personalförsörjning. Denna redovisning var kraftigt utökad i jämförelse med tidigare år. Den utökade redovisningen återkom inte i budgetpropositionen för 2015.

I regleringsbrevet för 2015 fick Försvarsmakten i uppdrag att prioritera iståndsättandet av hela krigsförband framför uppfyllnad på bredden, så att uppgifter enligt gällande försvarsplan kunde lösas. Försvarsmakten fick även i uppdrag att återrapportera om personalbehovet i insatsorganisationen med tillhörande stödorganisation samt om uppfyllnadsgraden av krigsplacerad personal per krigsförband.