Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.
Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.

Uppföljning

Riksrevisionen har granskat användningen av klimatrelaterade skatter, främst energi- och koldioxidskatt. Syftet med granskningen var att bedöma om myndigheternas och regeringens rapportering av hushållens och näringslivets utgifter för klimatrelaterade skatter är transparent och överblickbar samt om det finns skillnader i fördelningen av utgifter för klimatrelaterade skatter mellan olika förorenare.

Granskningen visade att det är stora skillnader mellan olika förorenares utgifter för klimatrelaterade skatter och utsläppsrätter i EU:s utsläppshandelssystem. Regeringen och myndigheterna saknade en samlad och tydlig bild för att kunna bedöma om de klimatrelaterade skatterna i kombination med andra styrmedel var kostnadseffektiva och i vilken utsträckning de överensstämde med principen om att förorenaren ska betala.

Riksrevisionen rekommenderade regeringen att samlat rapportera hur stora förorenarnas kostnader för klimatrelaterade skatter och utsläppsrätter är i förhållande till utsläppens storlek. Rapporteringen borde omfatta näringslivet och hushållen, hushållstyper, branscher inom näringslivet samt den handlande och den icke handlande sektorn. Regeringen borde säkerställa att myndigheterna lämnar underlag till regeringen som möjliggör en sådan rapportering. Regeringen borde även peka ut ett ansvar för samordning av kontinuerlig datainsamling, analyser och samlad rapportering av kostnader för och effekter av de klimatrelaterade skatterna, handelssystemet för utsläppsrätter och samspelet mellan dessa styrmedel i förhållande till utvecklingen av utsläppen.

Efter granskningen

I skrivelsen till riksdagen med anledning av granskningsrapporten anförde regeringen att principen om att förorenaren betalar är en riktig utgångspunkt för miljö- och klimatpolitiken. Regeringen angav att den fortsätter samordningen av de ekonomiska styrmedlen på klimat- och energiområdet samt att regeringen på kort sikt särskilt kommer att bedöma styrmedlens effektivitet och om de behöver kompletteras. Inom Regeringskansliet pågår vidare ett utvecklingsarbete med syfte att bättre följa upp fördelningseffekter av energi- och koldioxidbeskattningen.

Regeringen menade också att ett tydligt ansvar för samordning av analyser, samlad rapportering och av samspelet mellan styrmedel i förhållande till utsläppen är angeläget.

Konjunkturinstitutet har på uppdrag av regeringen tagit fram en årlig miljöekonomisk rapport. Där anges att Konjunkturinstitutet kan bidra till att ge en samlad och tydlig bild av de klimatrelaterade skatterna i kombination med andra styrmedel, under förutsättning att resurser tillförs för forskning och utvecklingsarbete. På regeringens uppdrag har Konjunkturinstitutet även, utifrån nationalekonomisk teori, tagit fram en studie om hur olika styrmedel inom klimat- och energipolitiken interagerar. Naturvårdsverket har i sin rapportering gjort beräkningar för olika utsläppsbanor med utgångspunkt i olika scenarier.

Uppdaterad: 20 december 2017

Kontakta oss

Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).

Läs mer om behandling av personuppgifter

Vad handlar din fråga om?
Vad handlar din fråga om?