Uppföljning

Riksrevisionen har granskat om systemet för dimensionering av lärarutbildning fungerar effektivt. Granskningen berörde Utbildningsdepartementet, universitet och högskolor, Universitetskanslersämbetet, Skolverket samt kommunala och enskilda huvudmän. 

Granskningen visade att regeringen behövde påverka lärosätenas dimensionering mer aktivt än vad som tidigare gjorts. Tillgången på kompetenta lärare bedömdes av Riksrevisionen vara så viktig för samhället att det motiverade avsteg från principen om en återhållsam styrning av autonoma lärosäten. Riksrevisionen bedömde att en aktivare styrning kunde fungera som ett komplement till de åtgärder som regeringen vidtagit för att höja läraryrkets status och öka attraktiviteten i utbildningen, exempelvis karriärvägar för lärare. Granskningen visade även att lärosätena borde stärka vissa aspekter av sitt arbete för att deras dimensioneringsbeslut ska resultera i att rätt antal lärare med rätt utbildning utbildas.

Riksrevisionen rekommenderade regeringen att justera resurstilldelningssystemet i syfte att underlätta lärarutbildningar inom bristämnen även när studentantalet är litet. Regeringen borde också stimulera och underlätta ytterligare för lärosätena att samverka rörande lärarutbildningen med syfte att uppnå ökad specialisering mellan lärosätena. Vidare rekommenderades regeringen att fortsätta arbetet med att utveckla statistiken rörande verksamma lärare och i ökad utsträckning tillgängliggöra information för skolhuvudmännen. Regeringen rekommenderades även att utreda om examenstillståndsprövningen dessutom ska innefatta dimensioneringsaspekten. 

Riksrevisionen rekommenderade lärosätena att arbeta mer systematiskt med studentrekrytering till lärarutbildning där brist råder på arbetsmarknaden. De rekommenderades också att på ett mer systematiskt sätt ha kontakt med alla typer av skolhuvudmän för att från dem att inhämta information om framtida behov av lärare. Slutligen rekommenderades lärosätena att arbeta mer aktivt för att se till att den undervisande personalen matchar det behov som finns på arbetsmarknaden.

Efter granskningen

I skrivelsen till riksdagen med anledning av granskningsrapporten instämde regeringen i att systemet för lärarförsörjning kunde fungera mer effektivt. Regeringen framhöll dock att systemet för dimensionering av högskoleutbildning endast bidrar med en begränsad del av hur man ska komma till rätta med den omfattande lärarbrist som råder inom vissa undervisningsområden, och att frågan om tillräcklig tillgång till kvalificerade lärare till stor del är en fråga om läraryrkets attraktivitet.

I skrivelsen hänvisade regeringen till budgetpropositionen för 2015 (prop. 2014/15:1, utg.omr. 16) och att man där föreslagit flera omfattande reformer för att öka läraryrkets attraktivitet.I skrivelsen hänvisade regeringen också till den då pågående utredningen om högskolans utbildningsutbud (dir. 2014:54) och menade att flera av Riksrevisionens rekommendationer omfattades av utredningens uppdrag. Utredningen redovisade sitt betänkande Högre utbildning under tjugo år (SOU 2015:70) i juni 2015. Utredningen drog slutsatsen att det nuvarande dimensioneringssystemet i huvudsak fungerade väl, men att åtgärder av justerande karaktär borde vidtas för att bättre tillfredsställa arbetsmarknadens behov. Utredningen föreslog ett antal åtgärder med fokus på samverkan mellan lärosäten och arbetslivets intressenter. Utredningens förslag bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Regeringen hänvisade i sin skrivelse även till Universitetskanslersämbetets uppdrag att följa upp hur lärosätena arbetar med dimensionering och att föreslå eventuella åtgärder för att förbättra arbetet (U2013/7791/UH), som sedan 2014 finns inskrivet i myndighetens regleringsbrev. Regeringen hänvisade också till Skolverkets uppdrag att utveckla registret över pedagogisk personal (det s.k. lärarregistret). Skolverket fick även ett uppdrag att i samarbete med Universitetskanslersämbetet utarbeta en detaljerad prognos över behovet av olika lärarkategorier (U2014/4128/S) som redovisades i juni 2015. Med dessa åtgärder ansåg regeringen att Riksrevisionens granskning var slutbehandlad.