Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.
Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.

Resultat

Riksrevisionens övergripande bedömning är att regeringen saknar en tydlig plan och ett helhetsperspektiv för hur den officiella statistiken bör utvecklas. Den samordning och det regelverk som omger systemet begränsar förmågan och förutsättningarna för statistiken att nå sitt övergripande syfte – att ge en opartisk beskrivning av samhällsutvecklingen. Därutöver påverkas också möjligheten att framställa och producera statistiken kostnadseffektivt. Det är också en brist att det inte finns någon kvalitetskontroll av officiella statistikprodukter. Inte minst är detta viktigt för att upprätthålla förtroendet för den officiella statistiken.

I granskningen har det också blivit tydligt att det inte finns någon direkt gemensam utveckling av statistiska metoder och verktyg inom statistiksystemet. De statistikansvariga myndigheterna arbetar i stor utsträckning på egen hand, och på olika sätt, med att hantera olika utmaningar som utgör ett hot mot systemet till exempel ökande bortfall i statistiska undersökningar. Ett ökat samarbete mellan de statistikansvariga myndigheterna där de tar del av varandras erfarenheter borde vara mer kostnadseffektivt och till nytta för både myndigheterna och för systemet som helhet.

Ett decentraliserat system ställer större krav på att regeringens styrning präglas av ett helhetsperspektiv

Det regelverk som omger den officiella statistiken ger regeringen stor möjlighet att påverka vilken statistik som bör vara officiell. Samtidigt har regeringens styrning inte präglats av ett helhetsperspektiv. Regeringen har inte utvecklat någon generell strategi eller process för hur den officiella statistiken bör utvecklas eller avgränsas samt för hur ändringsbehov i statistiken bör hanteras. Regeringen har i stället valt att överlåta utvecklingen av systemet till de statistikansvariga myndigheterna. Därmed är det svårt att inom ramen för det officiella statistiksystemet utveckla statistik om samhällsföreteelser av mer sektorsövergripande karaktär som till exempel it-statistik och statistik om regionala frågeställningar. I den mån sådan statistik redovisas inom den officiella statistiken är den utspridd på olika ansvariga myndigheter. Delar av den statistiken återfinns dessutom utanför systemet. Det innebär att den officiella statistiken inte ger en heltäckande bild av samhällsutvecklingen. Det innebär också en ökad risk för dubbelarbete och för att individer och hushåll får lämna samma eller liknande uppgifter till flera aktörer.

Frånvaron av tydliga processer, enhetliga principer och kriterier för vilken statistik som bör vara officiell skapar också vissa inträdeshinder in i systemet för de myndigheter som producerar statistik utanför systemet. Sedan den statistikreform som slutfördes 1994 har i princip inga nya statistikansvariga myndigheter tillkommit. Vissa inträdeshinder in i systemet bör och ska finnas. Statistikansvariga myndigheter ska leva upp till vissa krav, men det är viktigt att dessa krav är transparenta och att kraven är desamma för de myndigheter som redan finns i systemet som för dem som potentiellt kan komma att ingå. I dag förefaller det finnas vissa skillnader i detta avseende.

SCB:s samordningsansvar är otydligt och ger inte grund för planering och utveckling av statistiksystemet

Samordningen av den officiella statistiken är av särskild vikt eftersom ansvaret för statistiken är decentraliserat. I dag har SCB ett utpekat samordningsansvar för systemet som helhet, men vad som ingår i SCB:s samordningsansvar är inte tydligt. Formuleringen i SCB:s instruktion kan tolkas som att SCB ska ha en aktiv roll vid planering och utveckling av hela det statliga statistiksystemet samtidigt som SCB inte har några direkta instrument eller verktyg för att ta en mer aktiv roll i detta avseende. Samtidigt skulle SCB bättre kunna använda de samordningsinstrument man ändå förfogar över. Till exempel har SCB möjlighet att utfärda vissa verkställighetsföreskrifter om den officiella statistikens tillgänglighet och kvalitet. Denna möjlighet har SCB hittills inte använt fullt ut. Inte heller har SCB använt sig av sitt vetenskapliga råd i sitt samordningsarbete. I granskningen har även framkommit att det inte är tydligt när de metoder och verktyg som SCB utvecklar med allmänna medel är tillgängliga för andra statistikansvariga myndigheter. Ur ett systemperspektiv vore det mer kostnadseffektivt om metoder och processer som SCB utvecklar kan användas av alla statistikansvariga myndigheter som har ett sådant behov.

Rådet för den officiella statistiken hör organisatoriskt till SCB och har hittills varit SCB:s främsta samordningsverktyg. SCB är rådets ständiga ordförande, medan övriga ledamöter utgörs av representanter från sex statistikansvariga myndigheter vilka förordnas för en tid om högst tre år. Rådet bidrar till viss samordning och till att sprida goda erfarenheter men det kan inte användas för att sammantaget planera, utveckla och följa upp den officiella statistiken effektivt. De statistikansvariga myndigheternas representation och engagemang i rådet är därtill alltför begränsad. Om SCB blev något mindre dominerande i rådet och rådet fick ett utökat mandat skulle det troligen skapa drivkrafter för övriga statistikansvariga myndigheter att öka sitt engagemang i rådet.

Statistikansvariga myndigheter har olika förutsättningar och det finns behov av stöd och kontroll

De statistikansvariga myndigheterna har ett ansvar att leva upp till kraven inom den officiella statistiken, samtidigt har myndigheterna olika förutsättningar och resurser. Det finns en klar risk att dessa skillnader leder till skillnader i kvalitetsnivå mellan olika myndigheters statistikprodukter. Av detta skäl är det en brist att det inte finns någon aktör som har till uppgift att granska och utvärdera kvaliteten i officiella statistikprodukter. I granskningen konstateras också att det inte finns någon aktör som följer upp om myndigheterna klarar att fullgöra sitt statistikansvar.

Det är viktigt att användarna har tillgång till information om hur kvaliteten ser ut för olika statistikprodukter och vilken typ av användning statistiken lämpar sig för. Det finns därför ett krav på att varje statistikprodukt ska ha en uppdaterad beskrivning och kvalitetsdeklaration. I granskningen konstateras dock att en betydande andel av statistikprodukterna inte lever upp till kravet, vilket är något som behöver åtgärdas. Det finns också behov av att göra det enklare för användarna att hitta till de olika myndigheternas statistikprodukter och medföljande dokumentation.

Bortfall är en utmaning som inte hanteras tillsammans

Under en längre tid har det funnits en trend med ökande bortfall i statistiska undersökningar. Den här utvecklingen innebär ett reellt hot mot kvaliteten i den officiella statistiken samt ökade kostnader för de statistikansvariga myndigheterna. Av granskningen framgår att de berörda myndigheterna arbetar på egen hand med att hantera problematiken med ökande bortfall och att man delvis jobbar på olika sätt. Ett exempel är att det finns stora skillnader mellan olika myndigheters syn på användningen av vite för att tvinga in uppgifter från företag och andra som omfattas av uppgiftsskyldighet. Det borde vara till nytta för både myndigheterna och för systemet som helhet att i högre utsträckning samarbeta och ta del av varandras erfarenheter.

Ytterligare ett problem förknippat med bortfall är att det kan göra det svårare för användare och uppdragsgivare att bedöma tillförlitligheten i undersökningens resultat. SCB har gjort ett visst arbete med bortfallsanalys men det är i övrigt ett verktyg som verkar användas i låg utsträckning bland de statistikansvariga myndigheterna. Även om det bedöms vara för dyrt och avancerat att göra bortfallsanalyser är det viktigt att det finns en tydlig kommunikation med användarna om vilken effekt bortfallet har. Här finns det utrymme för förbättringar.

Flera aktörer framhåller att det behöver etableras en annan syn på officiell statistik bland allmänheten för att vända utvecklingen med ökande bortfall och att den officiella statistiken behöver få en tydligare särställning från annan typ av statistikinsamling. Ingen enskild myndighet har dock kraft att åstadkomma detta på egen hand och det finns därför behov av initiativ från regeringsnivå i syfte att påverka trenden med ökande bortfall i undersökningar riktade till individer och hushåll.

Uppdaterad: 20 december 2017

Kontakta OSS

Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).

Läs mer om behandling av personuppgifter

Vad handlar din fråga om?
Vad handlar din fråga om?