Uppföljning

Riksrevisionen har granskat om Sverige fått ett effektivt utbyte av medlemskapet i Arktiska rådet. 

Granskningen berörde i första hand regeringen, Utrikesdepartementet, Miljödepartementet och Naturvårdsverket. Riksrevisionens övergripande slutsats av granskningen var att Sverige inte fick ett i alla avseenden effektivt utbyte av medlemskapet i Arktiska rådet. 

Granskningen visade att det rådde bristande transparens i regeringens prioriteringar för arbetet i Arktiska rådet. Långlivade växthusgaser var prioriterade enligt regeringens strategi för Arktis och enligt regeringens program för ordförandeskapet i rådet 2011–2013. Men regeringen hade inte tagit upp frågan om långlivade växthusgaser på dagordningen i rådet, utan i stället fokuserat på kortlivade ämnen som sot.

Granskningen visade också att regeringen inte hade skapat förutsättningar för att implementera relevanta rekommendationer från Arktiska rådet. Rekommendationerna var allmänt hållna och måste tolkas och bedömas för att kunna omsättas i praktiken, där så bedömdes relevant. Men regeringen hade inte säkerställt en fungerande process för att bedöma, prioritera mellan och i relevanta fall implementera rekommendationerna i Sverige.

Enligt granskningen hade riksdagen efterfrågat löpande information om utvecklingen i Arktis och det svenska ordförandeskapet i rådet. Men riksdagen hade blivit formellt informerad om utvecklingen vid endast ett tillfälle, några veckor innan ordförandeskapet avslutades.

Vidare visade granskningen att ett internationellt avtal som tagits fram inom Arktiska rådet om sjö- och flygräddning presenterades av regeringen som juridiskt bindande. Men avtalet förpliktigade inte medlemsstaterna att ställa upp med resurser om en olycka skulle inträffa.

Riksrevisionen rekommenderade regeringen att:

• Säkerställa att prioriteringarna för arbetet i Arktiska rådet är transparenta
• Säkerställa att rekommendationerna från rådet bedöms och i relevanta fall implementeras i Sverige.
• Ge riksdagen regelbunden information om verksamheten i rådet.

En granskning i internationell samverkan

Granskningen utgjorde även ett bidrag till en multilateral granskning av Arktiska rådet, med deltagande av revisionsmyndigheterna i Danmark, Norge, Ryssland, Sverige och USA. Den multilaterala granskningen avslutades år 2015 med rapporten The Arctic Council: Perspectives on a Changing Arctic: The Council´s work, and Key Challenges (May 5th 2015), där gemensamma iakttagelser redovisades men dock inga rekommendationer gavs. Bland annat redovisades iakttagelser angående innebörden av internationella avtal på området och implementering av rådets rekommendationer, som ligger i linje med slutsatserna i Riksrevisionens granskning.

Riksdagens behandling av regeringens skrivelse

Riksrevisionen avrapporterade den multilaterala granskningen till riksdagen med rapporten Arktiska rådet – vad kan Sverige göra för att möta rådets utmaningar? (RiR 2015:8), där de gemensamma slutsatserna lades till grund för rekommendationer till den svenska regeringen. Den nu föreliggande uppföljningen avser bara 2013 års rapport, men delar av riksdagens och regeringens behandling av 2015 års rapport är relevanta även för 2013 års rapport och redovisas därför i det följande.

2013 års rapport

I betänkandet över regeringens skrivelse med anledning av Riksrevisionens granskningsrapport betonade utskottet att Sveriges samarbete med övriga arktiska stater är viktigt i en tid då områdets strategiska betydelse ökar. Utskottet välkomnade därför Riksrevisionens granskning. Utskottet underströk även vikten av att regeringen i alla sammanhang är tydlig med Sveriges prioriteringar och regelbundet redovisar vilka resultat som har uppnåtts. Dock bedömde utskottet att Riksrevisionens granskning av denna aspekt försvårats av att granskningen sammanföll med det svenska ordförandeskapet i Arktiska rådet.

Utskottet välkomnade de åtgärder som regeringen vidtagit för att säkerställa att rekommendationerna från Arktiska rådet bedöms, prioriteras mellan och i relevanta fall genomförs i Sverige. Utskottet noterade att regeringen i regleringsbreven för 2014 gett Havs- och vattenmyndigheten, Naturvårdsverket och SMHI i uppdrag att redovisa hur de har följt upp de slutsatser och rekommendationer som antogs vid det arktiska miljöministermötet i februari 2013 och det arktiska utrikesministermötet i maj 2013.

Utskottet skriver att det övervägde former och prioriteringar för regeringens rapportering till utskottet. Utskottet var därför inte berett att föreslå på vilket sätt regeringen borde informera om utvecklingen i Arktis, men stod fast vid sitt tidigare ställningstagande att det bör göras med jämna mellanrum.

Utskottet avstyrkte samtliga motioner i ärendet och föreslog att regeringens skrivelse skulle läggas till handlingarna. Riksdagen biföll Utrikesutskottets förslag till beslut. 

2015 års rapport

I samband med behandlingen av regeringens skrivelse med anledning av granskningsrapporten underströk utskottet återigen vikten av att regeringen säkerställer att rekommendationer från Arktiska rådet bedöms, prioriteras mellan och i relevanta fall genomförs i Sverige. Utskottet noterade att regeringen efter ministermötet 2013 gett Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten och SMHI i uppdrag att redovisa hur de följt upp slutsatser och rekommendationer som antogs vid mötet, men att regeringen inte gett motsvarande uppdrag efter ministermötet i maj 2015.

Utskottet noterade vidare att regeringen i en promemoria från Miljö- och energidepartementet den 25 januari (se ovan) aviserat att Sverige ska verka för att miljödimensionen i Arktiska rådets arbete stärks.

Vad gäller uppföljning av Arktiska rådets rekommendationer anförde utskottet att det utgick från att regeringen aktivt deltar i diskussionerna med de andra medlemsländerna och driver på i frågan.

Utskottet upprepade sitt tidigare ställningstagande (betänkandet över 2013 års rapport) att regeringen regelbundet bör informera riksdagen om utvecklingen i det arktiska området. Därutöver föreslog utskottet att regeringen i en årlig skrivelse till riksdagen redogör för utvecklingen i det arktiska området och för verksamheten i Arktiska rådet. Detta bör ske, menade utskottet, i samband med den årliga skrivelsen till riksdagen om det nordiska samarbetet.

Regeringens och myndigheternas åtgärder

Regeringen delade Riksrevisionens bedömning att regeringen borde säkerställa att prioriteringarna för arbetet i Arktiska rådet är transparenta. Vidare menade regeringen att det var korrekt att det i regeringens strategi för den arktiska regionen inte tydligt gick att utläsa vilka frågor som borde drivas inom Arktiska rådet och vilka frågor som lämpade sig bäst för andra fora, som till exempel FN:s klimatkonvention. Dock bedömde regeringen att det var allmänt vedertaget att de internationella klimatförhandlingarna sker inom ramen för FN och att det inte funnits behov av att peka ut att så inte ska ske inom Arktiska rådet.

Regeringen delade vidare Riksrevisionens bedömning att regeringen borde säkerställa att rekommendationerna från Arktiska rådet bedöms, prioriteras mellan och i relevanta fall implementeras i Sverige. Regeringen borde även i viss utsträckning tydliggöra ytterligare för myndigheterna var ansvaret för en sådan process ligger. Dock menade regeringen att det inte var oklart för berörda myndigheter vem inom Regeringskansliet som hade ansvar för genomförandet av rekommendationerna på nationell nivå.

Regeringen delade Riksrevisionens bedömning att den borde ge riksdagen regelbunden information om verksamheten i Arktiska rådet, och att regeringen formellt hade informerat riksdagen vid endast ett tillfälle. Dock menade regeringen att riksdagsledamöter hade fått information om det svenska ordförandeskapet vid ett antal tillfällen, som till exempel vid ett seminarium om ordförandeskapet i riksdagen.

Regeringen delade inte Riksrevisionens bedömning att regeringen inte hade varit tydlig i sin framställning av innebörden av avtalet om sjö- och flygräddning. 

Regeringen vill se förstärkta insatser inom Arktiska rådet kring klimat. Därtill, menar regeringen, är en minskning av kortlivade ämnen såsom sot och metan en fortsatt prioritering. Riksrevisionen konstaterar att regeringen därmed utvecklar och förtydligar sina prioriteringar för arbetet i rådet. 

Avslutande kommentarer

Granskningen och den åtföljande behandlingen i regeringen och Utrikesutskottet har lett till ökad klarhet om inriktningen av regeringens arbete i Arktiska rådet, om innebörden av det internationella avtalet om sjö- och flygräddning och om formerna för regeringens information till riksdagen i arktiska frågor. Regeringen har vidtagit åtgärder för att bättre säkerställa att Arktiska rådets rekommendationer blir bedömda, prioriterade mellan och i relevanta fall genomförda i Sverige.