Riksrevisionen logotype
Riksrevisionen logotype

Uppföljning

Riksrevisionen granskade i vilken utsträckning statens insatser för bosättning och mottagande av nyanlända i landets kommuner kan anses vara ändamålsenliga och effektiva. Granskningen omfattade regeringen, Migrationsverket, Arbetsförmedlingen och länsstyrelserna.

Granskningen visade att det fanns betydande möjligheter att effektivisera statens mottagnings- och bosättningssystem för nyanlända. Enligt granskningen var tillgången på bostäder avgörande för bosättningen, snarare än matchning mot arbetsmarknaden. Ett problem i etableringsprocessen var det delade bosättningsansvaret mellan Migrationsverket och Arbetsförmedlingen. Granskningen visade också att många av de platser för mottagande som kommuner och länsstyrelserna kommit överens om inte hade använts. Granskningen visade vidare att många kommuner ansåg att statens ersättningar inte täckte kommunernas kostnader för mottagandet. Slutligen visade granskningen att kommunerna behövde stå för kompletterande försörjningsstöd då ett glapp uppstod mellan de statliga ersättningssystemen i övergången från Migrationsverket till Arbetsförmedlingen.

Riksrevisionen rekommenderade regeringen att bland annat:

ge Migrationsverket ett samlat bosättningsansvar för nyanländai ökad utsträckning nyttja statligt ägda fastigheter som tillfälliga boenden för nyanlända som väntade på kommunplacering, samt göra det möjligt för Migrationsverket att driva dessa i egen regigöra en översyn av regelverket för placering av ensamkommande barn, för att möjliggöra för kommuner att välja de boendeformer som bedöms vara mest lämpad utifrån barnens behovfölja upp de statsbidrag som betalats ut till kommuner och landsting samt säkerställa att glappet mellan de statliga ersättningssystemen får en lösning.

Riksdagens behandling av regeringens skrivelse

I skrivelsen till riksdagen med anledning av granskningsrapporten instämde regeringen i allt väsentligt i Riksrevisionens övergripande bedömning. Regeringen framhöll att alla kommuner i Sverige bör ta ansvar för flyktingmottagandet och såg allvarligt på svårigheterna med att hitta kommuner som har beredskap och kapacitet att ta emot nyanlända. Regeringen aviserade en översyn av boendeplanering samt organisering av asylmottagandet. Översynen skulle leda till förslag som syftar till att kommunernas mottagande av nyanlända invandrare ska motsvara behovet. Detta för att undvika att många som beviljats uppehållstillstånd tvingas vänta alldeles för länge på en kommunplats.

Vidare framhöll regeringen att Riksrevisionens granskning är ett viktigt underlag i det fortsatta arbetet med att utveckla och anpassa mottagandet. Regeringen förutsatte att berörda myndigheter tar tillvara på de synpunkter som Riksrevisionen lämnat. I och med skrivelsen ansåg regeringen granskningsrapporten som slutbehandlad.

Arbetsmarknadsutskottet föreslog att riksdagen skulle lägga regeringens skrivelse till handlingarna och fann inga skäl att föreslå några initiativ med anledning av motionsyrkandena. Utskottet framhöll att Riksrevisionens granskning är av stor vikt för arbetet med mottagande och bosättning av nyanlända invandrare på såväl statlig som kommunal nivå. Utskottet välkomnade regeringens initiativ och framhöll att dessa ligger väl i linje med de frågeställningar som Riksrevisionen tar upp i sin granskningsrapport samt att de även är i linje med förslagen i motionerna. Riksdagen biföll utskottets förslag till riksdagsbeslut och lade regeringens skrivelse till handlingarna.

Regeringens och myndigheternas åtgärder

Regeringen aviserade i skrivelsen en översyn av boendeplanering samt organisering av asylmottagandet. I november 2015 tillsatte regeringen en utredning med uppdraget att föreslå åtgärder för att skapa ett sammanhållet system för mottagande och bosättning av asylsökande samt nyanlända (Mottagandeutredningen). I direktiven hänvisas bland annat till Riksrevisionens granskning. Mottagandeutredningen, som lämnade sitt slutbetänkande den 28 mars 2018, föreslog bland annat att kommunerna ska ta över ansvaret för boende för vissa asylsökande. Motivet till förslaget var att ytterligare stärka arbetsmarknadsperspektivet i fördelningen av nyanlända och att uppnå ett jämnare mottagande av såväl asylsökande som nyanlända. Utredningen har remissbehandlats. Regeringen har aviserat att man avser gå vidare med ett modifierat förslag för att inskränka möjligheten till eget boende i socialt utsatta områden. Regeringen har ännu inte återkommit om huruvida man avser gå vidare med utredningens övriga förslag.

I mars 2016 trädde lagen (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning i kraft. Denna bosättningslag innebär att alla kommuner ska ta ett gemensamt ansvar för nyanländas bosättning. Lagen föreskriver också att Migrationsverket från den 1 januari 2017 ska ta över hela bosättningsuppdraget från Arbetsförmedlingen. Det överensstämmer med Riksrevisionens rekommendation om att samla ansvaret för bosättningen på en myndighet. Propositionen hänvisar dock inte till Riksrevisionens granskning. Motivet till lagförändringen var dels den ansträngda flyktingsituationen under hösten 2015 och det påföljande behovet att frigöra platser i mottagandesystemet, dels en ambition om att åstadkomma en jämnare fördelning av nyanlända mellan rikets kommuner och att förbättra nyanländas etablering på arbetsmarknaden. I och med att bosättningslagen trädde i kraft upphörde de frivilliga överenskommelser som länsstyrelserna tidigare tecknat med kommunerna om mottagande av nyanlända. Därmed är flera av de rekommendationer som riktades till myndigheterna inte längre aktuella.

Statskontoret fick i uppdrag att bland annat undersöka kostnadseffektiviteten samt de juridiska och praktiska möjligheterna med förslaget att i ökad utsträckning nyttja statligt ägda fastigheter som tillfälliga boenden. Slutsatserna från Statskontorets utredning var att statlig förvaltning och ägande av asylbostäder inte är ett kostnadseffektivt alternativ i jämförelse med nuvarande lösning där Migrationsverket upphandlar bostäder.

Det fanns redan vid tidpunkten för granskningens publicering ett förslag från en utredning om att införa stödboende som en ny boendeform för ensamkommande barn. Regeringen gick vidare med utredningens förslag, men propositionen hänvisar inte till Riksrevisionens rapport.

För att öka kommunernas förutsättningar att ta emot nyanlända höjde regeringen schablonersättningen för mottagande 2016. I en senare granskning har Riksrevisionen visat att en majoritet av rikets kommuner bedömer att kostnaderna motsvarar eller överstiger kostnaden för mottagandet.

Problemet kvarstår med glappet mellan de statliga ersättningssystemen i nyanländas övergång från Migrationsverket till Arbetsförmedlingen. Vidare kvarstår problemet med att Migrationsverket öppnar (och numera stänger) asylboenden med kort varsel utan tillräcklig dialog med berörda kommuner.

Avslutande bedömning och kommentarer

Såväl regeringen som Riksdagens arbetsmarknadsutskott framhöll att granskningsrapporten var värdefull. Regeringen har vidtagit ett stort antal åtgärder på området, och systemet för att ta emot nyanlända har ändrats på avgörande punkter sedan granskningen publicerades. Det är dock svårt att se att de vidtagna åtgärderna är ett direkt resultat av Riksrevisionens granskning. För införandet av bosättningslagen är istället utgångspunkten den ansträngda situationen som rådde under hösten 2015, då Sverige tog emot ett mycket stort antal asylsökande. För den nya boendeformen stödboende fanns det redan ett färdigt lagförslag, som regeringen gick vidare med. När det gäller statligt ägda asylboenden har en utredning av Statskontoret kommit fram till att det inte är ett kostnadseffektivt alternativ. Riksrevisionens granskning nämndes däremot i direktivet till Mottagandeutredningen.

De förändringar som regeringen initierat tycks ha bidragit till förbättringar, åtminstone i vissa avseenden. Bosättningslagen har bidragit till ett jämnare mottagande av nyanlända i kommunerna. Den nya boendeformen stödboende har möjliggjort mer kostnadseffektiva boendeformer för kommunerna, och regeringen har därför sänkt ersättningen till kommuner för boende för ensamkommande barn och unga. Därmed har statens utgifter för mottagandet minskat.

Uppdaterad: 25 februari 2020

Kontakta OSS

Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).

Läs mer om behandling av personuppgifter

Vad handlar din fråga om?
Vad handlar din fråga om?