Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.
Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.

Uppföljning

Riksrevisionen har granskat styrningen av statens insatser för att utveckla och underhålla transportinfrastrukturen. Rapporten redovisar en avslutande granskning som genomfördes inom ramen för en granskningsstrategi avseende infrastruktur. I granskningen har Riksrevisionen fördjupat bilden av de effektivitetsbrister som iakttagits i tidigare granskningar med särskilt fokus på frågan om regeringens styrning lett till en effektiv användning av resurserna för infrastruktur.

Granskningen visade att statens instrument för att utveckla och underhålla infrastrukturen i huvudsak var utformade för att leda till en effektiv användning av resurserna om de används som det var avsett. Tillämpningen av instrumenten hade dock brister. Styrmedel och principer tillämpades enligt Riksrevisionen inte i enlighet med intentionerna, vare sig av regeringen eller av Trafikverket, vilket minskade möjligheterna att effektivt åtgärda brister i transportsystemen innan överväganden om kostsamma om- och nybyggnationen gjordes. Granskningen visade vidare att regeringen fattade beslut som avvek från underlag utan att motiven till detta redovisades på ett tydligt sätt för riksdagen och allmänheten. Riksdagen fick inte heller någon information om hur stora investeringar som hade genomförts eftersom regeringen inte följde upp dessa åtgärder.

Det förändringsarbete som pågick inom infrastruktursektorn med bland annat genomförd myndighetsreform, förändrat planeringssystem och nya styrmodeller bedömde Riksrevisionen som positivt i granskningen. De genomförda förändringarna skapade bättre förutsättningar för trafikslagsövergripande planering och skulle successivt kunna leda till förbättringar på flera områden såsom intern effektivisering, budgetkontroll och bättre förvaltning av samhällsekonomiska kalkyler. Riksrevisionen bedömde emellertid att förändringarna inte påverkade de grundläggande strukturer som motverkar en ändamålsenlig tillämpning av de principer som riksdagen fastlagt för genomförandet av transportpolitiken.

Riksrevisionens sammantagna slutsats var att regeringen inte hade säkerställt en effektiv användning av statens resurser. 

Riksrevisionen rekommenderade regeringen att bland annat utveckla styrmedelsanalyser och använda analyserna i åtgärdsplaneringen. Regeringen rekommenderades också att införa tydligare riktlinjer för fyrstegsanalyser och tydliggöra ändamål med infrastruktursatsningar samt att förbättra kvalitetssäkring och uppföljning av stora infrastrukturobjekt. Därutöver rekommenderades regeringen att utveckla en långsiktig finansieringsplan och att överväga ett förstärkt regeringskansli.

Trafikverket rekommenderades att vidareutveckla metoder för kostnadskontroll och förbättra uppföljningen av kostnadskontrollen. Trafikverket borde även utveckla metoder för analys av systemeffekter och samband mellan olika åtgärder och åtgärdskostnader.

Riksdagens behandling av regeringens skrivelse 

Riksdagen lade, på Trafikutskottets förslag, regeringens skrivelse till handlingarna och avslog samtliga följdmotioner. Inför behandlingen besökte utskottet Trafikverket den 26 mars 2013 för att ta del av myndighetens arbete med den då pågående åtgärdsplaneringen. Utskottet anordnade vidare den 30 maj 2013 ett seminarium om statens satsningar på transportinfrastruktur med anledning av de granskningar som Riksrevisionen gjort inom området.  

Regeringen och myndigheternas åtgärder

I skrivelsen till riksdagen anförde regeringen att förändringsarbetet inom transportområdet i stora delar varit framgångsrikt, men konstaterade samtidigt att utvecklingen av regeringens styrning och myndigheternas operativa verksamhet inte slutförts utan var något som skulle vara en prioriterad verksamhet även fortsättningsvis. Regeringen ansåg också att det kan finnas goda skäl till varför styrmedel och principer inte alltid tillämpas eller följs. Det kan exempelvis vara så att det inte alltid finns något kunskapsunderlag om samhällsekonomiska kostnader eller att samhällsekonomiska kalkyler inte alltid ger en fullständig eller rättvisande bild av kostnader och effekter. Beträffande uppföljning av de åtgärder som vidtagits instämde regeringen i huvudsak med Riksrevisionens slutsats och medgav att det fanns skäl att förbättra redovisningen till riksdagen och allmänheten. Till exempel bör stora investeringars samhällsekonomiska effekter arbetas in i existerande uppföljningsmetoder. Med skrivelsen till riksdagen ansåg regeringen att granskningsrapporten var slutbehandlad.

Regeringen gav 2015 Trafikverket i uppdrag att se över en vägledning för regionala systemanalyser från 2008. Uppdraget har genomförts i samråd med länsplaneupprättarna som en del av uppdraget att ta fram inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplanering för perioden 2018–2029. Åtgärdsvalsstudier är ett förberedande steg för val av åtgärder och ger underlag för en prioritering av lösningar. Åtgärder som har rekommenderats genom åtgärdsvalsstudier kan antingen genomföras inom ramen för redan planerad verksamhet eller prioriteras inom den nationella transportplanen eller länstransportplanerna. De kan också ingå i kommuners eller andra aktörers planering.

För att förbättra kostnadskontrollen lämnar Trafikverket sedan 2013 årligen en byggstartsrapportering till regeringen med redovisning av vilka objekt som ska byggstarta de kommande tre åren och vilka som planeras kunna starta om fyra–sex år. Trafikverket uppger att dess arbetssätt har utvecklats med årliga mer noggranna genomgångar än tidigare av planeringsläge och kostnader.  

Systemeffekter hanteras av Trafikverket genom arbetssättet åtgärdsval enligt fyrstegsprincipen. Bland annat görs övergripande åtgärdsvalsstudier med olika aktörer för att få en bred genomlysning av utvecklingsbehov och tänkbara lösningar för hela stråk, tätortsutveckling, bedömning av cykelvägar, järnvägskapacitet med mera. Trafikverket har under 2015 på uppdrag av regeringen och i samråd med länsplaneupprättarna uppdaterat tidigare metodbeskrivning för regionala systemanalyser. För de behov som framkommer gör TRV så kallade samlade effektbedömningar inklusive samhällsekonomiska bedömningar som möjliggör jämförelser av olika åtgärdskombinationer.

Trafikverket presenterade i april 2014 rapporten Trafikverkets plan för utveckling av samhällsekonomiska metoder och verktyg, effektsamband och effektmodeller inom transportområdet. Planen ska bidra till att prognoser och samhällsekonomiska analyser ger mer tillförlitliga resultat samtidigt som analyserna blir snabbare och billigare. Planen har utökats med områdena järnvägskapacitet och statistik. 

Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) fick i december 2012 ett regeringsuppdrag att granska trafikens samhällsekonomiska kostnader. Uppdraget omfattar några av de områden som ingick i Riksrevisionens granskning, bland annat analys av trafikens marginalkostnader. Uppdraget avrapporterades i december 2014. I rapporten sammanfattas aktuella resultat om trafikens samhällsekonomiska kostnader vad gäller slitage och nedbrytning av infrastruktur, olycksrisker, emissioner med mera för varje trafikslag. 

Regeringen gav vidare, i början av januari 2015, VTI i uppdrag att ta fram och uppdatera kunskapsunderlag om trafikens samhällsekonomiska kostnader. I rapporten skriver VTI sammanfattningsvis att beräkningen av vägtrafikens samhällsekonomiska marginalkostnader pekar på samma huvudresultat som i den första rapporten.  

Trafikanalys har regeringens uppdrag att årligen rapportera analyser av transportsektorns samhällsekonomiska kostnader i relation till skatte- och avgiftsuttag inom olika delar av den svenska och europeiska transportsektorn. De kostnader som analyseras är i första hand de kortsiktiga samhällsekonomiska marginalkostnaderna för trafikens externa effekter. 

Avslutande kommentar

Riksrevisionen rekommenderade i granskningsrapporten regeringen och Trafikverket att utveckla eller införa metoder och åtgärder som syftar till att förbättra arbetet med att utveckla och underhålla transportinfrastrukturen. Vissa åtgärder hade redan påbörjats till följd av rekommendationer i tidigare granskningar och vissa åtgärder med anledning av slutrapporten. En del av åtgärderna kräver dock omfattande forskningsinsatser vilket betyder att genomslag kan dröja flera år. Regeringen framförde i sin skrivelse synpunkter på Riksrevisionens rekommendationer som andades en viss kritik mot att Riksrevisionen inte tagit tillräcklig hänsyn till att åtgärdsplaneringen ingår i ett politiskt sammanhang och att det ibland är nödvändigt att göra avsteg från planeringsprinciper för att nå ”geografisk och tidsmässig fördelning av resurser”. 

Uppdaterad: 20 december 2017

Kontakta oss

Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).

Läs mer om behandling av personuppgifter

Vad handlar din fråga om?
Vad handlar din fråga om?