Riksrevisionen logotype
Riksrevisionen logotype

Uppföljning

Ett gott stöd till anhöriga som ger vård och omsorg är viktigt för att undvika negativa konsekvenser, för både individen och samhället. Riksrevisionen granskade om staten har gett förutsättningar för ett stöd till anhöriga omsorgsgivare som motsvarar behoven. Granskningen omfattade regeringen och Socialstyrelsen. Nationellt kompetenscentrum anhöriga (NKA) berörs som en av flera satsningar på anhörigområdet som regeringen har gjort, men har inte granskats.

Riksrevisionens övergripande slutsats var att staten inte hade gett goda förutsättningar för ett stöd till anhöriga omsorgsgivare som motsvarade behoven. Granskningen visade att anhörigas behov av stöd ofta handlade om att den närstående fick en god vård och omsorg men även om ett individanpassat och flexibelt stöd till dem själva.

Riksrevisionen rekommenderade regeringen att:

  • förtydliga bestämmelserna om stöd till anhöriga i 5 kap. 10 § socialtjänstlagen (2001:453) (SoL)
  • ge en myndighet i uppdrag att följa anhörigomsorgens omfattning och konsekvenser för individen och samhället över tid
  • överväga om delar av socialförsäkringssystemet och arbetsmarknadslagstiftningen bör anpassas till anhörigas behov för att underlätta för anhöriga att förena anhörigomsorg med arbete
  • ta fram utbildningar för att sprida kunskap till anställda i kommuner och landsting om anhörigas betydelse för vård och omsorg samt om hur vården och omsorgen kan stödja anhöriga genom bland annat information och bemötande
  • ge Socialstyrelsen i uppdrag att informera om rätten till stöd och insatser i SoL och i lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) samt om hur praxis ser ut
  • överväga om landstingens ansvar för stöd till anhöriga behövde förtydligas i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763).

Riksdagens behandling av regeringens skrivelse

I skrivelsen till riksdagen med anledning av granskningsrapporten uppgav regeringen att mycket av det som Riksrevisionen rekommenderade redan var föremål för utredning eller ingick i befintliga uppdrag till myndigheter. Regeringen såg därför inte något behov av att vidta åtgärder med anledning av flera av Riksrevisionens rekommendationer. Bland annat hade Socialstyrelsen haft i uppdrag att göra fördjupade analyser av anhörigomsorgens omfattning och konsekvenser. Riksrevisionen rekommenderade att förtydliga bestämmelserna om stöd till anhöriga i 5 kap. 10 § socialtjänstlagen (2001:453) (SoL). Regeringen bedömde att det inte är en framkomlig väg att precisera bestämmelsen om stöd till anhöriga på en mer detaljerad nivå genom lagstiftning. Regeringen delade Riksrevisionens uppfattning att mer behöver göras för att anhörigas behov av stöd ska uppmärksammas mer systematiskt inom hela socialtjänsten. Regeringen bedömde dock att det inte var aktuellt att överväga några ändringar av hälso- och sjukvårdslagen och framhöll att den avsåg att göra en samlad översyn av äldrepolitiken. Där kunde flera av de frågor som Riksrevisionen tagit upp komma att ingå. Regeringen ansåg Riksrevisionens rapport som slutbehandlad genom skrivelsen.

I socialutskottets betänkande med anledning av regeringens skrivelse delade utskottet regeringens och Riksrevisionens uppfattning att mer behöver göras för att uppmärksamma anhörigas behov av stöd. Vidare ansåg utskottet att det är viktigt att kommunerna informerar om vilket stöd och vilken hjälp anhörigvårdare kan få för att lättare klara sin situation. Utskottet välkomnade att mycket av det som Riksrevisionen rekommenderade redan var föremål för utredning eller ingick i befintliga uppdrag till myndigheter. Utskottet lyfte särskilt i detta sammanhang fram Nationellt kunskapscentrum anhörigas (NKA) arbete med att samla in, strukturera och sprida kunskap samt stimulera utvecklingsarbete i kommunerna. Utskottet instämde i regeringens bedömning att det för närvarande inte var aktuellt att överväga några ändringar av hälso- och sjukvårdslagen. Utskottet ansåg att riksdagen inte bör ta något initiativ när det gäller motionerna om stöd till anhöriga omsorgsgivare som väcktes med anledning av skrivelsen. Riksdagen biföll utskottets förslag och lade skrivelsen till handlingarna.

Regeringens och myndigheternas åtgärder

Regeringens åtgärder

Som nämnts ovan avsåg regeringen att göra en samlad översyn av äldrepolitiken. Regeringen tillsatte i juni 2015 en utredning och lyfte i direktiven fram vilken betydande roll de anhöriga har för vården och omsorgen om närstående. Man påpekade vikten av en väl fungerande äldreomsorg för anhörigas trygghet och tog också upp anhörigvården i samband med jämlikhet och jämställdhet i äldrevården. I likhet med Riksrevisionens rapport konstaterade utredningen att det saknades aktuell kunskap nationellt om hur stödet är utformat, hur väl informationen om vilket stöd som finns når ut till alla anhöriga och hur de anhöriga upplever värdet av det. Utredningen rekommenderade regeringen att ge Socialstyrelsen i uppdrag att regelbundet följa upp hur stödet till anhöriga som vårdar närstående fungerar. Ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv ska särskilt beaktas. Utredningen konstaterade också att anhöriga har en ibland inte tillräckligt uppmärksammad roll och att det stöd som ges till anhöriga måste utformas individuellt och flexibelt.

En ny patientlag (2014:821) trädde i kraft den 1 januari 2015. Lagen föreskriver bland annat möjligheten för patienters närstående att medverka vid utformningen och genomförandet av vården när detta är lämpligt och när patienten inte motsätter sig det.

Under 2015 gjorde regeringen också en översyn av regler och tillämpning av socialförsäkringsförmånerna handikappersättning och vårdbidrag. Översynen ledde till att regeringen föreslog till riksdagen att ett omvårdnadsbidrag till föräldrar vid funktionsnedsättning hos barn ska ersätta vårdbidraget. En skillnad är att ett barns båda föräldrar ska kunna få omvårdnadsbidrag vilket ska förbättra ekonomiska förutsättningar att tillgodose barns behov av omvårdnad och tillsyn. Utskottet instämde och riksdagen beslutade om förslaget i juni 2018.

Regeringen tillsatte i december 2015 en nationell samordnare för utveckling och samordning av insatser inom området psykisk hälsa. Utredningen framhöll i sitt slutbetänkande att psykisk ohälsa är ett stort problem som ofta innebär ett stort lidande för den som drabbas och för anhöriga. Barn som är anhöriga drabbas ofta särskilt hårt. Mot bakgrund av detta bedömde utredningen bland annat att stöd till barn som är anhöriga behövde stärkas.

Regeringen tillsatte i maj 2016 en särskild utredare som skulle se över assistansersättningen i socialförsäkringsbalken och delar av lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Utredaren lämnade sitt slutbetänkande till regeringen i januari 2019. Utredaren bedömde att det nya omvårdnadsbidraget till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning som riksdagen beslutade om i juni 2018 ligger i linje med Riksrevisionens rekommendationer. Vidare föreslog utredaren att insatsen avlösarservice i hemmet endast ska benämnas avlösarservice i syfte att förtydliga att stödet inte enbart kan ske i hemmet. Utredaren ansåg att avlösarservice fyller en viktig funktion för anhöriga som ger omfattande omsorg, och att insatsen dessutom kan utgöra ett led i att förebygga ohälsa för dessa. Utredaren förslog tre nya LSS-insatser: personligt stöd till barn, förebyggande pedagogiskt stöd samt personlig service och boendestöd. Detta bedömdes bli mer ändamålsenligt än personlig assistans och konsekvenserna övervägande positiva för dem som beviljas insatserna och för deras anhöriga. Utredaren ansåg att Socialstyrelsen bör ges i uppdrag att följa upp och utvärdera effekterna, särskilt för anhöriga, av de förändringar som föreslås i utredningen.

I regeringens skrivelse till riksdagen 2018 Framtidens äldreomsorg – en nationell kvalitetsplan framgick att det pågick en utredning av förutsättningarna för verksamheten hos Nationellt kompetenscentrum anhöriga. Regeringen menade att det bör prioriteras att stödja kommunerna att i ökad utsträckning utforma anhörigstödjande insatser utifrån det individuella behovet samt att uppmärksamma könsrelaterade skillnader och konsekvenser i anhörigstödet.

Regeringen tillsatte en utredning 2017 med uppdraget att se över socialtjänstlagen och vissa av socialtjänstens uppgifter. Utredaren ska bland annat se över socialtjänstlagens nuvarande indelning i olika grupper, där personer som vårdar eller stöder närstående ingår. Uppdraget ska slutredovisas i sin helhet senast den 1 juni 2020.

Som en del av den samlade översynen av äldrepolitiken föreslog också regeringen 2018 i en proposition till riksdagen att det ska införas en ny bestämmelse i socialtjänstlagen med innebörden att socialnämnden utan föregående behovsprövning får erbjuda hemtjänst till äldre personer. Regeringen bedömde att detta kunde leda till ett minskat tryck på insatser från anhöriga. Detta har störst betydelse för kvinnor, eftersom de oftare än män påverkas negativt av att utföra anhöriginsatser. Riksdagen biföll propositionens förslag och lagändringen trädde i kraft den 1 juli 2018.

En ny hälso- och sjukvårdslag (2017:30) trädde i kraft den 1 april 2017. Lagändringen innebar dock inga ändringar som avsåg stöd till anhöriga. Socialutskottet välkomnade propositionen och förslog riksdagen att avslå motionerna om att tillföra en skrivning i hälso- och sjukvårdslagen om att anhöriga ska få stöd. Riksdagen biföll utskottets förslag till riksdagsbeslut.

Myndigheternas åtgärder

Socialstyrelsen konstaterade i sin slutrapport från 2014 att det återstod mycket arbete för att bestämmelsen i 5 kap. 10 § socialtjänstlagen (2001:453) ska tillämpas mer i socialtjänsten och för att åstadkomma ett anhöriginkluderande arbetssätt i all vård- och omsorgsverksamhet. Efter Riksrevisionens granskning tog Socialstyrelsen under hösten 2014 fram en informationsfolder om bestämmelserna i SoL om stöd för att underlätta för dem som vårdar en närstående.

Mot bakgrund av bland annat det som framkom i Riksrevisionens granskning fick Socialstyrelsen i 2015 års regleringsbrev i uppdrag att anpassa och utveckla modellen Äldres behov i centrum (ÄBIC) i syfte att kartlägga anhörigas situation och behov av stöd. Socialstyrelsen utvecklade ett nytt bedömningsinstrument, IBIC (individens behov i centrum), som 2016 ersatte en tidigare modell. IBIC ger också ett stöd i samtal med anhöriga för att beskriva deras situation och behov av stöd samt stärker uppföljningen av beslutade insatser.

Socialstyrelsen publicerade 2016 en uppdaterad vägledning till kommunerna för tillämpningen av socialtjänstlagens bestämmelse om anhörigstöd. I vägledningen beskrivs vikten av att identifiera anhörigas situation och behov av stöd både när insatserna bestäms och när de utformas. Socialstyrelsen betonar i vägledningen vikten av att ha ett anhörigperspektiv. Vidare framhålls betydelsen av att chefer och arbetsledare tar ansvaret för att utveckla anhörigstödet, följa upp hur det fungerar och främja samverkan med hälso- och sjukvårdshuvudmännen.

I en uppföljningsrapport från Socialstyrelsen 2018 framgår att Nationellt kompetenscentrum anhöriga (NKA) under 2017 hade bedrivit en omfattande konferens- och utbildningsverksamhet för att sprida kunskap samt för att utveckla och stärka utbildningar inom anhörigområdet. NKA har fortsatt att arbeta med implementering av anhörigstöd. Enligt uppgifter till Riksrevisionen i januari 2019 ska NKA i februari publicera en rapport med förslag på innehåll i en nationell anhörigstrategi.

NKA genomförde på eget initiativ 2015–2016 en undersökning av stödet till anhöriga i åtta kommuner 2010–2013 och fann att stödet behövde utvecklas. Några brister som framkom var bland annat att information om stöd till anhöriga inte alltid nådde ut till de berörda, och att anhöriga ibland tackade nej till stöd för att det inte var tillräckligt flexibelt och inte utgick från deras behov.

Under 2019 kommer NKA i samverkan med Länssamordnarna för anhörigstöd och Anhörigas Riksförbund att kartlägga omfattning och innehåll i anhörigstödet i kommunerna i Sverige.

Försäkringskassan lyfte i en skrivelse till regeringen vikten av att närstående har möjlighet att vara tillsammans med den sjuka i ett svårt sjukdomstillstånd. Försäkringskassan förslog därför att närståendepenning ska kunna lämnas på tre fjärdedels nivå. Myndigheten bedömde dessutom att den föreslagna ändringen skulle kunna göra det möjligt för flera personer att få ersättning för inkomstbortfallet på grund av vård av en anhörig. Detta i sin tur skulle kunna underlätta för flera personer att dela på vården av den svårt sjuka. Regeringen delade Försäkringskassans bedömning och socialutskottet ställde sig bakom regeringens förslag. Riksdagen biföll förslaget.

Avslutande bedömning och kommentarer

Riksrevisionens rapport om stödet till anhöriga som omsorgsgivare visade att frågan var angelägen att uppmärksamma. Både regeringen och riksdagen framförde att frågor som Riksrevisionen belyst i granskningen var viktiga och behöver uppmärksammas mer systematiskt. Regeringen och myndigheterna har vidtagit några åtgärder med anledning av granskningsrapporten och några av rekommendationerna har på något sätt tagits om hand. Det är dock oklart vilket genomslag åtgärderna har fått. Flertalet av rekommendationerna har regeringen inte åtgärdat, till exempel att förtydliga landstingens ansvar för stöd till anhöriga i lagen eller att förtydliga stöd till anhöriga i socialtjänstlagen.

De problem som uppmärksammades i granskningen kvarstår till stor del. NKA har påpekat att det fortfarande är ovanligt att anhöriga själva ansöker om bistånd, att det fortfarande är brukaren som är i centrum för biståndshandläggarnas arbete och att anhörigas behov inte kartläggs. Problemet är komplext, och de åtgärder som regeringen har vidtagit med anledning av Riksrevisionens rekommendationer och iakttagelser är ett steg på vägen mot ett effektivare stöd till anhöriga omsorgsgivare. Området kräver dock fortsatt uppmärksamhet.

Uppdaterad: 25 februari 2020

Kontakta OSS

Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).

Läs mer om behandling av personuppgifter

Vad handlar din fråga om?
Vad handlar din fråga om?