Riksrevisionen logotype
Riksrevisionen logotype

Uppföljning

Riksrevisionen har granskat om staten använder sina styrmedel så att utsläppen av växthusgaser minskar i enlighet med klimatmålen och till rimliga kostnader. Granskningen avslutade och kompletterade elva granskningar som genomförts inom granskningsstrategin Hållbar utveckling – klimat under åren 2009–2013. Slutrapporten berörde regeringen, Konjunkturinstitutet, Naturvårdsverket, Energimyndigheten, Statistiska centralbyrån och Trafikverket.

Granskningen visade att det fanns risk för att staten inte använde sina styrmedel så att utsläppen minskade i enlighet med målen och till rimliga kostnader. Kostnaderna för att minska utsläppen varierade kraftigt mellan olika insatser, vilket indikerade att de samlade utsläppsminskningarna till 2020 skulle kunna åstadkommas till lägre kostnader genom en annan kombination av styrmedel.

Riksrevisionen rekommenderade regeringen att samordna klimatmålen med andra övergripande samhällsmål genom att göra tydliga långsiktiga prioriteringar och tydliggöra vad som ska åstadkommas och vad det kostar. Regeringen borde också fastställa en ungefärlig bana för hur utsläppen ska minska även efter 2020. Slutligen borde regeringen peka ut ett tydligt ansvar och mandat samt styra resurserna för att åstadkomma en samlad och avvägd rapportering och analys som underlag för beslut om investeringar och olika klimatinsatser av riksdag, regering, myndigheter, företag och allmänhet.

Efter granskningen

I skrivelsen med anledning av granskningsrapporten instämde regeringen i Riksrevisionens rekommendationer vad gäller behovet av att utveckla och tydliggöra långsiktiga prioriteringar för klimatpolitiken, liksom behovet av en långsiktig utsläppsbana. Regeringen redovisade flera åtgärder som den hade vidtagit med anledning av Riksrevisionens granskning. I april 2014 beslutade regeringen att låta en särskild utredare föreslå en strategi för att uppnå regeringens långsiktiga vision att Sverige år 2050 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären, Klimatfärdplan 2050. Enligt direktiven var Riksrevisionens granskning en del av utredningens underlag som skulle få särskild betydelse för de ställningstaganden Sverige behövde göra på klimatområdet efter 2014. Uppdraget skulle redovisas till regeringen den 2 november 2015.

För att förbereda den samlade uppföljning och redovisning av klimatinsatserna till 2020 som skulle ske i kontrollstationen 2015 gav regeringen Naturvårdsverket och Energimyndigheten i uppdrag att utvärdera måluppfyllelse utifrån prognoser och föreslå justering av styrmedel vid behov. Regeringen gav också SMHI i uppdrag att följa upp och analysera arbetet med klimatanpassning, att bedöma återstående behov av åtgärder samt att utarbeta underlag om det klimatvetenskapliga kunskapsläget.

Regeringen tog vidare initiativ till att en preliminär rapportering av föregående års utsläpp skulle ske senast i april påföljande år. Regeringen avsåg att återkomma till riksdagen i frågan om ratificering av den andra åtagandeperioden av Kyotoprotokollet sedan det nödvändiga regelverket på EU-nivå hade fastställts. Regeringen avsåg också att återkomma i frågan om avräkningen av Sveriges första åtagandeperiod under Kyotoprotokollet, inklusive hur överskottet av Kyotoenheter ska hanteras.

I ett tilläggsdirektiv i december 2014 uppdrog regeringen åt Miljömålsberedningen att föreslå ett klimatpolitiskt ramverk och att ta fram en strategi för hur en samlad och långsiktig klimatpolitik kan utformas. Miljömålsberedningen övertog därmed det uppdrag som tidigare getts till utredningen Klimatfärdplan 2050. Uppdraget skulle redovisas senast den 15 februari 2016. I ett nytt tilläggsdirektiv i oktober 2015 förlängdes utredningstiden vad avser klimatpolitiskt ramverk inklusive klimatmål till den 1 mars 2016 och vad avser strategin för en samlad och långsiktig klimatpolitik till den 1 juni 2016. Den 9 mars 2016 lämnade Miljörådsberedningensitt betänkande Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige, SOU 2016:21, med förslag om att målet om noll nettoutsläpp ska nås 2045 tillsammans med en målbana med etapper för utsläppsminskningar på vägen. Vidare föreslogs en klimatlag som tydliggör processerna och långsiktigheten i klimatpolitiken och inrättandet av ett oberoende klimatpolitiskt råd.

I Naturvårdsverkets och Energimyndighetens slutrapport av underlaget till kontrollstation 2015 analyserades de klimat- och energipolitiska målen till 2020. Tre av de fyra klimat- och energipolitiska målen bedömdes vara möjliga att nå till 2020.

I budgetpropositionen för 2016 uppgav regeringen att Sverige uppfyller Kyotoåtagandet till 2012 och beräknas få ett överskott på cirka 54,7 miljoner tilldelade utsläppsenheter. Riksdagen har vidare beslutat att bemyndiga regeringen att genomföra borttagning av överskottet. Enligt regeringen kommer överskottet av utsläppsenheter att annulleras i samband med avräkningen och redovisningen till FN av hur Sverige uppfyller sitt åtagande. Regeringen bedömer att det svenska överskottet inte har något ekonomiskt värde. Därmed kan inte någon tillgång redovisas i balansräkningen i årsredovisningen för staten.

Miljömyndighetsutredningen föreslog i ett betänkande i mars 2015 (SOU 2015:43, Vägar till ett effektivare miljöarbete) att regeringen skulle inrätta en funktion för oberoende regelbunden samhällsövergripande utvärdering av effekterna av arbetet i miljömålssystemet. Utredningen föreslog en ny myndighet för tillstånd, tillsyn och tillsynsvägledning och en samlad förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön. Utredningen föreslog även att miljöarbetet skulle tillföras en helt ny uppgift för att skapa bättre tillgänglighet till miljöforskningen. Betänkandet har remitterats. Remissvaren bereds i Regeringskansliet.

Uppdaterad: 20 december 2017

Kontakta OSS

Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).

Läs mer om behandling av personuppgifter

Vad handlar din fråga om?
Multiple selection