Arktiska rådet – vad Sverige kan göra för att möta rådets utmaningar (RiR 2015:8)

Problem i Arktis som issmältning och hot mot ursprungsbefolkningar kräver internationellt samarbete. Arktiska rådet står inför stora utmaningar vad gäller organisation, finansiering och prioriteringar mellan olika projekt. Det visar en internationell granskning som Riksrevisionen deltagit i.

Arktiska rådet är det viktigaste organet för internationellt samarbete i arktiska frågor. Medlemmar i rådet är de nordiska länderna samt Kanada, Ryssland och USA. Arktis står inför stora utmaningar. Issmältningen hotar att få allvarliga konsekvenser för ekosystemet och för urbefolkningarnas levnadsbetingelser. Samtidigt öppnar sig nya möjligheter, t.ex. kortare transportvägar mellan Europa och Asien. Förväntningarna är stora på att rådet ska bidra till att möta utmaningarna på ett klokt sätt.

De nationella revisionsmyndigheterna i Danmark, Norge, Ryssland, Sverige och USA har i samarbete granskat Arktiska rådet. Revisionsmyndigheterna har dels granskat respektive

nationella myndigheters arbete gentemot rådet, dels bidragit med underlag till en gemensam granskning av rådets arbete. Riksrevisionen har tidigare publicerat sin nationella granskning Sverige i Arktiska rådet – effektivt utbyte av medlemskapet? (RiR 2013:19). I den nu föreliggande rapporten redovisar Riksrevisionen resultatet av den gemensamma granskningen.Arktiska rådets organisatoriska struktur är i sina grunddrag oförändrad sedan rådets tillkomst 1996, samtidigt som verksamhetens omfattning ökat kraftigt och nya uppgifter har tillkommit. Rådet

finansierar sin verksamhet med frivilliga bidrag från medlemsstaterna till enskilda projekt, det finns inte någon överblick över rådets totala finansiering och kostnadsutfall. Vidare saknar rådet mekanismer för att prioritera mellan olika projekt och för att följa upp om medlemsländerna implementerar rådets rekommendationer. Riksrevisionen rekommenderar den svenska regeringen att bidra till ett utvecklingsarbete på dessa punkter.