Riksrevisionen logotype
Riksrevisionen logotype

Uppföljning

Riksdagens behandling av regeringens skrivelse

I skrivelsen till riksdagen med anledning av granskningsrapporten uppgav regeringen att den i allt väsentligt delade Riksrevisionens analys. Regeringen ansåg att granskningens rekommendationer utgjorde ett viktigt bidrag till arbetet med att förbättra Utrikesdepartementets processer för bidragshantering, och betonade att flera av dem sammanföll med åtgärder som Utrikesdepartementet redan planerat för.

I sitt betänkande med anledning av skrivelsen välkomnade utrikesutskottet Riksrevisionens granskning och poängterade betydelsen av att Sveriges bidrag till internationella organisationer även i fortsättningen lämnas i form av kärnstöd. Utrikesutskottet föreslog att den skrivelse om verksamheten i de internationella finansieringsinstitutionerna som regeringen regelbundet överlämnar till riksdagen utvecklas, så att riksdagen får en samlad resultatanalys av arbetet i de multilaterala utvecklingsorganisationerna. För att möjliggöra en djupare analys bör varje sådan skrivelse fokusera på vissa teman eller grupper av organisationer. Analysen bör också inkludera en bedömning av verksamheten i förhållande till de strategier och resultatramverk som överenskommits, samt resultatet av svenskt styrelse- och påverkansarbete. Utskottet underströk dock att skrivelsen inte ska ses som en ersättning för den resultatredovisning som regeringen enligt budgetlagen ska göra i budgetpropositionen. Utrikesutskottet föreslog i sitt betänkande att riksdagen skulle lägga skrivelsen till handlingarna och avslå det inkomna motionsyrkandet. Riksdagen biföll utskottets förslag.

Regeringen har, sedan Riksrevisionens granskning, presenterat en skrivelse om verksamheten i de internationella finansieringsinstitutionerna. Denna skrivelse innehöll dock ingen samlad resultatanalys av arbetet i de multilaterala organisationerna. I sitt betänkande med anledning av skrivelsen framhöll utrikesutskottet återigen behovet av en samlad resultatanalys, och specificerade att regeringen bör utveckla redovisningen av verksamheten så att riksdagen fortsättningsvis får en samlad resultatanalys vartannat år. Utskottets förslag bifölls också av riksdagen. Utrikesdepartementet har aviserat att det kommer en samlad resultatskrivelse under våren 2018.

Regeringens och myndigheternas åtgärder

I skrivelsen med anledning av Riksrevisionens granskning underströk regeringen vikten av tydlighet och transparens kring de kärnstöd som Sverige ger till multilaterala organisationer. Regeringen uppgav att den därför ska genomföra flera åtgärder för att hantera de brister som framkom i Riksrevisionens rapport.

I skrivelsen uppgav regeringen att den avsåg att ta över beslutsfattandet om Sveriges kärnstöd. Sedan september 2015 är det också regeringen, och inte Regeringskansliet, som formellt fattar beslut om storleken och utbetalningen av varje enskilt kärnstöd till multilaterala organisationer. Enligt Utrikesdepartementet har den nya beslutsprocessen inneburit att ansvarsfördelningen har förtydligats, och besluten om de multilaterala kärnstöden har blivit mer transparenta. I december 2017 fattade regeringen också beslut om en ny strategi för multilateral utvecklingspolitik som tydliggör ansvars- och rollfördelningen mellan Regeringskansliet, utlandsmyndigheterna och Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida).

Sommaren 2015 presenterade Regeringskansliet en vägledning för bidragshantering som specifikt rör Utrikesdepartementet. I och med vägledningen infördes ett nytt arbetssätt för de bidragsformer som omfattades av Riksrevisionens granskning, vilket innebar att flera av granskningens rekommendationer togs om hand. Bland annat förtydligade vägledningen vilka krav som ställs på analys och dokumentation i beslutsunderlag, samt hur kärnstödet till multilaterala organisationer ska återrapporteras. För att förbättra rutinerna för arkivering och för att effektivisera administrationen av det multilaterala samarbetet har Utrikesdepartementet också infört en checklista för intern styrning och kontroll och utbildat sin personal i bidragshantering. Ett nytt it-baserat systemstöd är även planerat att införas under våren 2018.

I linje med Riksrevisionens rekommendationer avsåg regeringen att förbättra sin rapportering av det multilaterala utvecklingssamarbetet till riksdag och allmänhet, genom att samla rapportering av det multilaterala stödet i budgetpropositionen och påskynda arbetet med att ta fram strategier för de multilaterala organisationer som får svenskt kärnstöd. Enligt Utrikesdepartementet tog arbetet med att ta fram nya strategier fart under 2016, efter att ha stannat av under en period. Av budgetpropositionen för 2018 framgår det dock att det saknas organisationsstrategier för fyra av de tio organisationer som får mest svenskt kärnstöd.

Utöver de åtgärder som beskrivits ovan genomfördes en organisationsförändring på Utrikesdepartementet under 2016. Förändringen innebar att den enhet på departementet som tidigare kallades ”multilaterala enheten” delades upp i tre enheter: enheten för FN och tematiska globala fonder inom hälsoområdet, enheten för konflikt och humanitära frågor, samt enheten för global agenda, vilken inkluderar internationella finansiella institut samt globala fonder inom miljöområdet. Enligt de personer som Riksrevisionen talat med på Utrikesdepartementet var syftet med organisationsförändringen att förtydliga arbets- och ansvarsfördelningen inom departementet och den genomfördes delvis som en följd av Riksrevisionens granskning.

Avslutande bedömning och kommentar

Regeringen och Regeringskansliet har vidtagit åtgärder för att förbättra beslutsprocesser, dokumentation av beslut och insatser, samt resultatuppföljningen av biståndet till multilaterala organisationer. Det är dock oklart vilket genomslag de nya rutinerna, eller övriga åtgärder, haft i genomförandet av det multilaterala utvecklingssamarbetet. Det är också oklart om, och i så fall hur, återrapporteringen av stödet använts i beredningen av nya beslut om kärnstöd. Det framgår dock att regeringen har en del arbete kvar att göra när det gäller att uppfylla de krav på en samlad återrapportering av det multilaterala stödet som riksdagen ställt på regeringen, samt när det gäller att ta fram nya organisationsstrategier.

Vid en intervju på Utrikesdepartementet uppgav intervjupersonerna att de var positiva till granskningsrapporten, och att få av Riksrevisionens granskningar har fått så stort genomslag. Att granskningen gav konkreta lösningar i sina rekommendationer ansågs vara den främsta anledningen till det stora genomslaget. I utvärderingsrapporten som Utrikesdepartementet har gjort om åtgärder med anledning av Riksrevisionens granskningsrapport, kommer man också fram till att regeringen och Regeringskansliet, i linje med ambitionerna i regeringens svarsskrivelse, har hanterat flertalet av Riksrevisionens rekommendationer.

Uppdaterad: 11 april 2018

Kontakta

Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan.

Vad handlar din fråga om?
Multiple selection