Riksrevisionen logotype
Riksrevisionen logotype

Uppföljning

Riksrevisionen har i samarbete med andra nationella revisionsorgan granskat den europeiska handeln med utsläppsrätter i sju länder, inklusive Sverige. Granskningen omfattade genomförandet och tillämpningen av EU:s handelssystem för utsläppsrätter samt Kyotoprotokollets flexibla mekanismer CDM (Clean Development Mechanism, mekanismen för ren utveckling) samt JI (Joint Implementation, gemensamt utförande).

Syftet med samarbetet var att undersöka tillförlitligheten, stabiliteten och effektiviteten hos EU:s utsläppshandelssystem och de projektbaserade mekanismerna enligt Kyotoprotokollet.

Granskningen genomfördes inom ramen för Riksrevisionens granskningsstrategi Hållbar utveckling – Klimat, som avslutades i december 2013 med en slutrapport. Den byggde framför allt på följande granskningsrapporter:

  • Vad är Sveriges utsläppsrätter värda? – Hanteringen och rapporteringen av Sveriges Kyotoenheter (RiR 2009:21)
  • Klimatinsatser utomlands – statens köp av utsläppskrediter (RiR 2011:8)
  • Klimatrelaterade skatter – Vem betalar? (RiR 2012:1)

Granskningen visade att regeringarna i de granskade länderna hade tillämpat EU:s utsläppshandelssystem i enlighet med gällande EU-lagstiftning och bestämmelserna i FN:s ramkonvention om klimatförändring. Systemets effektivitet när det gällde att bidra till långsiktiga utsläppsminskningar var dock en stor utmaning eftersom ett allmänt överskott av utsläppsrätter i systemet under perioden 2008–2012 hade medfört kraftigt sänkta priser på utsläppsrätter. Vidare hade de potentiella möjligheterna i JI- och CDM-mekanismerna inte utnyttjats. De viktigaste orsakerna till detta var långsamma godkännande- och kontrollprocesser. Granskningen visade också svagheter i riskhanteringen hos köparländerna.

I den gemensamma granskningsrapporten riktades ett antal rekommendationer till de granskade ländernas regeringar. Rekommendationerna avsåg stimulanser för långsiktig utsläppsminskning, effektivare handel med utsläppsrätter, åtgärder mot momsbedrägerier och förenklade förfaranden för ren utveckling (CDM).

Efter granskningen

I skrivelsen med anledning av granskningsrapporten delade regeringen Riksrevisionens bedömning att nuvarande pris på utsläppsrätter är för lågt för att ge tillräckliga drivkrafter för de investeringar i teknik och infrastruktur med låga utsläpp som krävs för att EU ska nå sina långsiktiga klimatmål. Det primära styrmedlet för verksamheter inom handelssystemet ska vara det pris som EU:s handelssystem skapar. Regeringen kommer därför fortsatt att verka för att EU:s handelssystem för utsläppsrätter ska utvecklas på ett sätt som säkerställer och främjar dess roll i den europeiska klimatpolitiken. De närmaste åren och i samband med bland annat kontrollstation 2015 kommer, enligt regeringen, fortsatt utvärdering av styrmedlens effektivitet, fördelningseffekter och behov av kompletteringar att ske.

Efter granskningen har EU:s handelssystem gått in i en tredje handelsperiod (2013–2020), där ett antal förändringar har skett, bland annat nya tilldelningsprinciper. Vidare beslutade Europaparlamentet och rådet i december 2013 att auktioneringen av 900 miljoner utsläppsrätter under perioden 2014– 2016 senareläggs till 2019–2020.

Uppdaterad: 20 december 2017

Kontakta

Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan.

Vad handlar din fråga om?
Multiple selection