Statens satsningar på nationella kvalitetsregister – Leder de i rätt riktning? (RiR 2013:20)

Statens ökade satsningar på nationella kvalitetsregister stödjer inte kvalitetsarbetet inom vården. Regeringen bör därför överväga att minska det stöd som ges till registren.

Nationella kvalitetsregister skapades ursprungligen av specialistläkare i syfte att öka kunskapsnivån inom det egna specialistområdet. Registren är främst landstingens ansvar och det är frivilligt att använda dem. Den statliga finansieringen av de nationella kvalitetsregistren har ökat markant från och med 2010. Antalet nationella kvalitetsregister som får nationellt stöd genom överenskommelser mellan staten och Sveriges kommuner och landsting har också ökat och är idag 106 stycken.

Riksrevisionen har granskat om statens ökade insatser för att främja utvecklingen av nationella kvalitetsregister skapar rätt incitament för vårdverksamheter att registrera och att använda uppgifter från register för kvalitetsutveckling.

Riksrevisionens övergripande slutsats är att statens omfattande satsningar inte skapar rätt incitament för vårdverksamheterna att använda kvalitetsregister. Viljan att på relativt kort tid få igång en bred registrering, hög täckningsgrad och ökad användning av kvalitetsregistren för flera olika ändamål förefaller motverka statens intention om att vårdenheterna själva ska utforma hur de utvecklar vården.

Riksrevisionen rekommenderar regeringen att överväga en minskad omfattning av statens satsningar, göra en samlad analys av resultaten av de prestationsersättningar som ibland finns kopplade till registren samt tydliggöra statens framtida ansvar för de nationella kvalitetsregistren.