Riksrevisionen logotype
Riksrevisionen logotype

Slutsatser och rekommendationer

Bristen på information om företag som får del av statliga näringspolitiska insatser har funnits under en längre tid. 2010 gav regeringen Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys) i uppdrag att upprätta en databas över samtliga företag som fick del av sådana näringspolitiska satsningar. Vid avrapporteringen av detta uppdrag 2012 konstaterades det att det fanns brister. 2014 skrev uppdraget in i Tillväxtanalys instruktion, men inga åtgärder har vidtagits för att säkerhetsställa att databasen innefattar samtliga företag. Detta har motiverat Riksrevisionen att genomföra en granskning.

Syftet med granskningen har varit att undersöka vilka möjligheter och vilka hinder som föreligger för att skapa en databas som innehåller information om samtliga företag som tagit del av näringspolitiska satsningar. Syftet med en sådan databas är i huvudsak uppföljning och utvärdering av de aktuella satsningarna.

Enligt 9 kap 7 § regeringsformen (1974:152) får anslagen från riksdagen inte användas på annat sätt än vad riksdagen har bestämt. För att kunna följa upp hur medlen har använts och för att kunna bedöma att hanteringen inte står i strid med exempelvis EUs statsstödsregler måste det finnas viss typ av information. Vidare ställs i 1 kap 3 § budgetlagen krav på effektiv resursanvändning av statens resurser och god hushållning. Av 10 kap 3 § budgetlagen framgår även att regeringen ska lämna en redovisning av de resultat som uppnåtts i förhållande till de uppsatta målen.

Riksrevisionen har granskat vilka förutsättningar som finns för att följa upp och utvärdera statliga näringspolitiska insatser. Dessa förutsättningar är i denna granskning en operationalisering av budgetlagens krav på effektiv resursanvändning. Problembilden som initierade granskningen var att uppgifter saknas från flera aktörer och detta försvårar, i vissa fall förhindrar, uppföljning och utvärdering av insatserna. Den övergripande slutsatsen av granskningen är att informationen om dessa insatser i dagsläget är bristfällig. Därigenom är det svårt att säkerhetsställa att regeringsformens och budgetlagens bestämmelser efterlevs. Samtidigt har Riksrevisionen vid sina intervjuer konstaterat att samtliga aktörer, inklusive regeringen, anser att utvärdering och uppföljning av insatserna är viktiga.

Att informationen är bristfällig har även tidigare påtalats av Riksrevisionen. I exempelvis Riksrevisionens granskning 2014:1 pekas på att det inte ens finns samlad information om vilka som är statliga aktörer inom kapitalförsörjning samt att det inte finns någon kunskap om effekter av riskkapitalsatsningar. Detta är dock inget nytt problem. Redan 2009 påpekades att bristen på information utgjorde ett hinder för uppföljning och utvärdering av de näringspolitiska satsningarna. Regeringen gav därför Tillväxtanalys 2010 i uppgift att upprätta en heltäckande databas över vilka företag som fått del av insatserna. När detta uppdrag avrapporterades 2012 framkom att ett antal aktörer valt att inte lämna ut information. De argument som framfördes var dels affärssekretess, men även arbetsbörda. Riksrevisionen har i granskningen inte fått någon information om att regeringen genomfört några ytterligare åtgärder vars syfte varit att från 2014 underlätta uppgiftsinsamlandet till databasen varför de problem som fanns 2012 även finns i dag. Problemet bedöms även kunna öka i framtiden för de fall nya statliga finansieringsaktörer inrättas och informationsutlämnandet inte regleras redan initialt vid bildandet av exempelvis aktiebolag eller stiftelser.

Det är betydande belopp som staten satsar på olika typer av stöd och insatser till enskilda företag

Det totala beloppet uppgick 2011 till närmare 37 miljarder kronor. Detta belopp inkluderar även skattelättnader och kontantbidrag.

Grundproblemet för granskningen är att de informationsbrister som finns gör det svårt för regeringen att på ett trovärdigt och heltäckande sätt kunna uttala sig om effekter av näringspolitiska satsningar riktade till enskilda företag och därmed i förlängningen kunna göra det trovärdigt att de satsningar som görs lever upp till budgetlagens krav på effektivt resursutnyttjande. Att information om företag som tagit del av insatser i form av lån eller kapitalförsörjningsinsatser saknas från ett antal aktörer har enligt Riksrevisionen lett till att regeringen har små eller inga möjligheter att följa upp eller utvärdera väsentliga delar av de näringspolitiska insatserna som är riktade till enskilda företag. Bristen på information gäller framför allt lånefinansiering och riskkapitalförsörjning till enskilda företag. Den enda möjlighet som finns i nuläget är att frivilliga överenskommelser om utlämnande av information görs från gång till gång då utvärderingar och/eller uppföljningar ska genomföras. Möjligheterna till uppföljning och utvärdering begränsas på två sätt: dels finns av naturliga skäl ingen möjlighet att följa upp eller utvärdera verksamheten avseende de aktörer som inte lämnar information, dels begränsas möjligheterna att utvärdera de aktörer som lämnat information eftersom en effektutvärdering kräver en kontrollgrupp av företag som inte fått ta del av samma eller snarlik statlig näringspolitisk åtgärd. Något som är en risk i dagsläget.

Ovanstående förutsättningar för informationsutlämnande kan förändras. Om information om samtliga företag som får del av näringspolitiska insatser registreras skapas bättre förutsättningar för bedömning av om insatserna inom det näringspolitiska området används på ett effektivt sätt. Dessutom förbättras förutsättningarna för ökad transparens inom området.

Kunskap om effekter av statligt finansierad verksamhet kan inte vara beroende av enskilda överenskommelser

I dag skiljer sig besluten om att lämna information mellan aktörerna. Det finns aktörer som redan i dag lämnar information och det finns aktörer som säger sig vara villiga att lämna information. Det finns även aktörer som säger sig inte kunna lämna information. Riksrevisionen är dock av den uppfattningen att även i de fall information lämnas, eller där det finns en vilja att lämna, bör frågan om vilken och/eller hur information om insatserna som ska lämnas inte bygga på enskilda överenskommelser och tolkningar. Riksrevisionens uppfattning är därför att det ska finnas, och att det är möjligt, att skapa ett system för hur och vilken information som ska lämnas. Detta system ska vara utformat så att det möjliggör uppföljning och utvärdering, samtidigt som det tar hänsyn till den arbetsbörda som det åsamkar uppgiftslämnarna. En möjlighet är att den information som behövs för uppföljning och utvärdering omfattas av Sveriges officiella statistik. Denna statistik omfattas även av uppgiftsskyldighet. Myndigheter, statliga bolag och av staten ensamt bildade stiftelser bör ha en sådan uppgiftsskyldighet vad gäller information som möjliggör utvärdering och uppföljning av näringspolitiska insatser. I den mån enskilda firmor omfattas av denna information bedöms personuppgiftslagen (1998:2004) inte utgöra något hinder för uppgiftslämnande.

Riksrevisionen är samtidigt medveten om att det kan finnas avtal mellan de statliga bolagen samt stiftelserna och deras samarbetspartner och kunder som kan tolkas som att ingen information ska lämnas ut. För att få tillgång till historiska data är det lämpligt att en skriftlig förfrågan om samtycke för utlämnande av information görs till företag som tidigare varit föremål för insatser.

Rekommendationer till regeringen

Riksrevisionen rekommenderar regeringen att tillsammans med Tillväxtanalys utreda möjligheterna att, exempelvis inom regelverket för den officiella statistiken, införa en lagreglerad uppgiftsskyldighet som möjliggör uppföljning och utvärdering av näringspolitiska insatser.

Rekommendationer till Tillväxtanalys

Tillväxtanalys bör i samband med att ny information samlas in rikta denna förfrågan till samtliga stöd- och finansieringsaktörer i syfte att skapa en heltäckande databas. Tillväxtanalys bör i samråd med aktörerna även gå igenom den information som begärs i syfte att, samtidigt som det möjliggör uppföljning och utvärdering, minimera arbetsbördan för uppgiftsinlämnandet.

Rekommendation till de statliga bolagen och stiftelserna

Vad gäller historisk data rekommenderar Riksrevisionen de statliga bolagen och stiftelserna att inhämta ett skriftligt samtycke om att utlämnande av information för uppföljning och utvärdering kan ske. Denna rekommendation avser situationer där redan ingångna avtal eller liknande finns, eller kan tolkas, som att information inte får lämnas ut.

Uppdaterad: 21 december 2017

Kontakta OSS

Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).

Läs mer om behandling av personuppgifter

Vad handlar din fråga om?
Multiple selection