Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.
Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.

Uppföljning

Riksrevisionen har granskat om systemet med aktivitetsersättning är effektivt vad gäller att aktivera unga med långvarigt nedsatt arbetsförmåga. Granskningen berörde regeringen och Försäkringskassan.

Riksrevisionens övergripande slutsats var att syftet med aktivitetsersättningen inte uppnås och att ersättningen inte lever upp till riksdagens och regeringens mål om ett aktivt förhållningssätt för unga med nedsatt arbetsförmåga. Regeringen har varit alltför passiv i sin styrning, enligt Riksrevisionens bedömning.

Riksrevisionen rekommenderade regeringen att se över

  • ansvariga aktörers uppdrag när det gäller samordning av insatser till personer med aktivitetsersättning
  • möjligheten att öka de ekonomiska incitamenten att arbeta
  • möjligheten till längre beslutsperioder och differentierade ersättningsnivåer.

Riksrevisionen rekommenderade vidare Försäkringskassan att

  • lyfta fram uppföljningen i samordningsuppdraget och utveckla statistik över relevanta resultatmått
  • informera om de ekonomiska incitamenten kring aktivitetsersättningen.

Riksdagens behandling av regeringens skrivelse

Regeringen konstaterade i sin skrivelse att man i stort delade Riksrevisionens bedömning och att den oroande ökningen av antalet personer med aktivitetsersättning behövde bemötas.

Med anledning av Riksrevisionens rekommendation om ansvar och samordning lyfte regeringen i skrivelsen särskilt fram Arbetsförmedlingens praktikantprogram i statliga myndigheter för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Regeringens bedömning var att fler personer borde få möjlighet att delta i programmet. Regeringen meddelade att programmet, som var avsett att pågå under minst tre år, skulle drivas vidare från 2016 och framåt samt att man avsåg följa utvecklingen av praktikantprogrammet. Vidare framhöll man att det även hade varit intressant om kommunernas insatser på området hade omfattats av redovisningen av insatser i granskningen.

Vad gäller Riksrevisionens bedömning att öka de ekonomiska incitamenten till att arbeta, framhöll regeringen att det finns vissa positiva ekonomiska incitament för att pröva att arbeta, men instämde samtidigt i att incitamenten till viss del kan ha en återhållande effekt.

Vad gäller möjligheten till längre beslutsperioder och differentierade ersättningsnivåer delade regeringen Riksrevisionens bedömning i sak. Regeringen påpekade också att det kan finnas etiska och administrativa skäl att se över möjligheten att få längre beslutsperioder. I sammanhanget hänvisade regeringen till en pågående översyn av regelverket för aktivitetsersättning.

I och med skrivelsen ansåg regeringen att Riksrevisionens rapport var slutbehandlad. Granskningen riksdagsbehandlades av socialförsäkringsutskottet som la särskilt stor vikt vid frågan om incitament för att gå över från aktivitetsersättning till studier och arbete. Precis som regeringen hänvisade utskottet till den pågående översynen av regelverket för aktivitetsersättningen och meddelade att man skulle följa resultatet av den. Utskottet föreslog att skrivelsen lades till handlingarna. Riksdagen biföll detta förslag.

Regeringens och myndigheternas åtgärder

Den översyn som regeringen och socialförsäkringsutskottet hänvisade till i skrivelsen till riksdagen redovisades i promemorian Mer tydlighet och aktivitet i sjuk- och aktivitetsersättningen. Där föreslogs att hel sjukersättning ska kunna beviljas redan från 19 års ålder. Vidare föreslogs att en försäkrad som haft aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga under minst ett år, och anmäler till Försäkringskassan att han eller hon avser att börja studera, ska kunna behålla aktivitetsersättningen i högst sex månader samtidigt som personen i fråga prövar att studera. En försäkrad som haft sjukersättning i minst ett år, och får pröva att arbeta med vilande sjukersättning, ska kunna få ett belopp motsvarande 25 procent av den sjukersättning som har förklarats vilande varje månad under en period om 24 månader, i stället för 12 månader.

I enlighet med förslagen i promemorian kan hel sjukersättning sedan 2017 beviljas från 19 år för de försäkrade som inte bedöms kunna utveckla arbetsförmåga. Syftet att öka tryggheten för dessa försäkrade har enligt Försäkringskassan uppnåtts. Förändringarna har också haft som syfte att renodla aktivitetsersättningen så att det blir tydligare vilka unga som troligen behöver aktiva insatser från Försäkringskassan. Enligt Försäkringskassans uppföljning har man uppnått detta, dels genom att de ungdomar som står längst från arbetsmarknaden kan få sjukersättning, dels genom att de som står närmast arbetsmarknaden i dag får avslag på sin ansökan om aktivitetsersättning. De sistnämnda bedöms ha för god arbetsförmåga och blir i stället hänvisade till Arbetsförmedlingen. En annan förändring som infördes samtidigt är att det nu är möjligt att studera i sex månader med bibehållen aktivitetsersättning. Försäkringskassans uppföljning visar att förändringen har lett till att fler personer med aktivitetsersättning börjat studera.

Mellan 2016 och 2019 fick Försäkringskassan återkommande uppdrag i sitt regleringsbrev om insatser för unga med aktivitetsersättning. Dessa rör bland annat hur Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen samverkar för personer med aktivitetsersättning. Under samma period fick Försäkringskassan återkommande uppdrag med anledning av samordningsförbundens verksamhet. Uppdragen innefattar att redovisa målgrupper för och resultat av de insatser som finansieras av samordningsförbunden samt att arbeta för att samordningsförbunden ska prioritera att finansiera insatser för bland annat unga som har aktivitetsersättning. I budgetpropositionen för 2016 föreslog regeringen en ökning av de statliga medlen till samordningsförbunden för att fler samordningsförbund skulle bildas i landet. Samtliga medel som tilldelats har dock inte använts, bland annat på grund av att samordningsförbund inte startats i den takt som förväntats. Regeringen har gett Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) i uppdrag att utvärdera samordningsförbundens verksamhet. ISF har redovisat två av utvärderingens tre delar och lämnat ett antal rekommendationer till regeringen. Dessa bereds i Regeringskansliet. Utöver detta uppdrag har ISF fått ytterligare två regeringsuppdrag med anledning av aktivitetsersättningen. I det ena ska ISF analysera variationen avslag och nybeviljande av aktivitetsersättning, och i det andra ska man granska hur Försäkringskassan tillämpar sin lagstadgade utredningsskyldighet i ärenden som gäller sjukpenning och aktivitetsersättning.

I regleringsbrevet för 2017 fick Försäkringskassan särskilt i uppdrag att utveckla arbetet med att identifiera de unga personer med aktivitetsersättning som behöver förberedande eller arbetslivsinriktade insatser, bland annat i samverkan med Arbetsförmedlingen och genom samordningsförbund. Uppdraget innefattade även att utveckla utredningarna av arbetsförmågan inför beslut om aktivitetsersättning. Uppdraget redovisades 2018 i rapporten Utvecklade utredningar inför beslut om aktivitetsersättning och förstärkta insatser för unga med aktivitetsersättning. För att komma tillrätta med bristerna i utförandet av samordningsuppdraget har Försäkringskassan utvecklat arbetssätt och metoder för att förbättra förmågan att utreda och bedöma behov av insatser samt planera, dokumentera och följa upp insatser.

Försäkringskassan har även tagit fram ett metodstöd som anger hur ofta uppföljningar bör ske utifrån typen av insats och samordningsbehovet. Syftet har varit att säkerställa att varje person får tillgång till rätt insats i rätt tid under tiden med aktivitetsersättning samt att det ska vara tydligt för individen när och varför Försäkringskassan kommer att följa upp insatser och behov under ersättningsperioden.

När det gäller utredningar av arbetsförmågan har Försäkringskassan utvecklat metoder och arbetssätt för att säkerställa att ärenden utreds utifrån deras beskaffenhet och att utredningar och beslut håller en god kvalitet. Bland annat har man vidtagit åtgärder för att höja kompetensen hos handläggarna och ge dem bättre stöd i att värdera och analysera medicinska underlag. Försäkringskassans nya rutiner innebär att det medicinska underlaget har fått en avgörande betydelse för beslutet om ersättning, och därmed har avslagen ökat kraftigt.I budgetpropositionen för 2020 framförde regeringen att det behövs mer kunskap om de individer som får avslag på sin ansökan om aktivitetsersättning, och betonade att man ser det som angeläget att den stärkta handläggningen kombineras med ett utvecklat stöd för både de individer som får avslag och de som beviljas ersättningen.

Med anledning av Riksrevisionens första rekommendation framförde regeringen i skrivelsen till riksdagen att man avsåg följa utvecklingen av Arbetsförmedlingens praktikantprogram. Sedan Riksrevisionens granskning har programmet fortsatt, och i två separata regeringsuppdrag har ett stort antal myndigheter fått i uppdrag att ta emot personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga för praktik. Man har dock inte nått målet om att myndigheterna gemensamt ska ta emot i genomsnitt minst 1 000 praktikanter per år.

Med anledning av Riksrevisionens rekommendation till Försäkringskassan om information till de försäkrade, tog myndigheten under 2016 fram ett samtalsstöd och informationsmaterial för att ge en samlad bild över de möjligheter som finns med arbetslivsinriktad rehabilitering. Målsättningen med materialet är att de försäkrade ska känna sig trygga i att de har all information som behövs och att fler därmed vågar pröva att komma närmare arbetslivet.

Avslutningsvis fick Försäkringskassan i augusti 2019 i uppdrag av regeringen att förbättra stödet till unga som har ansökt om aktivitetsersättning på grund av arbetsoförmåga, men fått avslag på ansökan. Syftet är att ingen ung person i målgruppen ska hamna mellan olika ansvarsområden utan få det stöd som behövs för att på sikt kunna arbeta eller studera. Uppdraget ska slutredovisas till regeringen i april 2021.

Avslutande bedömning och kommentarer

Regeringen konstaterade i skrivelsen till riksdagen att man i stort delade Riksrevisionens bedömning och att den oroande ökningen av antalet personer med aktivitetsersättning behövde bemötas. Utöver detta har regeringen inte gjort några skriftliga yttranden om nyttan med Riksrevisionens rapport. Regeringen har vidtagit en rad olika åtgärder som är kopplade till aktivitetsersättningen, men eftersom regeringen inte har hänvisat till granskningsrapporten för att motivera olika åtgärder är det svårt att bedöma om dessa har skett på grund av Riksrevisionens granskningsrapport eller inte.

Mellan 2016 och 2019 gav regeringen emellertid Försäkringskassan ett antal uppdrag i myndighetens regleringsbrev med anledning av aktivitetsersättningen. Dessa ligger i linje med Riksrevisionens rekommendationer, i synnerhet när det gäller att samordna insatser till personer med aktivitetsersättning.

En särskilt framgångsrik åtgärd som Försäkringskassan lyfter är resultatet av regleringsbrevsuppdraget för 2018. I det uppdraget mäter och följer Försäkringskassan andelen som lämnar sjukförsäkringen efter någon insats i samarbetet. Av de personer som hade aktivitetsersättning var det 62 procent som lämnade sjukförsäkringen efter förstärkt samarbete under 2018, jämfört med 60 procent året innan. Vidare har granskningen bidragit till förändringar inom handläggningen, inom utredningsmetodik och i den information som lämnas till de försäkrade för att fler ska våga pröva att komma närmare arbetslivet.

Uppdaterad: 23 april 2020

Kontakta oss

Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).

Läs mer om behandling av personuppgifter

Vad handlar din fråga om?
Vad handlar din fråga om?