Riksrevisionen logotype
Riksrevisionen logotype

Uppföljning

Riksrevisionen har granskat statens insatser för energieffektivisering inom industrin, särskilt programmet för energieffektivisering (PFE) som riktas till energiintensiva företag. Granskningen behandlade också om energieffektivisering inom industrin bidrar till utsläppsminskningar, på kort och lång sikt, nationellt och på EU-nivå. I dessa sammanhang berördes även elcertifikatsystemet. Granskningen berörde regeringen, Naturvårdsverket, Skatteverket, Energimyndigheten och Statistiska centralbyrån.

Granskningen visade att det var tveksamt om programmet för energieffektivisering hade bidragit till betydande utsläppsminskningar. Effektiviseringarna var sannolikt inte så stora som regeringen och Energimyndigheten hade redovisat. Enligt granskningen skulle inte heller styrmedel för energieffektivisering, exempelvis PFE, bidra till utsläppsminskningar för företag som ingår i EU:s system för handel med utsläppsrätter till 2020. Däremot visade granskningen att många företag hade gynnats ekonomiskt av PFE och andra styrmedel och undantag.

Granskningen visade också att det var oklart hur det svenska energieffektiviseringsmålet skulle mätas och att det hade en annan definition av energitillförsel och ett annat basår än EU:s dåvarande energieffektiviseringsmål.

I det fall regeringen avsåg att föreslå för riksdagen att införa ett nytt frivilligt program för energieffektivisering rekommenderade Riksrevisionen regeringen att bland annat fastställa kvantifierade mål för ett sådant program. Regeringen rekommenderades också att ta fram en uppdaterad översikt över de olika målen, vad de innebär och hur de påverkar varandra. Vidare rekommenderades regeringen att förtydliga målet om energieffektivisering och samlat analysera hur styrmedlen för att nå klimat- och energimålen påverkar företagen ekonomiskt och i vilken utsträckning styrningen ger incitament för företagen att minska utsläppen.

Energimyndigheten rekommenderades att förbättra sina analyser och sin rapportering av PFE samt att förtydliga kraven på företagens rapportering inom programmet. Dessutom borde myndigheten förbättra kontrollen och tillsynen av de åtgärder som PFE-företagen redovisar. 

Riksdagens behandling av regeringens skrivelse

Näringsutskottet behandlade i sitt betänkande över regeringens skrivelse även motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2013 om olika energipolitiska frågor. Utskottet anförde bland annat att frågan om hur energieffektivisering i energiintensiv industri kan främjas framöver bereddes inom Regeringskansliet. Utskottet föreslog att regeringens skrivelse skulle läggas till handlingarna. Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag.

Regeringens och myndigheternas åtgärder

I skrivelsen med anledning av Riksrevisionens granskningsrapport angav regeringen att Riksrevisionens analys och slutsatser var värdefulla att beakta mer allmänt när styrmedel skulle utformas. Men några avgörande förändringar i PFE-programmets befintliga utformning var inte aktuella, bland annat mot bakgrund av att det höll på att fasas ut. Frågan om hur energieffektivisering i energiintensiv industri kan främjas i framtiden bereddes inom Regeringskansliet. Regeringen avsåg att i detta arbete beakta Riksrevisionens rekommendationer. Regeringen uppgav vidare att det fanns anledning att sammanställa och komplettera genomförda konsekvensanalyser av den förda energi- och klimatpolitiken för den elintensiva industrin. Regeringen avsåg att återkomma i detta ärende i samband med arbetet med den energi- och klimatpolitiska kontrollstationen 2015. 

Energimyndigheten avsåg att förtydliga rapporteringen av PFE och ta fram en ny utvärderingsplan för programmet samt att förbättra tillsynen av hur företagen följer programkraven i lagen. Myndigheten planerade en översyn och utveckling av metodiken liksom en ökad koordination med tillsyn över andra områden.Lagen om program för energieffektivisering upphävdes 1 januari 2013 och företag kan inte längre anmäla sig till programmet. Lagen gällde för de företag som anmälde sig senast 2012. De flesta programdeltagare avslutade PFE den 30 juni 2014 och de sist anmälda företagen avslutar deltagandet 2017. Orsaken till att PFE avslutades var att programmet stred mot EU:s statsstödsregler. 

I juni 2014 trädde lagen om energikartläggning i stora företag i kraft. Den syftar till att främja förbättrad energieffektivitet i stora företag. Lagen är en del i att uppfylla de krav som EU:s energieffektiviseringsdirektiv ställer på medlemsstaterna. Enligt lagen har stora företag skyldighet att göra kvalitetssäkrade energikartläggningar minst vart fjärde år.

I regleringsbrevet för 2014 gav regeringen Energimyndigheten i uppdrag att i samarbete med berörda myndigheter sammanställa resultaten av genomförda konsekvensanalyser av den förda energi- och klimatpolitiken för den elintensiva industrin. Uppdraget redovisades i en rapport 2014.

I Naturvårdsverkets och Energimyndighetens underlagsrapport till kontrollstation 2015 finns sammanställningar över vilka effekter de olika styrmedlen har på klimat- och energimålen till 2020. Dessutom finns en analys av priskänsligheten i den elintensiva industrin gällande efterfrågan på el. Underlaget till kontrollstation 2015 innehåller således en översikt över de olika klimat- och energimålen, men endast för ett fåtal styrmedel ges kvantitativa svar på frågor om måluppfyllelse, kostnadseffektivitet, fördelningseffekter samt interaktion och konsekvenser för andra samhällsmål. Någon efterföljande sammanställning har inte gjorts.

I energiöverenskommelsen i juni 2016 anges bland annat att ett mål för energieffektivisering för perioden 2020 till 2030 ska tas fram och beslutas senast 2017. Ett särskilt energieffektiviseringsprogram för den elintensiva svenska industrin, motsvarande PFE, bör införas givet att man kan hitta ansvarsfull finansiering.  

Regeringen, Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna enades i november 2016 om ett förslag till nytt mål för energieffektivisering till 2030: Sverige ska år 2030 ha 50 procent effektivare energianvändning jämfört med 2005. Målet uttrycks i termer av tillförd energi i relation till BNP. Energimyndigheten ska ges i uppdrag att tillsammans med olika branscher formulera sektorsstrategier för energieffektivisering. Energikommissionen föreslog i januari 2017 bland annat att målet ska använda samma definition för energitillförsel som EU:s mål. Samma basår, 2005, som för EU:s mål föreslås användas. Energikommissionen upprepar även energiöverenskommelsens förslag om att ett särskilt energieffektiviseringsprogram för den elintensiva svenska industrin, motsvarande PFE, bör införas givet att man kan hitta ansvarsfull finansiering. Ett nytt program bör i första hand ta sikte på att uppnå en ökad energieffektivisering inom industrin och på att nå uppsatta mål för energieffektivisering.

Det pågår beredningsarbete inom Regeringskansliet med anledning av energiöverenskommelsens utgångspunkter och Energikommissionens förslag. Enligt tjänstemän vid Miljö- och energidepartementet är det i dagsläget inte möjligt att ange hur förslagen till riksdagen kommer att vara utformade, och det finns inte någon fastlagd tidpunkt för när en proposition om ett nytt energieffektiviseringsprogram kommer att läggas fram. 

Energimyndigheten anger att den har dragit en del lärdomar inför ett eventuellt nytt program om energieffektivisering i fråga om tillsyn, uppföljning och återrapportering. Myndigheten bedömer i en kommande rapport (10 år med PFE) bland annat inrapporterade energieffektiviseringars additionalitet, det vill säga i vilken utsträckning som de inte skulle ha genomförts utan PFE. De av PFE-företagen inrapporterade eleffektiviseringarna uppgår från och med starten av programmet till och med maj 2015 till totalt 3 TWh. Av dessa inrapporterade eleffektiviseringar bedömer Energimyndigheten numera att 2 TWh är additionella, det vill säga att de inte skulle ha inträffat utan PFE. Myndigheten har inte gjort några kvantitativa bedömningar av andra effektiviseringar än el.

I fråga om kontroll och tillsyn av de eleffektiviserande åtgärder som PFE-företagen rapporterat, genomförde Energimyndigheten totalt sju tillsynsbesök under programmets andra period (2009–2014), varav fyra efter granskningen.  Under programmets första period (2005–2009) genomförde myndigheten tillsyn av sex företag. 

Avslutande kommentarer

Riksrevisionens rekommendationer till regeringen lämnades i det fall att regeringen skulle föreslå riksdagen att införa ett nytt frivilligt program för energieffektivisering inom industrin. Eftersom regeringen ännu inte vidtagit någon sådan åtgärd, är det i dagsläget inte möjligt att bedöma huruvida dessa rekommendationer är uppfyllda. Rekommendationerna till Energimyndigheten bedöms ha uppfyllts delvis. Analyserna och rapporteringen anges ha förbättrats. Däremot förefaller tillsynsnivån vara relativt oförändrad. 

När det gäller verkan av Riksrevisionens rapport, beskriver tjänstemän vid Miljö- och energidepartementet rekommendationerna som ett inspel i det pågående beredningsarbetet inom Regeringskansliet. Vid tidpunkten för granskningen var PFE på väg att fasas ut och det hade genomförts en del analyser inom Regeringskansliet. Efter publiceringen genomfördes ytterligare analyser och rapporten tillförde ett betydande underlag till det arbetet. De genomförda analyserna kommer tillsammans med bland annat Energimyndighetens kommande utvärdering 10 år med PFE att läggas till grund för utgångspunkterna för ett nytt program. Sammanfattningsvis beskrivs att rapporten tillsammans med andra initiativ har haft en inverkan på regeringens åtgärder och analyser. Tjänstemän vid Energimyndigheten anger att granskningsrapporten var en av faktorerna som gav extra dragkraft till myndighetens förändringsarbete.

Uppdaterad: 20 december 2017

Kontakta

Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan.

Vad handlar din fråga om?
Multiple selection