Uppföljning

Riksdagens behandling av regeringens skrivelse

Justitieutskottet välkomnade Riksrevisionens granskning mot bakgrund av att den som överklagar ett myndighetsbeslut som rör den egna försörjningen har behov av att få detta prövat på ett rättssäkert sätt och i rimlig tid. Utskottet gjorde samma bedömning som regeringen avseende Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer och föreslog att riksdagen skulle lägga skrivelsen till handlingarna. Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag.

Regeringens och myndigheternas åtgärder

Regeringens åtgärder

I sin skrivelse till riksdagen framförde regeringen att Riksrevisionens rekommendationer till förvaltningsrätterna och Domstolsverket var adekvata och väl underbyggda. Genom kontakter med Domstolsverket hade regeringen förvissat sig om att verkets och domstolarnas arbete med att se över sina rutiner samt utveckla information, bemötande och stöd i enlighet med Riksrevisionens rekommendationer hade påbörjats.

Enligt skrivelsen avsåg regeringen även att ha en fortsatt dialog med Domstolsverket om hur verket kan stödja domstolarna i frågor som rör inre organisation och arbetssätt. Regeringen har en löpande dialog med Domstolsverket om dess roll och arbete med att stödja domstolarna. Dialogen rör främst mer generella utvecklingsinsatser för att utveckla verksamheten vid samtliga domstolar och avseende alla typer av mål. Frågan diskuteras vid den årliga myndighetsdialogen, men också löpande under året. Regeringskansliets uppfattning är att Riksrevisionens rapport har varit ett bra underlag för dessa diskussioner och även för de diskussioner Domstolsverket har med domstolarna.

Regeringen kommenterade rekommendationen om att se över verksamhetsmålet i regleringsbrevet genom att utveckla bakgrunden till dess formulering. Regeringen konstaterade att den inte direkt kan styra enskilda domstolar, eftersom en sådan styrning skulle komma i konflikt med domstolarnas självständiga ställning. Regeringens uppfattning var att verksamhetsmålen inte heller bör vara för många eller för detaljerade, utan i stället formuleras på en mer övergripande nivå. Regeringen instämde dock i att andra verksamhetsmål än de då befintliga kunde övervägas. I arbetet med regleringsbrevet för 2015 avseende Sveriges Domstolar skulle för- och nackdelar med olika typer av verksamhetsmål analyseras. I och med skrivelsen ansåg regeringen att Riksrevisionens rapport var slutbehandlad.

Regeringens verksamhetsmål för förvaltningsrätterna om att 75 procent av målen ska avgöras inom sex månader kvarstår i regleringsbreven avseende Sveriges Domstolar för budgetåren 2015–2018.

Domstolsverkets och förvaltningsrätternas åtgärder

Utifrån Riksrevisionens rekommendationer beslutade Domstolsverket och lagmännen vid förvaltningsrätterna att gå vidare med arbetet i följande spår.

• Lagmansforum för diskussioner om inre organisations- och arbetsformer.
• Domarseminarier i materiell rätt och processrätt.
• Erfarenhetsutbyte mellan förvaltningsrätterna för utveckling av förvaltningsrätternas webbplatsinformation om handläggningstider m.m.

Rekommendationen att utveckla målhanteringssystemet Vera hanterades inom ramen för det kontinuerliga arbetet med att anpassa och vidareutveckla målhanteringssystemet.

Riksrevisionens rekommendationer till förvaltningsrätterna och Domstolsverket angående handläggningsprocessen hanterades i lagmansforum. I forumet diskuterades flera av Riksrevisionens iakttagelser om handläggning av mål, såsom långa liggtider när målen är klara för avgörande och skillnader i handläggningstider mellan förvaltningsrätterna. Vidare diskuterades skillnader i arbetssätt och organisering, hur uppföljningen av målen sker, hur den så kallade turordningsprincipen används, och avvägningar mellan specialisering och flexibilitet m.m. Lagmansforumen fungerade som en form av erfarenhetsutbyte mellan domstolarna och innebar även att diskussioner fördes inom respektive förvaltningsrätt.

De domarseminarier som hölls i materiell rätt och processrätt hanterade Riksrevisionens rekommendation till Domstolsverket om att initiera åtgärder för att uppnå ökad enhetlighet i kommuniceringen i målen. I granskningen uppmärksammades stora skillnader mellan förvaltningsrätterna och att de viktigaste orsakerna till dessa handlade om olika kulturer och traditioner inom domstolarna. Domstolsverket och lagmännen vid förvaltningsrätterna bestämde att seminarier om domstolarnas utredningsskyldighet skulle arrangeras för domare vid förvaltningsrätterna. I Domstolsakademins regi genomfördes ett sådant seminarium med deltagare från samtliga förvaltningsrätter under hösten 2015 under ledning av domare med speciell kompetens i förvaltningsrättsprocessen. Efter seminariet genomfördes aktiviteter vid respektive förvaltningsrätt för att sprida erfarenheterna.

Rekommendationerna om att utveckla informationen i processen och om beräknad handläggningstid samt den allmänna informationen hanterades genom ett erfarenhetsutbyte mellan förvaltningsrätterna. I erfarenhetsutbytet diskuterade kontaktpersoner från respektive förvaltningsrätt och medarbetare från Domstolsverket frågor om den informationsprocess som är knuten till målhanteringens olika steg. Bland annat diskuterades vilken information som behövs före, under och efter handläggningen av ett mål i domstol. Deltagarna gjorde handlingsplaner för hur de skulle vidareutveckla informationen vid sina respektive domstolar, och dessa följdes upp vid senare tillfällen.

Efter erfarenhetsutbytet fortsatte gruppen av kontaktpersoner att arbeta tillsammans med Domstolsverket. Arbetsgrupper tog fram förslag till en gemensam inledande skrivelse och förslag till en gemensam struktur för förvaltningsrätternas externa webbplatser. Faktainnehållet i de domstolsgemensamma delarna på webbplatserna granskades och uppdaterades av Domstolsverket. Samtliga förvaltningsrätter använder sig i dag av en inledande skrivelse för att informera den klagande om att överklagandet har inkommit till domstolen i de måltyper där detta anses lämpligt. I dag har också merparten av förvaltningsrätterna någon form av uppgift om handläggningstider på sin webbplats. Sådan information kan vara mer detaljerad eller hänvisa till regeringens övergripande målsättning om handläggningstider.

Domstolsverkets och förvaltningsrätternas gemensamma arbete med att ta hand om Riksrevisionens rekommendationer slutfördes vid årsskiftet 2015/2016.

Avslutande bedömning och kommentarer

I stort sett alla Riksrevisionens rekommendationer riktade till Domstolsverket och förvaltningsrätterna har beaktats och flera åtgärder har genomförts med anledning av granskningen. Ett konkret resultat är att informationen till enskilda har utvecklats på flera sätt. Rapporten har också bidragit till domstolarnas utvecklingsarbete när det gäller handläggning av mål samt bemötande- och domskrivningsfrågor. Mötesformen lagmansforum infördes som en del i arbetet med att omhänderta rapporten och har fortsatt att hållas två gånger per år. Enligt Domstolsverket är det av verket och förvaltningsrätterna ett uppskattat tillfälle att möta samtliga domstolar inom ett domstolsslag för att diskutera relevanta frågor. Domstolsverkets uppfattning är att de diskussioner som förs vid lagmansforum skapar en ökad kunskap om hur man arbetar vid de olika domstolarna och ger förutsättningar för en större likhet mellan domstolarna.

Regeringen har valt att inte ändra verksamhetsmålet om att 75 procent av målen ska avgöras inom sex månader. Dock kan det konstateras att de generella omloppstiderna i förvaltningsrätterna förbättrades under åren 2013–2014, och åren 2015–2016 uppnåddes regeringens verksamhetsmål.