Riksrevisionen logotype
Riksrevisionen logotype

Uppföljning

Riksrevisionen har granskat i vilken utsträckning statens insatser för bosättning och mottagande av nyanlända i landets kommuner kan anses vara ändamålsenliga och effektiva.

Granskningen visade att det fanns betydande möjligheter att effektivisera statens mottagnings- och bosättningssystem för nyanlända. Enligt granskningen var tillgången på bostäder avgörande för bosättningen snarare än matchning mot arbetsmarknaden. Ett problem i etableringsprocessen var det delade bosättningsansvaret mellan Migrationsverket och Arbetsförmedlingen. Granskningen visade också att många av de mellan kommuner och länsstyrelserna överenskomna platserna för mottagande inte hade använts. Enligt granskningen ansåg många kommuner att statens ersättningar inte täckte kommunernas kostnader för mottagandet, samt att kommunerna behövde stå för kompletterande försörjningsstöd då "glapp" uppstod mellan de statliga ersättningssystemen i övergången från Migrationsverket till Arbetsförmedlingen.
Riksrevisionen rekommenderade regeringen att ge Migrationsverket ett samlat bosättningsansvar för nyanlända. Regeringen rekommenderades även att i ökad utsträckning nyttja statligt ägda fastigheter som tillfälliga boenden för nyanlända som väntade på kommunplacering, samt göra det möjligt för Migrationsverket att driva dessa i egen regi. Slutligen borde regeringen följa upp de statsbidrag som betalas ut till kommuner och landsting samt säkerställa att glappet mellan de statliga ersättningssystemen får en lösning.

Efter granskningen

I skrivelsen till riksdagen med anledning av granskningsrapporten framhöll regeringen att flyktingmottagandet är ett nationellt åtagande samt att regeringen ser allvarligt på problemen med att hitta kommuner som hade beredskap och kapacitet att ta emot nyanlända. Regeringen aviserade därför en översyn av boendeplaneringen samt organiseringen av asylmottagandet.
I november 2015 tillsatte regeringen en utredning med uppdraget att föreslå åtgärder för att skapa ett sammanhållet system för mottagande och bosättning av asylsökande och nyanlända. I direktiven hänvisas bland annat till Riksrevisionens granskning. Utredningen ska enligt tilläggsdirektiv slutredovisa sitt uppdrag senast den 31 oktober 2017.
I mars trädde lagen (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning (bosättningslagen) i kraft. Bosättningslagen innebär att alla kommuner ska ta ett gemensamt ansvar för nyanländas bosättning. Lagen föreskriver också att Migrationsverket från den 1 januari 2017 ska ta över hela bosättningsuppdraget från Arbetsförmedlingen, vilket överensstämmer med Riksrevisionens rekommendation om att samla ansvaret för bosättningen på en myndighet. I och med att bosättningslagen trädde i kraft upphörde de frivilliga överenskommelser som länsstyrelserna tidigare tecknat med kommunerna om mottagande av nyanlända.
När det gäller möjligheten att i ökad utsträckning nyttja statligt ägda fastigheter som tillfälliga boenden fick Statskontoret i uppdrag att bland annat undersöka kostnadseffektiviteten samt de juridiska och praktiska möjligheterna med ett sådant förslag. Slutsatsen från Statskontorets rapport Statligt ägda asylbostäder? Kostnader och konsekvenser, var att statlig förvaltning och ägande av asylbostäder inte är ett kostnadseffektivt alternativ, i jämförelse med nuvarande lösning där Migrationsverket upphandlar bostäder.
För att öka kommunernas förutsättningar att ta emot nyanlända har regeringen i och med budgetpropositionen för 2016 höjt den statliga schablonersättningen till kommunerna.

Uppdaterad: 20 december 2017

Kontakta

Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan.

Vad handlar din fråga om?
Multiple selection