Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.
Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.

Uppföljning

Riksrevisionen har granskat om styrningen mot de transportpolitiska målen är transparent och om rapporteringen till riksdagen är rättvisande utifrån de transportpolitiska målen och riksdagens klimatmål.

Granskningen visade att regeringen inte hade tydliggjort sambandet mellan lönsamhet, trafikökningar och ökade koldioxidutsläpp. Lönsamheten för många investeringsobjekt byggde på antaganden om trafikvolymer och trafikökningar som med nu tillgänglig kunskap sannolikt är svåra att förena med klimatmålen. Granskningen visade också att koldioxidutsläppen som följer av den nationella planen hade underskattats. Det var osäkert om den nationella planen sammantaget ledde till minskade koldioxidutsläpp och därmed bidrog till klimatmålen.

Regeringen rekommenderades att i sin rapportering av infrastrukturplanen till riksdagen tydliggöra sambandet mellan lönsamhet, trafikökningar och ökade koldioxidutsläpp. Vidare borde regeringen, i samband med utvecklingen och genomförandet av Färdplan 2050, fastställa en ungefärlig bana för hur utsläppen ska minska i syfte att säkerställa att Trafikverket samordnar rapporteringen av koldioxidutsläpp med infrastrukturplaneringen. Regeringen rekommenderades även att tydligt redovisa för riksdagen hur man fördelat planeringsramen mellan trafikslagen i den långsiktiga infrastrukturplanen.

Trafikverket rekommenderades att samordna myndighetens planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan med infrastrukturplaneringen, så att regeringen och därmed även riksdagen kan få en rättvisande och konsistent bild som grund för infrastrukturbeslut.

Efter granskningen

I skrivelsen till riksdagen med anledning av granskningsrapporten redovisar regeringen åtgärder avsedda att öka förutsättningarna att genomföra bättre åtgärdsplaneringar framöver. I betänkandet Transportsystemets inriktning (bet. 2012/13:TU2) avslog riksdagen motionsförslagen med anledning av regeringens skrivelse och lade skrivelsen till handlingarn

Naturvårdsverket fick redan i december 2011 i uppdrag av regeringen att i dialog med andra myndigheter redovisa hur utsläppen ska minska över tid inom olika sektorer fram till 2050. Uppdraget redovisades i december 2012. I Färdplan 2050 konstaterar Naturvårdsverket bland annat att utvecklingen av den fysiska planeringen och infrastrukturen har stor betydelse för om utsläppen av växthusgaser ska kunna minskas i framtiden. Regeringen har ännu inte kommenterat Naturvårdsverkets underlag. I budgetpropositionen för 2013 framgår att regeringen har för avsikt att under mandatperioden närmare beskriva hur det svenska arbetet för att nå visionen om noll i nettoutsläpp 2050 ska genomföras.

I juni 2012 gav regeringen Trafikverket i uppdrag att göra en kvalitetssäkring av den nationella trafikslagsövergripande planen för utveckling av transportsystemet för 2010–2021. Trafikverket skulle uppdatera kostnadskalkyler, samhällsekonomiska kalkyler samt effektbedömningar och trafikprognoser. I november 2012 redovisade Trafikverket kvalitetssäkringen till Regeringskansliet. Enligt Trafikverket har de flesta vägobjekten blivit lönsammare på grund av att transportarbetet underskattats i den tidigare analysen, men kommenterar inte att detta samtidigt innebär högre utsläpp av växthusgaser.

För att precisera den långsiktiga prioriteringen om en fossiloberoende fordonsflotta, som kritiserades i Riksrevisionens rapport, tillsatte regeringen i juli 2012 en utredning med uppdrag att bland annat föreslå åtgärder för hur denna långsiktiga prioritering ska kunna förverkligas (dir. 2012:78). Utredningen ska vara klar hösten 2013.

Regeringen har tagit fram en ny planeringsprocess för transportinfrastruktur som antogs av riksdagen i juni 2012. Enligt regeringen säkerställs därmed att riksdagen får ett tillbörligt inflytande genom en mer transparent ordning för hur ändrade förutsättningar för åtgärdsplanens genomförande ska hanteras. Enligt regeringen innebär det nya planeringssystemet bland annat att om ny information tillkommer, som visar att ett projekt i planen bedöms få oacceptabla effekter, kommer projektet att kunna stoppas.

I den infrastrukturproposition (prop. 2012/13:25) som lämnas till riksdagen hösten 2012 vidareutvecklade regeringen hur transportinfrastrukturen ska bidra till att de transportpolitiska målen kan uppnås.

Uppdaterad: 20 december 2017

Kontakta oss

Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).

Läs mer om behandling av personuppgifter

Vad handlar din fråga om?
Vad handlar din fråga om?