Uppföljning

Riksrevisionen har granskat effektiviteten i och uppfyllelsen av målen för SBAB. Enligt riksdagsbeslut ska SBAB med utgångspunkt i sedvanlig företagsekonomisk målsättning och en effektiv organisation bidra till mångfald och konkurrens. Bolaget ska därmed vara värdeskapande och därutöver bidra till mångfald och konkurrens på bolånemarknaden. Staten ska dessutom bidra till en sund och fungerande kreditmarknad. Granskningen beaktade därför särskilt regeringens styrning av företaget och om regeringen i sin styrning tagit hänsyn till om SBAB genom sitt agerande på bolånemarknaden har påverkat risken för ökade makroekonomiska obalanser. 

Granskningen visade att SBAB visserligen hade levt upp till det avkastningskrav som regeringen satt för bolaget, men att kravet varit lågt och sjunkande över åren. Avkastningskravet var lägre än storbankernas och i förhållande till övriga statliga bolag bland de lägsta. Värdeökningen på bolaget hade dessutom varit begränsad. SBAB hade därutöver inte följt sin utdelningspolicy om att en tredjedel av vinsten ska delas ut till ägaren. Sedan 2005 hade ingen utdelning skett, med hänvisning till behovet av att öka det egna kapitalet. Granskningen visade också att bolaget hade bidragit till bolånemarknadens funktionssätt, men att denna effekt minskat över tid och att varken regeringen eller bolaget beaktat de risker för den ekonomiska utvecklingen som en ökad utlåning till hushållen kunnat bidra till. Slutligen konstaterade Riksrevisionen i granskningen att den ägarklausul som finns i delar av SBAB:s obligationsprogram försämrat möjligheterna till en försäljning av bolaget.

Riksrevisionen rekommenderade regeringen:

• Att rapportera till riksdagen på vilket sätt SBAB bidrar till mångfalden och konkurrensen på bolånemarknaden.
• Att utvärdera de risker som ägarklausulen medför. 
• Att utreda och överväga ett nytt avkastningskrav för SBAB samt att förtydliga utdelningsprincipen.

Riksdagens behandling av regeringens skrivelse

I skrivelsen  till riksdagen med anledning av granskningsrapporten instämde regeringen i delar av rapportens slutsatser men ansåg inte, till skillnad från SBAB självt, att bolaget hade haft något uppdrag att bidra till mångfald och konkurrens på bolånemarknaden. Finansutskottet ställde sig bakom regeringens yttrande men två utskottsledamöter reserverade sig och ansåg att tidigare uttalanden är svåra att tolka på annat sätt än att SBAB hade ett samhällsuppdrag, även om det inte framgår av bolagets styrdokument.  

Riksdagen beslutade, i enlighet med finansutskottets förslag, att lägga skrivelsen till handlingarna utan ytterligare åtgärder. 

Regeringen och bolagets åtgärder

Avseende Riksrevisionens iakttagelser om SBAB: ekonomiska mål inledde regeringen fyra veckor efter rapporten en dialog med SBAB:s styrelse som resulterade i att bolagets vd fick i uppdrag att i samverkan med Finansdepartementet bereda ett förslag till nya ekonomiska mål för bolaget. Vid bolagsstämman 2013 beslutades det om nya mål för SBAB rörande kapitalstrukturen, avkastningskrav och utdelningspolicy, i likhet med vad Riksrevisionen föreslog.

Regeringen instämde i granskningens slutsats att ägarklausulen i SBAB:s utlåningsprogram utgör en risk vid en eventuell försäljning och aviserade att den avsåg att utvärdera denna risk. Diskussionen om ägarklausulen medförde att SBAB under 2014 lanserade ett upplåningsprogram avseende icke säkerställd skuld utan ägarklausul. 

SBAB:s utestående stock av obligationslån med ägarklausul, som uppgick till 78,8 miljarder kronor vid utgången av 2013, hade vid utgången av 2016 minskat till 59,9 miljarder kronor. Därigenom har risken att ägarklausulen skulle utgöra ett problem vid en eventuell försäljning minskat. 

Avslutande kommentarer

Regeringen har vidtagit ett flertal åtgärder som adresserat de brister granskningen påvisade. Vad gäller frågan kring SBAB:s eventuella uppdrag att bidra till mångfald och konkurrens kan Riksrevisionen konstatera att det vid riksdagsbehandlingen av granskningsrapporten rådde delade meningar bland riksdagens ledamöter om hur tidigare uttalanden och skrivningar från regering och riksdag ska tolkas. I dag har SBAB inget samhällsuppdrag och verkar på en kommersiell marknad i konkurrens med ett antal privata aktörer.

SBAB utgör ett exempel på otydlighet i statens styrning. Bolaget verkade i närmare två decennier under betingelser som regeringen i efterhand inte ansåg gälla. En effektiv styrning av statliga bolag kräver att regeringen ställer tydliga krav och mål. Granskningen bidrog till att klargöra under vilka villkor som SBAB verkar under.