Riksrevisionen logotype
Riksrevisionen logotype

Uppföljning

Riksrevisionen granskade under 2013 Sjunde AP-fondens förvaltning av premiepensionssystemets förvalsalternativ under perioden 2000–2012. Syftet med granskningen var att undersöka om regeringen hade använt sina möjligheter att styra och utvärdera Sjunde AP-fondens förvaltning av förvalsalternativet och om Sjunde AP-fonden utformat och genomfört sina placerings- och riskstrategier så att förvaltningen uppfyllde riksdagens intentioner. Granskningen resulterade i slutsatser och rekommendationer som avsåg regeringen och Sjunde AP-fonden.

Granskningen visade att vissa delar av förvaltningen av förvalsalternativet kunde förbättras. Det gällde delar av Sjunde AP-fondens placeringsstrategi samt fondens interna styrning och kontroll. Riksrevisionen bedömde att den passiva förvaltningen av pensionskapitalet var kostnadseffektiv och låg till grund för de låga förvaltningskostnaderna men att den var till begränsad nytta för spararna. Riksrevisionen bedömde vidare att Sjunde AP-fonden kunde förbättra redovisningen av den passiva förvaltningens resultat och hävstångens bidrag till fondens resultat. För att säkerställa att avkastningen över tid når en viss grundnivå borde Sjunde AP-fondens förvaltningsprestation kunna jämföras med uppräkningen av inkomstpensionen och inte bara med genomsnittet av övriga premiepensionssparares avkastning.

Granskningen visade vidare att förvaltningen inte hade levt upp till de grundläggande krav spararna kan ställa på den interna styrningen och kontrollen. Enligt Riksrevisionen borde ett rimligt krav vara att spararna ska kunna utgå från att det statliga förvalsalternativet omfattas av samma skyddsregler som de privata fondbolagen. Riksrevisionen noterade dock att Sjunde AP-fondens styrelse under de senaste åren hade vidtagit åtgärder för att förbättra den interna styrningen och kontrollen och hanteringen av riskerna i verksamheten.

Riksrevisionen rekommenderade regeringen att utreda och lämna förslag om reglering för intern styrning och kontroll samt att uppmärksamma intern styrning och kontroll i utvärderingen. Sjunde AP-fonden rekommenderades att säkerställa den fortsatta utvecklingen av fondens interna styrning och kontroll och att stärka oberoendet för kontrollfunktionerna. Vidare rekommenderades Sjunde AP-fonden att komplettera målformuleringen för förvalsalternativet och att utreda förvalsalternativet närmare ur ett pensionärsperspektiv. Sjunde AP-fonden rekommenderades också att utveckla utvärderingen av den passiva indexförvaltningen och hävstången och att överväga att avveckla den aktiva förvaltningen.

Riksdagens behandling av regeringens skrivelse

I skrivelsen till riksdagen med anledning av granskningsrapporten instämde regeringen i att målet för Sjunde AP-fondens förvaltning borde vara mätbart och tidsbestämt. Regeringen delade Riksrevisionens tveksamhet vad gällde värdet av den aktiva förvaltningen samt såg behovet av en fördjupad analys av hur Sjunde AP-fonden bättre kunde ta hänsyn till pensionärernas kortare placeringshorisont.

Regeringen delade inte helt Riksrevisionens kritik mot Sjunde AP-fondens interna styrning och kontroll. Enligt regeringen borde Sjunde AP-fonden utvärderas utifrån det regelverk som gällde för fonden och inte det regelverk som gällde för privata aktörer i premiepensionssystemet. Samtidigt instämde regeringen i att det fanns anledning att se över regelverket för Sjunde AP-fonden, bland annat för att i större utsträckning göra det jämförbart med regelverket för de privata aktörerna i premiepensionssystemet. Regeringen bedömde att fonden hade haft anledning att se över sin interna styrning och kontroll och ansåg att det kunde finnas anledning att lägga ytterligare fokus på intern styrning och kontroll i den årliga utvärderingen av fondens verksamhet. Regeringen hänvisade till den pågående översynen av AP-fondernas regelverk och förslag till ny lag som var under beredning i Regeringskansliet som även skulle omfatta Sjunde AP-fonden. 

Socialförsäkringsutskottet pekade på vikten av att Sjunde AP-fondens mål är mätbara och tidsbestämda och att regeringen följer upp fastställandet av mätbara och tidsbestämda mål årligen. Utskottet delade bedömningen att det är angeläget med en fördjupad analys av hur hänsyn kan tas till pensionärernas kortare placeringshorisont samt instämde i regeringens tveksamhet kring värdet av fondens aktiva förvaltning. Utskottet var positiv till att fonden vidtagit åtgärder för att stärka sin interna styrning och kontroll och delade bedömningen att det borde läggas mer fokus på intern styrning och kontroll i regeringens årliga utvärdering. Utskottet såg fram mot resultatet av regeringens arbete med att se över regleringen på området och avvaktade beredningen av Buffertkapitalutredningens förslag.

Regeringens och myndigheternas åtgärder

I juni 2015 publicerade regeringen en departementspromemoria med förslag till ny reglering för AP-fonderna vilken bland annat inkluderade förslag till reglering av intern styrning och kontroll för Sjunde AP-fonden. Promemorian har remissbehandlats. 

I regeringens årliga uppföljning av AP-fonderna för 2014 angav regeringen bland annat att mot bakgrund av att Sjunde AP-fonden är den enskilt största aktören i premiepensionssystemet, kan andra jämförelsenormer vara lämpliga att beakta, till exempel utvecklingen inom ramen för inkomstpensionssystemet. Regeringen bedömde även att Sjunde AP-fonden borde fortsätta att utveckla redovisningen av resultaten av den aktiva förvaltningen samt redovisa en utvärdering av den aktiva förvaltningen och dess tre delar. Vidare bedömde regeringen att Sjunde AP-fonden hade stärkt sina funktioner för intern styrning och kontroll i nivå med vad som gäller för privata fondbolag. Som grund för sin bedömning hänvisade regeringen till externrevisorernas bedömningar.

I den årliga uppföljningen av AP-fonderna för 2015 påpekade regeringen att det är av stor vikt att Sjunde AP-fonden har en god riskhantering, kontroll och regelefterlevnad och att fonden fortsätter att utveckla dessa områden. Regeringen ansåg vidare att det är positivt att Sjunde AP-fonden har en kontinuerlig process att överväga vilken riskprofil i förvaltningen som bedöms vara lämplig. Regeringen konstaterade också att Sjunde AP-fonden hade förbättrat sin kommunikation kring inriktning och risknivå, men att det fortsatt var mycket angeläget att Sjunde AP-fonden tar ett fortsatt stort ansvar när det gäller den information som delges pensionsspararna med tanke på den höga risken i förvaltningsmodellen.

Sjunde AP-fonden

Vid tiden för Riksrevisionens granskning av Sjunde AP-fonden pågick en rad aktiviteter inom fonden i syfte att utveckla kapitalförvaltningsverksamheten, organisationen samt den interna styrningen och kontrollen. Sjunde AP-fonden framförde i regeringens skrivelse till riksdagen att Riksrevisionens rekommendationer över lag var rimliga och konstruktiva med undantag för rekommendationen att införa ett kompletterande mål för förvaltningsresultatet. Fonden hänvisade till att man redan bedrev utvecklingsarbete inom de övriga områden som rekommendationerna avsåg och betraktade Riksrevisionens rapport som ett incitament att ytterligare öka sina ansträngningar i detta arbete.

Vid tiden för Riksrevisionens granskning pågick ett projekt inom Sjunde AP-fonden för att stärka den interna kontrollen Syftet med projektet var att tydliggöra verksamhetens ansvar för risker, att säkerställa kontrollfunktionernas oberoende, att genomföra en översyn över Sjunde AP-fondens styrande dokument, samt att säkerställa en ändamålsenlig organisation och tillräckligt med resurser. Riksrevisionens granskning beaktades i det fortsatta arbetet. 

Riksrevisionen påpekade i sin granskning att det saknades tvingande regler om hur Sjunde AP-fonden ska vara organiserad för att säkerställa intern styrning och kontroll. Av den anledningen fastställde fondens styrelse den 9 juni 2014 en uppdaterad version av Riktlinjer för intern styrning och kontroll, där det framgår att Finansinspektionens föreskrifter 2013:9 avseende organisatoriska krav och intern styrning och kontroll för värdepappersfonder ska tillämpas i verksamheten och att interna riktlinjer ska ta sin utgångspunkt i föreskrifterna. 

Parallellt med detta har också Sjunde AP-fondens Riktlinjer för riskhantering och Riktlinjer för placeringsverksamheten uppdaterats. Av dessa riktlinjer framgår att den interna styrningen och kontrollen har utvecklats genom att övergång skett till rapportering och limitering i termer av prognosticerad risk (ex ante), samt att övergripande risklimiter för AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond fastställts av styrelsen. En viktig del i denna utveckling är implementeringen av ett nytt risksystem under 2014. Sjunde AP-fonden har också i december 2016 hos Finansinspektionen ansökt om att få övergå till att mäta global exponering enligt en relativ VaR-modell i stället för enligt åtagandemetoden. 

Sedan Riksrevisionens granskning har också ett antal andra åtgärder vidtagits för att utveckla den interna styrningen och kontrollen. Kontrollfunktionernas oberoende har stärkts och tydliggjorts genom att riskansvarig (CRO) och regelverksansvarig (compliance) numera är funktionellt åtskilda från den operativa verksamheten. Kort efter Riksrevisionens granskning genomfördes också en redan beslutad omorganisation, vid vilken kapitalförvaltningens två organisatoriskt åtskilda delar slogs ihop till en. Detta innebar bland annat att ansvarsområden tydliggjordes. Därutöver har rapporteringen till styrelsen löpande utvecklats, till exempel genom utökad rapportering om alternativa investeringar med mera Sedan 2016 utgör styrelsens revisionsutskott också compliance-utskott, vilket innebär att regelverksfrågor får en tydligare och mer genomgripande beredning i styrelsearbetet. Revisionsutskottet har också utvecklat sina arbetsformer. Samtliga revisionsrapporter granskas av utskottet, och åtgärdsplaner tas fram för att hantera de revisionsanmärkningar som lämnas. 

Den interna styrningen och kontrollen har även utvecklats genom att ett antal centrala verksamhetsprocesser har kartlagts och dokumenterats. Genom denna kartläggning tydliggörs de risker som är förknippade med verksamheten, liksom vilka delar av organisationen som ansvarar för delmoment i processerna. Därutöver har den interna styrningen utvecklats genom att Sjunde AP-fondens arbete med strategisk planering formaliserats. I december 2015 fastställde styrelsen en strategisk plan för perioden 2016–2020. 

Som en del i internrevisionens uppföljning av Riksrevisionens rapport granskades under hösten Sjunde AP-fondens kontrollfunktioner. Granskningen visade att fondens funktioner för riskhantering och regelefterlevnad var effektiva och i allt väsentligt är utformade i enlighet med gällande föreskrift från Finansinspektionen för värdepappersfonder (FFFS 2013:9). 

Riksrevisionen rekommenderade Sjunde AP-fonden att komplettera målformuleringen för förvalsalternativet med ytterligare ett jämförelsemått som ger spararna tydligare vägledning om förväntad avkastningsnivå. Fonden ställde sig initialt tveksam till värdet av ett sådant kompletterande mått men ser i dag, bland annat genom ökat genomslag för tjänsten minpension.se, att situationen har förändrats. Under 2016 har Sjunde AP-fonden därför arbetat med att ta fram en kompletterande målformulering, vilken är tänkt att uttrycka en långsiktig avkastningsambition. 

Under senare år har Sjunde AP-fonden bedrivit ett arbete med utvärdering och utveckling av den passiva indexförvaltningen och hävstången. Under 2013/14 bedrev fonden ett projekt som bland annat syftade till att effektivisera förvaltningen och till att belysa risker förknippade med AP7 Aktiefonds betaportfölj och implementeringen av densamma. Långsiktigt förväntad portföljeffektivitet, inklusive effektiviteten i risktagandet vid användning av hävstång, har också analyserats internt och med hjälp av externa konsulter. Dessa analyser och efterföljande diskussioner i styrelsen resulterade i att en ALM-studie (Asset and Liability Management) initierades och genomfördes under 2015/16. ALM-studien resulterade i att Sjunde AP-fondens styrelse i september 2016 beslutade om en ny strategisk portfölj, vilken kommer att implementeras i etapper under de kommande tre åren. 

För att hantera de risker som förknippas med hävstångsanvändning har förvaltningsorganisationen, på styrelsens uppdrag, tagit fram ett ramverk för skydd av den strategiska portföljen, vilket anger vissa objektiva kriterier till stöd för återkommande beslut om aktuell hävstångsgrad. Mot bakgrund av potentiellt negativa konsekvenser av extrema utfall och en lägre förväntad kompensation för att ta aktierisk, har styrelsen beslutat om en gradvis nedtrappning av hävstången i takt med att implementeringen av ny strategisk portfölj. Därutöver har fondens riskrapportering till styrelsen utökats och formaliserats, vilket inkluderar hävstångens bidrag till förvaltningsresultatet. Informationsgivningen avseende hävstången på fondens webbplats och i årsberättelser för AP7 Aktiefond har också utvecklats, bland annat genom att information om stresstest av hävstångsstrategin redovisas på webben.  

När det gäller Riksrevisionens rekommendation att avveckla den aktiva förvaltningen så har Sjunde AP-fonden övervägt den aktiva förvaltningens inriktning men landat i en annan slutsats än Riksrevisionen. Formerna för den aktiva förvaltningen har däremot ändrats över tid. 

Enligt Sjunde AP-fonden har frågan om att utreda förvalsalternativet ur ett pensionärsperspektiv varit av stor betydelse i fondens arbete med utformningen av den nya strategiska portföljen. I augusti 2015 presenterades förslag till ändring i AP7 Såfas livscykelprofil för styrelsen. Som en del av ALM-studien har också förvalsalternativet utretts ur ett pensionärsperspektiv, och styrelsen har fattat beslut om att sänka risken i AP7 Aktiefond och att låta Såfas livscykelprofil vara oförändrad. Eventuellt behov av ändring av Såfas livscykelprofil kommer att utredas vidare under 2018.  

Avslutande kommentarer

Sjunde AP-fondens ledning och styrelse bedömer att samtliga rekommendationer från Riksrevisionens granskning är omhändertagna, även om detta inte innebär att Riksrevisionens slutsatser alltid har delats av Sjunde AP-fonden, eller att rekommendationerna har implementerats fullt ut. Rekommendationer relaterade till kapitalförvaltningsverksamheten har lett till översyn, styrelseberedning och beslut i relevanta delar. Rekommendationer som rör organisatoriska frågor och intern styrning och kontroll har, enligt Sjunde AP-fondens uppfattning, följts fullt ut. Denna bedömning delas av fondens intern- och externrevisorer, då de granskningar av den interna kontrollen som gjorts under senare år inte visar på några väsentliga brister. På styrelsens uppdrag genomförde Sjunde AP-fondens internrevisorer under hösten 2015 en uppföljning av Riksrevisionens rapport. Av denna framgår att Sjunde AP-fonden bedömdes ha vidtagit lämpliga åtgärder med anledning av Riksrevisionens rekommendationer. 

Regeringen bedömer att Sjunde AP-fondens interna styrning och kontroll ligger i nivå med vad som gäller för privata fondbolag. Regeringen hänvisar till att externrevisorerna generellt konstaterat att det inte framkommit något under revisionen som tydde på att det skulle föreligga väsentliga brister i AP-fondernas interna kontroll. Regeringen anser att det är av stor vikt att AP-fonderna fortsätter att arbeta med kontinuerlig utveckling av alla aspekter av intern kontroll. Av regeringens senaste uppföljning av AP-fonderna framgår att regeringen anser att det är av stor vikt att Sjunde AP-fonden har en god riskhantering, kontroll och regelefterlevnad och att fonden fortsätter att utveckla detta.

Uppdaterad: 20 december 2017

Kontakta OSS

Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).

Läs mer om behandling av personuppgifter

Vad handlar din fråga om?
Flerval