Riksrevisionen logotype
Riksrevisionen logotype

Uppföljning

Riksrevisionen granskade 2012 om Skolinspektionens prövning av godkännande av enskild som huvudman var effektiv och likvärdig. I granskningen ingick även att bedöma om regeringen gett Skolinspektionen tillräckliga förutsättningar i genomförandet av prövningen. Vidare granskade Riksrevisionen om Skolinspektionen uppfyllt sitt informationsuppdrag så som det formuleras i myndighetens instruktion. Granskningen omfattade Statens skolinspektion och regeringen (Utbildningsdepartementet).

Granskningen visade att Skolinspektionens prövning behövde utvecklas mot bakgrund av förändrade förutsättningar. Det var även var oklart i vilken utsträckning som Skolinspektionen, utifrån det underlag som begärdes in, faktiskt prövade den framtida huvudmannens förutsättningar att bedriva skolverksamhet.

Vidare visade granskningen att regleringen om påtagliga negativa följder för elever eller för den del av skolväsendet som bedrivs av det allmänna, var otydlig. Oklarheterna rörde vilka elever som avsågs, vilken hänsyn som skulle tas till redan existerande fristående skolor när nya ansökningar prövades samt hur regleringen skulle tillämpas om flera ansökningar från enskilda om att godkännas som huvudman i en viss kommun inkom samtidigt. 

Granskningen visade också att Skolinspektionen inte i tillräcklig utsträckning hade informerat om kraven på ansökningarna. De sökande behövde ofta komplettera sina ansökningar och handläggarstödet var inte tillräckligt för att handläggarna skulle kunna göra effektiva och likvärdiga bedömningar av ansökningarna. 

Riksrevisionen rekommenderade regeringen att följa upp hur Skolinspektionen prövar ansökningar om att godkännas som huvudman utifrån riksdagens målsättning om höjd kvalitet genom ett varierat utbud av skolhuvudmän. Vidare borde regeringen ge Friskolekommittén i uppdrag att överväga om lagstiftningen behövde förtydligas i fråga om bedömningen av påtagliga negativa följder på lång sikt för eleverna, eller för den del av skolväsendet som anordnas av det allmänna i den kommun där utbildningen ska bedrivas.Skolinspektionen rekommenderades att utveckla det underlag som används för beslut om godkännande av enskild som huvudman och i högre utsträckning använda egen kunskap och forskning vid prövning av inkommet underlag.

Skolinspektionen rekommenderades också att utveckla tydliga kriterier för vad som krävs för att bli godkänd som enskild huvudman. Slutligen rekommenderades Skolinspektionen att använda kriterierna för att förbättra stödet till handläggarna samt för att förbättra informationen och förtydliga kraven för de sökande.

Riksdagens behandling av regeringens skrivelse

I skrivelsen till riksdagen med anledning av granskningsrapporten instämde regeringen i att Skolinspektionens prövning av ansökningar om godkännande av enskilda som huvudmän för fristående skolor ytterligare kunde utvecklas. Regeringen lyfte fram att detta var ett arbete som hade påbörjats och betonade att detta förbättringsarbete låg i linje med de flesta av Riksrevisionens rekommendationer.  Regeringen betonade även vikten av att följa upp effekterna av Skolinspektionens intensifierade arbete med att förbättra handläggarstödet för en mer rättssäker och likvärdig prövning liksom utökade informationsinsatser till enskilda. Regeringen angav att den löpande följde hur arbetet utvecklades, bland annat genom Skolinspektionens årsredovisningar.  Regeringen delade dock inte Riksrevisionens uppfattning att Skolinspektionens prövning skulle vara främjande och fungera som ”gatekeeper” för att skapa ett varierat urval av skolor som bedrivs av enskilda eller allmänna huvudmän.  

Utbildningsutskottet föreslog i sitt betänkande att riksdagen skulle lägga skrivelsen till handlingarna och att samtliga motionsyrkanden skulle avslås. I riksdagens skrivelse biföll riksdagen utskottets förslag till riksdagsbeslut. 

Regeringens och Skolinspektionens åtgärder

Gällande regleringen om påtagliga negativa följder för elever eller den del av skolväsendet som bedrivs av det allmänna, så meddelade regeringen i skrivelsen att man avsåg avvakta betänkandet från den parlamentariskt sammansatta kommitté (Friskolekommittén) som 2011 fick i uppdrag av regeringen att utreda vissa frågor rörande fristående skolor. Friskolekommittén fick dock inget tilläggsdirektiv med anledning av Riksrevisionens granskning. Skolinspektionen har heller inte på nytt påtalat för Utbildningsdepartementet att regleringen av påtagliga negativa följder bör ändras. Den grad av osäkerhet i de faktorer och omständigheter som ligger till grund för bedömningen av om en etablering av en fristående skola kommer att innebära påtagliga negativa följder för det offentliga skolväsendet har, såvitt myndigheten kan bedöma, numera accepterats. Enligt tjänstemän vid Utbildningsdepartementet kommer de frågeställningar gällande regleringen som inte behandlades av Friskolekommittén att beredas inom departementet. 

Skolinspektionen har sedan Riksrevisionens granskning genomfört ett antal förändringar av godkännandeprövningen, bland annat i och med att den nya skollagen trädde i kraft den 1 juli 2011. Detta har till exempel inneburit att de fristående skolorna numera har samma krav på sig som de kommunala. Vidare har regeringen lagstadgat de så kallade etableringskontrollerna som Skolinspektionen genomför. Lagförändringen trädde i kraft den 1 januari 2015.  

Av Skolinspektionens yttrande över Riksrevisionens granskningsrapport framgick att myndigheten skulle anpassa och förtydliga kriterierna för vad som krävs för att få ett godkännande till att vara enskild huvudman, i samband med att ansökningsblanketten skulle revideras 2013. I arbetet ingick också att se över, anpassa och förtydliga det stöd som myndighetens handläggare använder sig av vid bedömningen av ansökningarna. Av Skolinspektionens årsredovisningar framgår att myndigheten löpande har arbetat med dessa frågor.

För att förtydliga vad som efterfrågas i en ansökan uppdaterar Skolinspektionen årligen ansökningshandlingarna, instruktionerna till ansökan och informationen på webbplatsen. Skolinspektionen upplever att utvecklingen av ansökningsblanketterna har gett bättre förutsättningar att bedöma om sökanden har förutsättningar att driva en stabil verksamhet av god kvalitet. Vidare har Skolinspektionen tagit fram en instruktion för att tydliggöra den praxis myndigheten tillämpar gällande bland annat bedömningen av lokaler, ekonomi och elevprognos. Skolinspektionen har också arbetat med att förtydliga de kompletteringsfrågor som skickas till sökande under handläggningen om det finns oklarheter i ansökan  samt utvecklat och förenklat möjligheterna att ansöka via webben.  

Skolinspektionen genomför årligen enkätundersökningar för att följa upp hur de sökande upplevt kontakten och informationen från Skolinspektionen i samband med godkännandeprövningen. Den uppföljningsenkät som genomfördes 2016 visar att förbättringar skett inom området jämfört med 2015.

För att öka likvärdigheten och rättssäkerheten i bedömningar har Skolinspektionen vidareutvecklat det interna bedömningsstödet för handläggarna. Ett digitalt handläggningssystem har också införts för att korta ner handläggningstiderna.  De förstärkta resurserna för ekonomisk granskning som Skolinspektionen satsat på har också avlastat handläggarna och samtidigt stärkt myndighetens kompetens när det gäller de ekonomiska frågorna. 

Under 2015 har Skolinspektionen infört förenklad delgivning av beslut. Detta innebär att Skolinspektionen i majoriteten av ärendena kan meddela sökanden beslut per e-post vilket inneburit att de sökande får ta del av beslut snabbare. 

Under 2016 genomförde Skolinspektionen ett projekt med syfte att besvara frågan om rätt skolor godkänns för skolstart och om processen för godkännandeprövningen är effektiv ur ett kvalitetsperspektiv. Skolinspektionen har med anledning av resultatet av detta projekt påbörjat en översyn av efterfrågat underlag från sökande samt av instruktioner och bedömningsstöd avseende ansökan om godkännande som huvudman.  

Avslutande kommentarer

Skolinspektionen har vidtagit åtgärder i linje med merparten av Riksrevisionens rekommendationer. Skolinspektionen har också genomfört flera egeninitierade åtgärder på området, bland annat för att öka effektivitet, rättssäkerhet och kvalitet i prövningen av ansökningar om godkännande som enskild huvudman. De rekommendationer som i någon mån inte tagits om hand omfattar delvis rekommendationen om utveckling av beslutsunderlag samt rekommendationen om att i högre utsträckning använda egen kunskap och forskning vid prövning av inkommet underlag. 

Regeringen delade inte Riksrevisionens övergripande slutsats att Skolinspektionen inte lägger tillräckligt tydlig vikt vid sin funktion som ”gatekeeper” för att nå lagstiftarens intentioner om ett varierat utbud av skolor som bedrivs av olika huvudmän. Regeringen ansåg att Skolinspektionen vid sin prövning saknar möjlighet att beakta andra kriterier än vad som anges i skollagen. Regeringen avsåg således inte att följa Riksrevisionens rekommendation om uppföljning i detta avseende.

Rekommendationen till regeringen som rör frågan om påtagliga negativa följder för elever eller den del av skolväsendet som bedrivs av det allmänna, har ännu inte behandlats inom Utbildningsdepartementet.

Uppdaterad: 20 december 2017

Kontakta

Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan.

Vad handlar din fråga om?
Multiple selection