Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.
Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.

Uppföljning

Riksrevisionen granskade om statens spridning av kunskap till skolan är effektiv och bidrar till att utbildningen, i enlighet med skollagens bestämmelser, bygger på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Granskningen berörde regeringen och Skolverket och avsåg i huvudsak Skolverkets arbete inom ramen för utvecklingsuppdraget, men även insatser inom myndighetens normerande uppdrag samt regeringens styrning av detta.

Granskningen visade att Skolverkets spridning av kunskap var effektiv i den mening att den nådde ut till skolor och tillgodosåg behoven hos lärare och rektorer. Samtidigt visade granskningen att det fanns förbättringspotential, både när det gällde hur Skolverket arbetade och regeringens styrning av Skolverkets utvecklingsuppdrag.

Riksrevisionen rekommenderade regeringen att:

  • styra Skolverkets nationella utvecklingsuppdrag mindre detaljerat och mer strategiskt för att dra mer nytta av Skolverkets roll som expertmyndighet
  • ge Skolverket i uppdrag i instruktionen att sammanställa och sprida kunskap om resultat av beprövad erfarenhet
  • efterfråga vilket genomslag som Skolverkets insatser och stödmaterial får och vilken nytta de skapar i skolan.

Riksrevisionen rekommenderade Skolverket att:

  • mer aktivt gentemot regeringen föreslå en förenklad och anpassad styrning som underlättar för Skolverket att effektivisera sina insatser inom ramen för utvecklingsuppdraget
  • utvärdera sitt arbete med kunskapsspridning inom utvecklingsuppdraget och göra en samlad bedömning av i vilken utsträckning som myndigheten når sina målgrupper
  • utvärdera om de genomförda förändringarna av webbplatsen lett till att den motsvarar besökarnas behov i större utsträckning.

Riksdagens behandling av regeringens skrivelse

I skrivelsen med anledning av Riksrevisionens rapport uppgav regeringen att man beslutat att inrätta en ny myndighet sedan granskningen inleddes. Den nya myndigheten ska ha ansvar för att väga samman och sprida forskningsresultat som bidrar till ökad kunskap hos lärare och förskolelärare om effektiva metoder och arbetssätt i skola och förskola. Enligt regeringens bedömning skulle den nya myndigheten utgöra ett komplement till Skolverkets arbete med kunskapsspridning och därför såg regeringen inga skäl att komplettera Skolverkets uppdrag på det sätt Riksrevisionen föreslog.

Regeringen instämde i Riksrevisionens bedömning att uppföljning av Skolverkets insatser för kunskapsspridning och dess nytta för skolan är viktiga. Vidare framhöll regeringen att Skolverket påbörjat ett arbete som ligger i linjen med Riksrevisionens rekommendationer om att förbättra tillgängligheten och användbarheten i myndighetens insatser och material. Beträffande vikten av uppföljning, framhöll regeringen att Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, fått ett utvidgat uppdrag att även utvärdera effekter av reformer och åtgärder inom utbildningsområdet.

Utbildningsutskottet anförde i sitt betänkande att de delar regeringens bedömning att det är viktigt att följa upp Skolverkets insatser för kunskapsspridning. Utskottet välkomnade därför att Skolverket påbörjat ett arbete för en effektivare kunskapsspridning. Utskottet framförde även att de välkomnar att åtgärder inom utbildningsområdet i större utsträckning ska kunna utvärderas, i och med IFAU:s utvidgade uppdrag. Utskottet delade regeringens bedömning att de redovisade åtgärderna kommer att främja kunskapsspridning och en utbildning som bygger på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Riksdagen biföll utskottets förslag att lägga skrivelsen till handlingarna.

Slutligen bedömde regeringen att de redovisade åtgärderna tillsammans med övriga insatser inom området kommer att leda till en mer effektiv spridning av kunskap som främjar en utbildning som bygger på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Med anledning av Riksrevisionens rekommendation till regeringen att styra Skolverket mindre detaljerat, konstaterade regeringen att den ansvarsfördelning som gäller för skolan innebär att styrningen av Skolverket är komplex. Regeringen ansåg att det ökade antalet regeringsuppdrag och återrapporteringskrav bedömts som nödvändiga för att vända utvecklingen inom svensk skola. Detta mot bakgrund av det intensiva reformarbete som präglat utbildningsområdet de senaste åren.

Regeringens och myndighetens åtgärder

Sedan Riksrevisionens granskning har regeringen inrättat en ny skolmyndighet, i enlighet med skrivelsen till riksdagen. Skolforskningsinstitutet inrättades 1 januari 2015 och fick i sin instruktion i uppdrag bidra till att de verksamma inom skolväsendet ges goda förutsättningar att planera, genomföra och utvärdera undervisningen med stöd av vetenskapligt underbyggda metoder och arbetssätt. I uppdraget ingick att göra systematiska översikter och forskningssammanställningar och att sprida resultaten och göra dem tillgängliga för verksamma inom skolväsendet. Skolforskningsinstitutet, Skolverket och Skolinspektionen har ett nätverk för samverkan i frågor där myndigheterna har angränsande uppdrag, däribland forskningsfrågor om skolutveckling.

Riksrevisionen rekommenderade regeringen att styra Skolverket mindre detaljerat. Regeringen anförde att nuvarande styrning ansågs som nödvändig med hänsyn till det stora reformarbete som präglat utbildningsområdet. Regeringen uppgav dock att Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer kommer att vägas in i regeringens fortsatta förbättringsarbete. 2015 gav regeringen i uppdrag till Statskontoret att genomföra en myndighetsanalys av Skolverket. I regeringens skäl till uppdraget nämns Riksrevisionens kritik mot styrningen av myndigheten. I Statskontorets avrapportering framgår slutsatser om regeringens styrning av Skolverket som liknar Riksrevisionens.

I budgetpropositionen för 2017 föreslog regeringen en minskad detaljstyrning av Skolverket. Förslaget innebar att merparten av de medel som tidigare varit knutna till olika uppdrag istället flyttas till myndighetens förvaltningsanslag, vilket bifölls av riksdagen. Skolverket uppger att de inom ramen för uppdraget om nationella skolutvecklingsprogram fått ett mer öppet skrivet uppdrag. Det har gett myndigheten större möjligheter att bygga processer för ett mer långsiktigt stöd till målgrupperna. Skolverket uppger även att den förändrade finansiella styrningen som inneburit en omfördelning av medel från sakanslag till förvaltningsanslag har underlättat för myndigheten.[5]

I skrivelsen till riksdagen med anledning av Riksrevisionens rapport uppgav regeringen att Skolverket inlett ett arbete med att utveckla och förbättra spridningseffekterna av sina insatser samt utveckla sitt arbete med utvärdering av kunskapsspridning.[6] I anslutning till Riksrevisionens granskning gjorde Skolverket en utvärdering av webbplatsen med totalt 70 000 webbenkäter samt fokusintervjuer och användartester med målgruppen. Arbetet mynnade ut i ett beslut om att göra om webbplatsen. I juni 2018 lanserade Skolverket den nya webbplatsen och en utvärdering är planerad under 2019.

Skolverket inkom med en skrivelse till regeringen där de framförde att myndigheten i huvudsak instämde i Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer. Skolverket angav i skrivelsen att de framfört en önskan om att myndigheten i sin instruktion får i uppdrag att sammanställa och sprida kunskap om beprövad erfarenhet.

Riksrevisionens granskning har varit en utgångspunkt för flera av Skolverkets genomförda åtgärder, framför allt i arbetet med att utvärdera och utveckla webbplatsen, men även som generell utgångspunkt i arbetet med omorganiseringen av myndigheten 2016. Ett exempel på förändringar som Skolverket genomfört i samband med omorganiseringen är inrättandet av enheten Metod och planering som bland annat ska samordna myndighetens stöd för skolutveckling gentemot målgruppen så att målgruppen uppfattar ett mer samlat budskap med högre kvalitet. Man har också inrättat enheten Utredning som har i uppdrag att bland annat genomföra och tillhandahålla målgruppsanalyser. Skolverket har även inrättat enheten Insatsutvärdering med uppdrag att genomföra uppföljningar av myndighetens egna insatser. Enheten har genomfört ett 20-tal uppföljningar. Uppföljningarna innefattar ofta en undersökning av nyttan med insatserna och hur väl myndigheten når målgrupperna. Skolverket har dessutom tagit fram en kommunikationsstrategi som gäller från 1 januari 2017. Den anger bland annat att myndigheten ska ha ett tydligt mottagarperspektiv i all kommunikation.

Vidare har regeringen i regleringsbreven för budgetåren 2015–2017 gett Skolverket i uppdrag att redovisa en samlad bedömning av i vilken utsträckning myndigheten når sina målgrupper samt hur målgrupperna bedömer myndighetens insatser. Av Skolverkets återrapportering i årsredovisningarna framgår att det pågår ett utvecklingsarbete inom ramen för detta uppdrag, men att en bedömning av målgruppens uppfattningar av myndighetens arbete ännu inte går att redovisa på ett tillförlitligt sätt. Skolverkets samlade bedömning är att myndigheten når sina målgrupper på en tillfredsställande nivå.

2017 tillsatte regeringen en utredning om organiseringen av myndigheterna på skolområdet. Utredaren fick bland annat i uppdrag att utreda och föreslå hur kunskapsspridning och spridning av forskningsresultat kan komma verksamma inom skolväsendet till del på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Riksrevisionens rapport utgör ett av underlagen i kommittédirektivet.[12] Uppdraget som redovisades i juni 2018 förslog en ny myndighetsstruktur inom skolväsendet. Skolforskningsinstitutet föreslogs vara kvar, men få ett något förändrat uppdrag. En av de föreslagna förändringarna är att Skolforskningsinstitutet även får i uppdrag att göra sammanställningar av beprövad erfarenhet.[13] Utredningen har ännu inte behandlats.

Avslutande bedömning och kommentar

Sammanfattningsvis har regeringen och Skolverket vidtagit åtgärder som ligger i linje med delar av Riksrevisionens rekommendationer.

Regeringen delade inte Riksrevisionens uppfattning om att Skolverkets instruktion bör kompletteras med ett uppdrag om att sammanställa och sprida kunskap om beprövad erfarenhet. Dessutom ansåg regeringen att styrningen av myndigheten i nuläget inte bör förändras utan att en mer detaljerad styrning ansågs nödvändig utifrån rådande omständigheter.

Regeringen har dock gett Skolverket ökade förvaltningsanslag i syfte att minska detaljstyrningen, efter att Statskontoret presenterade resultatet av sin myndighetsanalys 2015. Riksrevisionens kritik mot regeringens styrning av Skolverket nämns i bakgrunden till uppdraget, och får därmed anses ha beaktats av regeringen. Regeringen har under budgetåren 2015–2017 även efterfrågat en samlad bedömning av i vilken utsträckning Skolverket når sina målgrupper samt hur målgrupperna bedömer myndighetens insatser.

Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer har inte varit en direkt konsekvens till de åtgärder och förändringar som Skolverket genomfört, men har i många fall beaktats och varit en av flera utgångspunkter för myndighetens utvecklingsarbete. Granskningen har framför allt beaktats i Skolverkets arbete med att utvärdera och utveckla webbplatsen, men även fungerat som en generell utgångspunkt i arbetet med omorganiseringen. En utvärdering av Skolverkets nya webbplats är planerad till 2019.

Uppdaterad: 25 februari 2020

Kontakta OSS

Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).

Läs mer om behandling av personuppgifter

Vad handlar din fråga om?
Vad handlar din fråga om?