Uppföljning

Riksrevisionen har granskat om regeringens styrning och Arbetsförmedlingens arbete för att stödja ungdomars etablering på arbetsmarknaden var effektivt. Granskningen visade att statens stöd genom Arbetsförmedlingen kan bli effektivare. 

Regeringen rekommenderades att analysera om regelverket hindrar att arbetssökande ungdomar får tidiga och individuellt anpassade insatser och matchning mot praktik eller arbete. Regeringen borde vidare analysera om ansvarsfördelningen mellan Arbetsförmedlingen och kommuner är tillräckligt tydlig när det gäller arbetsmarknadspolitiska insatser till ungdomar. 

Arbetsförmedlingen rekommenderades att genom strategisk styrning och samordning av arbetet på lokal nivå utveckla arbetet för att nå ungdomar som är i behov av myndighetens stöd men inte är inskrivna. Arbetsförmedlingen borde också utveckla metodstöd och organisera det lokala arbetet för att underlätta arbetsförmedlarnas möjlighet att tidigt göra en individuell bedömning och att aktivt matcha ungdomar mot arbetsgivare. Vidare borde Arbetsförmedlingen utreda möjligheten att göra överenskommelser med kommunerna som kan möjliggöra praktikplatser för ungdomar med behov av en sådan insats.

Riksdagens behandling av regeringens skrivelse

I skrivelsen till riksdagen med anledning av granskningsrapporten instämde regeringen i huvudsak i Riksrevisionens bedömning att statens stöd för ungdomars etablering på arbetsmarknaden kan förbättras och att Arbetsförmedlingens arbete med ungdomar kan bli effektivare. Regeringen redovisade även att den i juli 2013 gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att skyndsamt vidta åtgärder för att säkerställa det arbetssätt som introducerades 2012 och som bland annat innebar att ungdomar kunde få individanpassat stöd tidigt i arbetslösheten. Regeringen anförde vidare att man beredde förslag som syftade till att förbättra register, statistik och uppföljningen av det kommunala informationsansvaret för ungdomar som inte fyllt 20 år och som inte genomför eller har fullföljt en gymnasieutbildning. Regeringen avsåg också att ge ett gemensamt uppdrag till Socialstyrelsen och Arbetsförmedlingen om hur samverkan mellan socialtjänsten och Arbetsförmedlingen kan utformas. Därmed ansåg regeringen att granskningsrapporten var slutbehandlad.

Arbetsmarknadsutskottet instämde i regeringens bedömning att Riksrevisionens granskning var ett viktigt underlag i det fortsatta arbetet med insatser för ungdomars etablering på arbetsmarknaden. Utskottet förutsatte liksom regeringen att Arbetsförmedlingen skulle ta till vara de utvecklingsområden som Riksrevisionen identifierat och att regeringen noga skulle överväga vad Riksrevisionen anfört om regeringens arbete. Därmed ansåg utskottet att riksdagen borde lägga regeringens skrivelse till handlingarna. 

Regeringens och myndigheternas åtgärder

Sedan skrivelsen behandlats i riksdagen har regeringen i regleringsbreven 2014–2017 satt upp mål och tilldelat uppdrag som rör Arbetsförmedlingens arbete med ungdomar. Den regering som tillträdde 2014 har, enligt Arbetsmarknadsdepartementet, prioriterat satsningar på ungdomar. Regeringen har tagit initiativ till en 90-dagarsgaranti för att det ska finnas en bortre gräns för hur länge en ung person ska kunna vara arbetslös innan hen erbjuds ett jobb, en insats som leder till jobb eller en utbildning. Garantin införs successivt med start 2015. Insatserna utbildningskontrakt och traineejobb är steg i införandet.

I regleringsbrevet för 2015 angav regeringen att ett av målen för Arbetsförmedlingens verksamhet var att minska ungdomsarbetslösheten. I regleringsbrevet för 2016 var ett av verksamhetsmålen att minska den tid som går innan unga personer övergår till arbete, studier eller en insats som leder till arbete, i syfte att minska ungdomsarbetslösheten. Särskilt viktiga är ungdomar som riskerar långtidsarbetslöshet. Inför 2017 gäller samma mål men regeringen har i regleringsbrevet lagt till att syftet är att tydligt närma sig 90-dagarsgarantin.

Regeringen tillsatte 2014 Delegationen för unga till arbete som ska verka för att främja samverkan mellan Arbetsförmedlingen och kommunerna i syfte att minska ungdomsarbetslösheten och i syfte att införa 90-dagarsgarantin. Arbetsförmedlingen har i regleringsbreven 2015–2017 fått i uppdrag att samverka med Delegationen för unga till arbete.Kommunernas ansvar enligt skollagen för ungdomar som varken arbetar eller studerar förtydligades från och med första januari 2015 och benämns sedan dess aktivitetsansvar.

Kommunerna har i uppgift att erbjuda lämpliga individuella åtgärder till berörda ungdomar. Åtgärderna ska i första hand motivera till utbildning. Kommunerna ska också föra register över de ungdomar som omfattas och dokumentera de insatser som görs. En strategi för unga som varken arbetar eller studerar beslutades av regeringen 2015 och en samordnare tillsattes för målgruppen. Samordnaren ska bland annat arbeta för att stärka dialogen mellan kommuner och staten i genomförandet av aktivitetsansvaret för ungdomar. Regeringen pekar ut även detta som en del i införandet 90-dagarsgarantin. 

Under 2016 har regeringen förändrat regelverket för när, hur länge och vid vilken ålder en ungdom kan ta del av vissa arbetsmarknadspolitiska program. I budgetpropositionen för 2017 aviserade regeringen att det ska göras möjligt för ungdomar att i större utsträckning ta del av insatser utifrån individens behov före inträdet i Jobbgarantin för ungdomar, exempelvis en kortare arbetspraktik. Skälet är att undvika att en ungdom hamnar i Jobbgarantin för ungdomar och att anpassa det arbetsmarknadspolitiska regelverket till 90-dagarsgarantin. Från den 1 februari 2017 kan personer som fyllt 18 år och som står långt från arbetsmarknaden anvisas till något av de arbetsmarknadspolitiska programmen innan de kvalificerat sig för Jobbgarantin för ungdomar. Tidigare krävdes det särskilda skäl. Förändringarna har enligt Arbetsmarknadsdepartementet koppling till Riksrevisionens rekommendationer.

Arbetsförmedlingen beskrev under 2013 och 2014 flera aspekter av arbetet med arbetslösa ungdomar i olika återrapporteringar. Myndigheten arbetade då med att nå överenskommelser och samarbeten med företag om praktikplatser eller utbildningsplatser med särskilt fokus på att underlätta för ungdomar. Myndighetens mätningar visade att antalet kontakter med arbetssökande ungdomar hade ökat. Arbetsförmedlingen beslutade 2013 att förstärka förmedlarstödet till ungdomar. Myndigheten såg en del goda resultat men bedömde att arbetet behövde intensifieras. När det gällde insatser till arbetssökande mottagare av ekonomiskt bistånd menade Arbetsförmedlingen att det fanns en risk för dubbelarbete mellan kommun och arbetsförmedling. Myndigheten hänvisade till Riksrevisionens granskning som en bekräftelse på detta. 

Arbetsförmedlingen har också under 2015 och 2016 fortsatt utveckla sitt arbete. Åtgärderna är baserade på myndighetens egen analys samt på en förändrad styrning från regeringen som ligger i linje med Riksrevisionens rekommendationer. Styrningen har nu ett ökat fokus på att nå effekt genom att möta individers behov för att få ett arbete. Myndigheten har ändrat sin interna styrning för att tidigt identifiera och erbjuda individuellt stöd till ungdomar. Personalförstärkningar under 2015 bedömdes vara särskilt positiva för genomförandet av nya insatser och arbetssätt riktade mot ungdomar. Arbetsförmedlingen initierade bland annat en utveckling av det bedömningsstöd som arbetsförmedlarna ska använda när de bedömer nyinskrivna arbetssökandes risk att bli långtidsarbetslösa. Arbetet med att utveckla bedömningsstödet har fortsatt under 2016. 

Arbetet i Delegationen för unga till arbete har bidragit till att Arbetsförmedlingen har börjat utveckla en struktur för bättre och mer systematisk samverkan med kommunerna. En viktig del är överenskommelser om samverkan med kommuner, som tecknats med 287 kommuner. I målgruppen för samverkan ingår även ungdomar som behöver stöd men som ännu inte är inskrivna vid Arbetsförmedlingen.

De första stegen för att införa regeringens 90-dagarsgaranti togs under 2015 men andelen öppet arbetslösa 90 dagar efter inskrivning låg på ungefär samma nivå 2015 som 2014. Deltagarna i insatserna utbildningskontrakt och traineejobb har varit få. Myndigheten har bedömt att det beror på svårigheten att motivera ungdomar att återuppta gymnasiestudier och ett omfattande regelverk. 

Arbetsförmedlingen uppger att de vill förenkla regelverket och öka möjligheterna att anpassa insatser utifrån arbetssökandes behov. Att arbetsförmedlarna från den första februari 2017 inte behöver anföra särskilda skäl för att kunna anvisa en 18–24-åring som står långt ifrån arbetsmarknaden till ett arbetsmarknadspolitiskt program bidrar till en ökad möjlighet att anpassa aktiva insatser till ungdomars individuella behov.

Avslutande kommentarer

Inriktningen på arbetsmarknadspolitiken för ungdomar har förändrats efter regeringsskiftet. I stället för att utgångspunkten är att ungdomarna ska prövas mot arbetsmarknaden i tre månader innan de får fördjupat stöd från Arbetsförmedlingen ska de erbjudas en insats inom 90 dagar från inskrivningen. En ökad tonvikt har lagts på att ungdomar ska ges insatser efter behov. Regeringen har vid flera tillfällen hänvisat till Riksrevisionens granskning i arbetet med regelverket. Det indikerar att man tagit till sig av Riksrevisionens rekommendation att se över vilka möjligheter regelverket ger för att individanpassa de arbetsmarknadspolitiska insatserna för ungdomar. 

Riksrevisionen rekommenderade regeringen att förtydliga ansvarsfördelningen mellan Arbetsförmedlingen och kommunerna. Regeringen har betonat vikten av att Arbetsförmedlingen och kommunerna samverkar och arbetar närmare varandra för att minska ungdomsarbetslösheten. Arbetet inkluderar även ungdomar som inte är inskrivna vid Arbetsförmedlingen men som är i behov av Arbetsförmedlingens stöd. 

Arbetsförmedlingen har arbetat för att i högre utsträckning ge aktiva insatser efter individers behov och har drivit på i arbetet med regelförenkling. Granskningens inverkan har gått via den politiska styrningen som ligger i linje med rekommendationerna.