Etableringslotsar – fungerar länken mellan individen och arbetsmarknaden? (RiR 2014:14)

Etableringslotsarnas uppdrag är för brett för att de effektivt ska kunna bidra till att nyanlända kommer in på arbetsmarknaden. Som tjänsten är utformad idag arbetar lotsarna mycket med socialt stöd medan stödet för att hjälpa de nyanlända att få jobb ofta kommer i andra hand.

Ökad sysselsättning bland utrikes födda är en viktig del av regeringens integrationspolitik. För att åstadkomma detta har regeringen introducerat nya arbetsförberedande insatser. En sådan insats är etableringslots som upphandlas av Arbetsförmedlingen inom ett valfrihetssystem. Detta innebär att nyanlända arbetssökande kan välja en etableringslots bland olika privata aktörer.

Riksrevisionen har granskat om regeringen och Arbetsförmedlingen utformat tjänsten så att den på ett effektivt sätt kan bidra till att påskynda nyanländas etablering i arbetslivet.

Granskningen visar att etableringslotstjänsten har en allt för bred utformning som inte ger de nyanlända ett tillräckligt arbetsmarknadsrelaterat stöd. Dessutom är de nyanländas förutsättningar att göra välgrundade val av etableringslots begränsade. Granskningen visar också att uppföljning och kontroll av lotsleverantörerna inte fungerar tillfredsställande, vilket kan leda till att oseriösa leverantörer tillåts verka som etableringslotsar.
För att nå regeringens mål om ökad sysselsättning bland utrikes födda anser Riksrevisionen att regeringen bör tydliggöra att etableringslotsen framför allt ska vara en arbetsförberedande insats.

För att säkerställa att valfrihetssystemet fungerar kvalitetshöjande bör Arbetsförmedlingen förbättra informationen till de nyanlända om deras möjligheter vid val av etableringslots. Vidare anser Riksrevisionen att Arbetsförmedlingen bör förstärka kvalitetssäkringen genom ökad kontroll och uppföljning av lotstjänsten.