Bakgrund

Vi lever i dag i ett samhälle där större mängder information än någonsin tidigare bearbetas, lagras, kommuniceras och mångfaldigas. Det finns stora möjligheter och fördelar med en ökad informationsanvändning. Samtidigt innebär den ökande utvecklingen av IT att samhället öppnas upp för stora risker som vi sannolikt inte är medvetna om i dag. Brister i hanteringen och säkerheten för informationen riskerar att få omfattande konsekvenser, såväl för samhället i stort som för enskilda. Brister kan också leda till ett försämrat förtroende för offentliga och privata aktörer som tillhandahåller viktiga tjänster. Informationssäkerhet omfattar därigenom hela samhället och är en angelägenhet för alla.

Motiv till granskningen

Denna granskning tar sin utgångspunkt i den allt mer ökande användningen av information i samhället och i statsförvaltningen samt utifrån de brister som konstaterades genom Riksrevisionens tidigare granskningar av informationssäkerhet.

Riksrevisionen granskade under 2005–2007 elva myndigheter och deras arbete med informationssäkerhet. För sex av dessa myndigheter gjordes en djupare granskning. Denna serie av granskningar avslutades med en granskning som avsåg regeringens styrning av myndigheternas informationssäkerhetsarbete. Riksrevisionens samlade bedömning var att det fanns brister i myndigheternas arbete med informationssäkerhet och att regeringen inte hade följt upp om den interna styrningen och kontrollen av informationssäkerheten varit tillfredsställande. Regeringen hade inte heller tagit tillräckliga initiativ för att förbättra förutsättningarna för statsförvaltningens arbete med informationssäkerhet.

Granskningens syfte

Denna granskning har syftat till att utreda om arbetet med informationssäkerhet i den civila statsförvaltningen är ändamålsenligt utifrån ökande hot. Granskningen omfattar således varken styrningen av eller nivån på informationssäkerhet i samhället i stort. I granskningen har vi inriktat oss på den kunskap och information som samlats in om vilka hot som realiseras samt om hot och risker på en systematisk och övergripande nivå för den civila statsförvaltningen. Granskningen syftar också till att bedöma om regeringen och ansvariga myndigheter för stöd och tillsyn har tillräcklig kunskap om de skyddsåtgärder som har vidtagits av myndigheter inom den civila statsförvaltningen

Granskningen svarar på två frågor:

• Är regeringens styrning av informationssäkerhet i den civila statsförvaltningen effektiv?
• Har regeringens stöd- och tillsynsmyndigheter vidtagit tillräckliga åtgärder för att informera sig och regeringen om vilka hot som finns mot den civila statsförvaltningen, i vilken omfattning de realiseras och vilka skyddsåtgärder som vidtas?

Granskningens genomförande

Hur enskilda myndigheter arbetar med informationssäkerhet ingår inte i granskningen. Inte heller har granskningen sökt bevisa omfattningen av specifika brister i informationssäkerheten.

Granskningen avser regeringen (via Försvarsdepartementet, Justitiedepartementet, och Näringsdepartementet) samt stöd- och tillsynsmyndigheterna Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Försvarets radioanstalt (FRA), Säkerhetspolisen och Post- och telestyrelsen (PTS). Granskningen avser den civila delen av statsförvaltningen och omfattar därför inte hur Försvarsmakten bedriver arbetet med informationssäkerhet inom sitt verksamhetsområde