Riksrevisionen logotype
Riksrevisionen logotype

Uppföljning

Riksrevisionen har granskat om statens insatser är tillräckligt effektiva för att nyanlända snabbt ska kunna etablera sig i samhället. I granskningen sammanfattas och vidgas analysen från nio tidigare granskningar som publicerades 2011–2014. Granskningen berörde främst regeringen, Arbetsförmedlingen, Migrationsverket och länsstyrelserna. Den övergripande slutsatsen var att statens insatser inte var tillräckligt effektiva och att det krävdes förändringar inom både integrationsområdet och angränsande politikområden för att fler nyanlända snabbt ska komma i arbete.

Angränsande politikområden

Granskningen visade att bostadsbristen i kommuner med god sysselsättningstillväxt kunde vara en starkt begränsande faktor för de nyanländas etablering. Likaså fanns det brister inom utbildningsområdet vad gäller exempelvis validering och komvux. Statens direkta utgifter för migration och integration förväntades dessutom öka kraftigt under de närmaste åren. Riksrevisionen rekommenderade regeringen att dels pröva om statens samlade resurser kunde fördelas på ett effektivare sätt inom och mellan olika politikområden för att underlätta och påskynda de nyanländas etablering, dels skyndsamt överväga och vidta åtgärder för att minska bristen på bostäder.

Ett bättre mottagande

Granskningen visade att mottagandet inte var tillräckligt flexibelt för att ta hand om det ökande antalet flyktingar på ett effektivt sätt. Handläggningstiderna ökade samtidigt som få asylsökande deltog i etableringsförberedande insatser. Efter beviljat uppehållstillstånd fick många nyanlända vänta på att bli mottagna i en kommun. Mottagandet var ojämnt fördelat, och generellt sett lägst i kommuner där antalet jobb ökade mest. Riksrevisionen rekommenderade regeringen att ta ett större nationellt ansvar för landets flyktingmottagande, och då låta möjligheterna till sysselsättning vara en viktig utgångspunkt. Regeringen rekommenderades också att i ersättningssystemet särskilt beakta de kommuner som tar emot många nyanlända. Vidare rekommenderades regeringen att ge uppdrag till de berörda myndigheterna att utreda boendesituationen för nyanlända.

Röd tråd och progression i etableringsinsatserna

Av granskningen framgick att etableringsinsatserna behövde effektiviseras och bättre anpassas till individuella behov samt att det ofta saknades en röd tråd i de insatser som erbjöds. Många nyanlända hade en bristande skolunderbyggnad men trots detta var andelen i komvux mycket låg. Utrikes födda kvinnor var alltjämt underrepresenterade i arbetsmarknadsrelaterade insatser. Riksrevisionen rekommenderade regeringen att aktivt verka för att nyanlända i större utsträckning deltog i reguljär vuxenutbildning. Regeringen rekommenderades också att ge i uppdrag till Arbetsförmedlingen att utveckla en strategi för hur tjänster skulle upphandlas eller på annat sätt tillhandahållas inom etableringsuppdraget.

Arbetsförmedlingen rekommenderades att se över de samlade insatser som erbjöds inom etableringsuppdraget. Myndigheten rekommenderades vidare att utveckla ett systematiskt lärande och erfarenhetsutbyte samt öka sina arbetsgivarkontakter. Arbetsförmedlingen borde också aktivt verka för att fler utrikes födda kvinnor deltar i arbetsmarknadsrelaterade insatser.

Migrationsverket rekommenderades att tillhandahålla åtminstone en miniminivå av etableringsförberedande insatser. Länsstyrelserna rekommenderades att verka för att fler kommuner skulle erbjuda målgruppsanpassad och yrkesinriktad svenska för invandrare (sfi).

Tydligare ansvarsfördelning mellan inblandade aktörer

Granskningen visade att samverkan mellan de inblandade aktörerna behövde förbättras och ansvarsfördelningen förtydligas. Även finansieringssystemet väckte frågor eftersom vissa anslag inte räckt till medan myndigheter i andra fall lämnat tillbaka betydande belopp. Regeringen rekommenderades att aktivt verka för en bättre samverkan mellan Arbetsförmedlingen, kommuner och arbetsgivare. Regeringen borde också analysera behovet av socialt stöd hos de nyanlända. Vidare rekommenderades regeringen att stimulera landsting och regioner att aktivt medverka inom ramen för etableringsuppdraget.

Riksdagens behandling av regeringens skrivelse

Av skrivelsen med anledning av granskningsrapporten framgick att regeringen i huvudsak höll med om Riksrevisionens övergripande slutsatser och bedömningar, och hade inlett ett omfattande utvecklingsarbete som syftade till ett hållbart mottagande av nyanlända i hela landet och snabbare etablering i arbets- och samhällslivet). För inriktningen på reformarbetet hänvisade regeringen till budgetpropositionen för 2016. Regeringen konstaterade vidare att granskningen var ett viktigt underlag i det fortsatta arbetet med att utveckla och anpassa etableringsuppdraget. I och med skrivelsen ansåg regeringen att Riksrevisionens granskningsrapport var slutbehandlad.

Utskottet konstaterade att regeringen i sin skrivelse redogör för planerade och vidtagna åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser. Dessa åtgärder tar sikte på exempelvis frågor om bosättning och mottagande, insatser inom etableringsuppdraget, utbildningsinsatser och nyanlända invandrares kompetens. Utskottet fann därför inga skäl för riksdagen att göra några tillkännagivanden med anledning av motionsyrkandena. Utskottet föreslog att riksdagen skulle lägga regeringens skrivelse till handlingarna och avslå motionsyrkanden i följdmotionerna och i motioner som väckts under allmänna motionstiden. Kammaren biföll utskottets förslag.

Regeringens och myndigheternas åtgärder

Åtgärder inom angränsande politikområden

Regeringen framhöll i sin skrivelse att man föreslagit omfattande reformer som bidrar till mottagande och etablering inom bostadspolitik och vuxenutbildning. I budgetpropositionen för 2016 föreslog regeringen stöd till kommuner för ökat bostadsbyggande. För 2016 anslogs 1,85 miljarder kronor och för 2017 beräknades anslaget till 1,8 miljarder. För 2018 och 2019 beräknades anslaget uppgå till 1,3 miljarder per år. I juni 2016 aviserade regeringen också ett bostadspolitiskt paket (22 steg för ökat bostadsbyggande) med olika åtgärder för att underlätta bostadsbyggande och öka rörligheten på bostadsmarknaden. Riksrevisionen har senare granskat stödet till ökat bostadsbyggande. Den övergripande slutsatsen är att stödet inte på ett effektivt sätt har stimulerat ett ökat bostadsbyggande generellt eller i kommuner som tar emot nyanlända.

I november 2015 beslutade regeringen om direktiv för en nationell delegation för att följa, stödja och driva på ett samordnat utvecklingsarbete inom valideringsområdet (Valideringsdelegationen). Delegationen lämnade två delbetänkanden och ett slutbetänkande hösten 2019.

Ett bättre mottagande

I skrivelsen angav regeringen att Boverket redan hade i uppdrag att analysera boendesituationen för asylsökande och nyanlända i s.k. eget boende, framför allt när det gäller trångboddhet och barnfamiljers situation. Boverket lämnade en rapport till Regeringskansliet i november 2015.

Regeringen föreslog i sin proposition Ett gemensamt ansvar för mottagande av nyanlända att alla kommuner ska kunna anvisas att ta emot nyanlända med uppehållstillstånd för bosättning i kommunen. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag och sedan den 1 mars 2016 gäller den så kallade bosättningslagen. Syftet med den är att nyanlända snabbare ska tas emot för bosättning i en kommun och påbörja sin etablering. Kommuner med god arbetsmarknad, stor befolkning, lågt mottagande och få asylsökande ska ta emot fler nyanlända än vad de annars skulle ha gjort.

I november 2015 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att föreslå åtgärder för att skapa ett sammanhållet system för mottagande och bosättning av asylsökande och nyanlända (Mottagandeutredningen). I uppdraget ingick även att förbättra systemet för ersättning till kommuner och landsting. I maj 2017 utökades uppdraget, och utredningen ska bland annat också se över möjligheten för asylsökande att delta i praktik och andra arbetsplatsförlagda aktiviteter samt föreslå ett system för tidiga insatser för asylsökande.

I mars 2018 lämnade Mottagandeutredningen sitt betänkande. Tillsammans med en promemoria från Regeringskansliet låg betänkandet till grund för regeringens proposition som publicerades i september 2019. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag, och sedan januari 2020 gäller de nya reglerna.

Röd tråd och progression i etableringsinsatserna

Regeringen konstaterade att detaljregleringen ofta gjorde det svårt att anpassa insatserna till föränderliga förutsättningar och behov. Mot den bakgrunden aviserade regeringen en förändring av regelsystemet för att minska den administrativa bördan och skapa förutsättningar för ökad flexibilitet och effektivitet. Med hänvisning till bland annat Riksrevisionens rapport föreslog regeringen i april 2017 nya regler för etableringsinsatserna. De nya reglerna trädde i kraft i januari 2018 och innebar bland annat en harmonisering gentemot övriga arbetsmarknadspolitiska insatser.

Regeringen angav i sin skrivelse att utbildning för vuxna skulle prioriteras genom ett nytt kunskapslyft. I budgetpropositionen för 2016 föreslog regeringen att komvux och yrkesvux skulle tilldelas medel motsvarande 9 200 utbildningsplatser, utöver de 10 000 platser på komvux och yrkesvux som redan har aviserats i vårändringsbudgeten för 2015. På regeringens initiativ infördes i januari 2017 en rätt till behörighetsgivande utbildning inom komvux. Samma år fick Arbetsförmedlingen som mål att inskrivna utan fullständig gymnasieutbildning, och särskilt inskrivna i etableringsuppdraget, i högre utsträckning ska påbörja reguljära studier.

I januari 2018 infördes en så kallad utbildningsplikt i samband med att de nya reglerna för etableringsinsatserna trädde i kraft. Den innebär att personer i etableringsprogrammet med kort utbildning ska ta del av reguljär utbildning, samhällsorientering och svenska för invandrare. Arbetsförmedlingen pekar på en ökning av övergångarna till studier bland personer som omfattas av utbildningsplikt. Samtidigt är det fortfarande en relativt få av dem som omfattas av utbildningsplikt som tar del av reguljära studier. Enligt Statskontoret förekommer det lokala tolkningar av utbildningsplikten och många arbetsförmedlare vet inte hur reglerna ska tillämpas.

Arbetsförmedlingen

Arbetsförmedlingen införde ett systematiserat arbetssätt för etableringsuppdraget 2016. Arbetssättet ska bidra till att handläggningen blir mer enhetlig och håller högre kvalitet samt till att de arbetssökande får stöd och aktiviteter utifrån sina förutsättningar och behov. En stickprovsundersökning indikerar att den röda tråden i insatserna har förbättrats.

På regeringens uppdrag har Arbetsförmedlingen tagit fram en handlingsplan för jämställdhetsintegrering. Målet är att ge kvinnor och män tillgång till arbetsmarknadspolitiska program och insatser på lika villkor. Myndigheten återrapporterar årligen till regeringen om åtgärder och resultat.

Övriga myndigheter

För att möta behovet av organiserad sysselsättning föreslog regeringen en ökning av Migrationsverkets förvaltningsanslag med 30 miljoner kronor 2016 och 2017. Enligt regeringen skulle Migrationsverket då få möjlighet att bedriva sysselsättning för upp till 150 miljoner kronor årligen. I april 2016 föreslog regeringen att länsstyrelserna skulle få ansvar för att samordna och organisera tidiga insatser för asylsökande och personer med uppehållstillstånd som bor i Migrationsverkets anläggningsboende. Enligt förslaget skulle Migrationsverket inte längre ansvara för svenskundervisning eller andra etableringsförberedande åtgärder. Riksdagen ställde sig bakom förslaget och de nya reglerna gäller sedan februari 2017.

Tydligare ansvarsfördelning mellan inblandade aktörer

I oktober 2015 arrangerade regeringen den nationella konferensen ”Sverige tillsammans” för att skapa bättre förutsättningar för nyanlända som kommer till Sverige. I början av 2016 arrangerade länsstyrelserna regionala konferenser på samma tema. På nationell nivå var syftet att ge en samlad bild av vilka förutsättningar för mottagandet av nyanlända som ges i lagstiftningen och vilket stöd som de statliga myndigheterna kan ge till kommuner och landsting. Syftet på regional nivå var att utbyta erfarenheter och dela goda regionala exempel för mottagande och etablering.

I augusti 2015 upphävde regeringen förordningen (2007:1364) om Arbetsförmedlingens samarbete med kommuner om arbetsmarknadspolitiska program som i viss mån hade begränsat möjligheterna att ta fram överenskommelser mellan kommuner och Arbetsförmedlingen.

I februari 2017 beslutade regeringen att ge Delegationen för unga och nyanlända till arbete (Dua) ett förlängt och utökat uppdrag att främja samverkan mellan berörda aktörer som har betydelse för nyanländas etablering i arbetslivet. Regeringen betonade att Arbetsförmedlingen aktivt och strategiskt ska samverka med kommuner och andra relevanta aktörer med utgångspunkt i den modell för fördjupad samverkan som Dua har tagit fram. Enligt Arbetsförmedlingens bedömning fördjupades myndighetens samverkan med andra aktörer i samband med etableringsuppdraget under 2018, och den har därmed bidragit till positiva resultat. Den struktur för systematisk och långsiktig samverkan som utvecklats tillsammans med Dua har därvid varit en framgångsfaktor. Enligt Statskontoret har Dua hittills genomfört sitt uppdrag på ett ändamålsenligt sätt och bidragit till att utveckla processerna för samverkan i enlighet med målen för verksamheten. Dua ska slutredovisa sitt uppdrag i februari 2021.

I juni 2017 förlängde regeringen uppdraget Mötesplats och information till den 31 december 2018. Förlängningen innebar att Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Migrationsverket, Pensionsmyndigheten och Skatteverket skulle fortsätta sitt arbete med att förenkla och effektivisera processer för nyanlända. Projektet utökades från 5 till 27 orter. Enligt slutrapporten har projektet lett till effektivare myndighetskontakter för de nyanlända samt utvecklat myndigheternas samarbete.

Avslutande bedömning och kommentarer

Enligt regeringen är Riksrevisionens granskning ett viktigt underlag i det fortsatta arbetet med att utveckla och anpassa etableringsuppdraget. Regeringen förutsätter att de berörda myndigheterna tar tillvara de synpunkter på myndigheternas arbete som Riksrevisionen har lämnat.

Regeringen har vidtagit en rad åtgärder som ligger i linje med Riksrevisionens slutsatser och förslag. I samband med att åtgärderna aviserats eller vidtagits hänvisar regeringen i flera fall till Riksrevisionens slutrapport eller underliggande granskningsrapporter. Även Arbetsförmedlingen har vidtagit åtgärder i linje med Riksrevisionens rekommendationer. Riksrevisionens slutsatser och rekommendationer har i väsentliga delar adresserats av regeringen och de berörda myndigheterna. Enligt Riksrevisionens bedömning bör de vidtagna åtgärderna i de flesta fall ha lett till positiva förändringar i verksamheten.

Mottagande och etablering kommer sannolikt under lång tid framöver att vara föremål för olika initiativ och åtgärder som berör frågorna i Riksrevisionens granskning. Någon mer direkt koppling mellan rapporten och framtida åtgärder är inte att vänta. De utmaningar och problem som granskningen uppmärksammat måste hanteras kontinuerligt, för de går inte att undanröja en gång för alla.

Uppdaterad: 23 april 2020

Kontakta OSS

Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).

Läs mer om behandling av personuppgifter

Vad handlar din fråga om?
Vad handlar din fråga om?