Bakgrund

Motiv

Målet för svenska integrationspolitiken är lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla, oavsett etnisk och kulturell bakgrund. Integrationspolitiken är också en del i regeringens arbete för ökat utbud och efterfrågan på arbetskraft, förbättrad matchning på arbetsmarknaden samt fler och växande företag. Enligt riksdagen ska integrationspolitikens mål främst nås genom generella insatser till hela befolkningen, oavsett födelseland och etnisk bakgrund. De generella insatserna ska dock kompletteras med riktade insatser för att stödja och underlätta nyanländas etablering under deras första år i landet. Sådana riktade insatser tillhandahålls inom ramen för etableringsuppdraget, vars övergripande syfte är att underlätta och påskynda de nyanländas etablering i arbets- och samhällslivet.

Tidigare studier har visat att vi i Sverige inte lyckas särskilt väl med att tillvarata och utveckla nyanländas kompetens. Det framgår bl.a. av stora skillnader i sysselsättningsgrad mellan inrikes och utrikes födda samt av att risken för arbetslöshet är nästan tre gånger så hög för den senare gruppen. Generellt tar det också lång tid för nyanlända att komma i arbete samtidigt som en hög andel av de utrikes födda är överkvalificerade för sina jobb.

Genomförande

Granskningen bygger dels på en statistisk analys av förutsättningar och utfall på lokal nivå avseende de nyanländas etablering, dels på fallstudier i tre strategiskt utvalda kommuner inklusive en aktgranskning av etableringsplaner i respektive kommun. Därtill har intervjuer och dokumentstudier på nationell nivå genomförts. I granskningen har ingått att identifiera hinder, samordningsproblem samt motstridiga incitament som de statliga insatserna ger upphov till. Granskningen har också avsett att belysa de statliga insatserna i ett individperspektiv samt insatsernas relevans utifrån arbetsmarknadens behov. Riksrevisionens granskning omfattar Arbetsförmedlingen, länsstyrelserna och regeringen.