Riksrevisionen logotype
Riksrevisionen logotype

Uppföljning

Riksrevisionen har granskat regeringens och Försvarsmaktens genomförande av riksdagens beslut om försvaret 2009. Granskningsrapporten var slutrapport i Riksrevisionens granskningsstrategi om försvaret och grundade sig på och kompletterade de tio övriga granskningsrapporter som publicerats inom strategin.

Granskningen visade att Försvarsmaktens förmåga var bristfällig och skulle förbli så under de närmaste åren. Det var också osäkert om försvarsreformen kunde fullföljas. Försvarsmaktens förmåga att lösa alla sina uppgifter skulle vara begränsad även om försvarsreformen fullföljdes och insatsorganisationen blev fullt resurssatt. 

Granskningen visade också att regeringens styrning av Försvarsmakten var otydlig och gav upphov till ett stort tolkningsutrymme och att det fanns brister i spårbarheten mellan uppgifter, förmåga och uppbyggnaden av förbanden. Vidare visade granskningen att både riksdagen och regeringen styrde Försvarsmakten på en detaljerad nivå och att regeringens redovisning till riksdagen var otillräcklig i vissa delar.

Riksrevisionen rekommenderade regeringen att bland annat minska detaljstyrningen av Försvarsmakten och utveckla den strategiska styrningen, tydliggöra mål och krav på Försvarsmakten och säkerställa balans mellan uppgift och resurs. Regeringen borde också fortsätta att utveckla redovisningen till riksdagen och tydliggöra förutsättningarna för Försvarsmakten att ge militärt stöd till och ta emot militärt stöd från andra länder.

Försvarsmakten rekommenderades bland annat att utveckla kvaliteten i redovisningen till regeringen och att förbättra spårbarheten mellan uppgift, förmåga och förbandens uppbyggnad.

Efter granskningen

I skrivelsen med anledning av granskningsrapporten instämde regering i huvudsak i Riksrevisionens iakttagelser och hänvisade framför allt till arbetet med den kommande försvarspolitiska inriktningspropositionen, men även till åtgärder som Försvarsmakten vidtagit.

I den försvarspolitiska inriktningspropositionen (prop. 2014/15:109) och efterföljande riksdags- och regeringsbeslut har ett stort antal åtgärder vidtagits med koppling till Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer. Riksdagen har förändrat målet och inriktningen för försvaret, från ett insatsförsvar till ett försvar som tydligare inriktas mot den nationella försvarsdimensionen. Samtliga försvarsgrenar ska framöver kunna hantera ett väpnat angrepp, samtidigt som kravet på att hålla ett visst antal soldater tillgängliga för internationella insatser över tiden tagits bort. Vidare har riksdagen delvis förändrat Försvarsmaktens förbandsinnehåll och regeringen har tydliggjort kraven på förbandens tillgänglighet och beredskap.

För att förbättra den totala försvarsförmågan har regeringen återupptagit planeringen av det civila försvaret och beslutat om totalförsvarsplaneringen samt höjt kraven på kvalificerad övningsverksamhet. För att göra det möjligt att öva krigsförbanden i sin helhet har regeringen aktiverat pliktlagstiftningen så att krigsplacerad personal kan kallas in till repetitionsutbildning. Regeringen har vidare tillsatt en utredning för att skapa en långsiktigt hållbar personalförsörjning av det militära försvaret. Ytterligare åtgärder för att förbättra försvarsförmågan och skapa balans mellan uppgift och resurser består bland annat av materielsatsningar på den så kallade basplattan, att organisera en stridsgrupp på Gotland, utveckling av cyberförsvaret och försvarsunderrättelseförmågan. Vidare har en förstärkning av försvarsekonomin med totalt 10,2 miljarder kronor skett, utöver tidigare redovisade tillskott under den kommande försvarsinriktningsperiod 2016–2020.

För att förbättra förmågan att ge och ta emot militärt stöd har regeringen uttryckt avsikter om att fördjupa Sveriges bi- och multilaterala försvars- och säkerhetspolitiska samarbeten. Regeringen har också undertecknat ett avtal med Nato om värdlandsstöd och tillsatt en utredning om Sveriges försvars- och säkerhetspolitiska samarbeten och en utredning om förutsättningarna enligt regeringsformen för fördjupat försvarssamarbete.

I syfte att utveckla den strategiska styrningen följer regeringen sedan en tid tillbaka en ny process för investeringar i försvarsmateriel i enlighet med förslag från utredningen Investeringsplanering för försvarsmateriel, SOU 2014:15. Regeringen har också gett Försvarsmakten i uppdrag att förbereda för en ny anslagsstruktur och beslutat att utreda materiel- och logistikförsörjningen till Försvarsmakten.

Regeringens och Försvarsmaktens redovisning har utvecklats genom tydligare krav på återrapportering av bland annat krigsförbandens krigsduglighet. Regeringen har också utvecklat återrapporteringen till riksdagen genom att från och med budgetpropositionen 2015 införa tydligare bedömningsgrunder och resultatindikatorer.

Uppdaterad: 20 december 2017

Kontakta OSS

Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).

Läs mer om behandling av personuppgifter

Vad handlar din fråga om?
Multiple selection