Riksrevisionen logotype
Riksrevisionen logotype

Uppföljning

I sin skrivelse till riksdagen angående rapporten ansåg regeringen att den utgjorde ett viktigt underlag i det fortsatta arbetet med att utveckla och anpassa etableringsuppdraget.

Regeringen delade i huvudsak Riksrevisionens övergripande slutsatser och bedömningar om invandringens långsiktiga möjligheter och kortsiktiga utmaningar för integrationspolitiken och andra områden. I likhet med Riksrevisionen konstaterade regeringen att väntetiderna för nyanlända att bli kommunmottagna ökat påtagligt. Regeringen ansåg därför att alla kommuner måste ta ansvar för flyktingmottagandet, utifrån kommunernas förutsättningar vad gäller arbetsmarknad, befolkningsstorlek och annat mottagande.

Riksdagen delade Riksrevisionens bedömning att mottagandet var ett nationellt åtagande där staten borde ta ett tydligare ansvar och att det inte var rimligt att utfallet i så hög grad var beroende av enskilda kommuners vilja till ansvarstagande (bet. 2015/16:AU6, rskr. 2015/16:172). Beträffande etableringsuppdraget menade riksdagen att det ständigt behöver anpassas efter nya förutsättningar och att de insatser som erbjuds måste vara väl anpassade efter målgruppens förutsättningar och behov, och man framhöll särskilt behovet av en röd tråd i etableringsinsatserna. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna.

Sedan rapporten publicerats i juli 2015 kom antalet asylsökande att öka mycket kraftigt under senhösten 2015, med som mest över 10 000 asylsökande i veckan och det totala antalet kom att landa på 163 000 totalt för året. I oktober 2015 meddelade Migrationsverket att boendesituationen var akut och att boende inte längre kunde garanteras. Vidare förordade Migrationsverket ett återinförande av inre gränskontroller. I november 2015 presenterade regeringen ytterligare åtgärder för att begränsa möjligheterna att få uppehållstillstånd i Sverige, genom att temporärt anpassa asylreglerna till miniminivån i EU och till internationella konventioner som bl.a. innebär tidsbegränsade uppehållstillstånd och begränsad rätt till anhöriginvandring.

Som en konsekvens av ökningen genomförde regeringen under hösten 2015 ytterligare insatser för att säkra förmågan i det svenska mottagandet av asylsökande och stärka etableringen av nyanlända. Ett led i detta var lagen (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning, som trädde i kraft i mars 2016. Lagen innebär att en kommun är skyldig att efter anvisning ta emot en nyanländ invandrare för bosättning i kommunen. Med stöd av lagen är Migrationsverket ansvarig myndighet för bosättning av nyanlända invandrare fr.o.m. 2017.

I november 2015 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av mottagande och bosättning för asylsökande, nyanlända och ensamkommande barn och föreslå åtgärder för att skapa ett mer sammanhållet system för mottagandet (dir. 2015:107). Utredaren ska även lämna förslag till förbättringar av systemet för statlig ersättning till kommuner och landsting. Uppdraget har senare utvidgats och utredningstiden förlängts till 31 mars 2018 (dir. 2017:101).

Från och med 2018 trädde ett nytt regelverk för etableringen av nyanlända i kraft. Förändringen innebär att regelverket i större utsträckning anpassas till vad som gäller för övriga arbetssökande. Bland annat införs en utbildningsplikt. Liksom deltagare i andra arbetsmarknadspolitiska program kan en nyanländ varnas eller stängas av från sin ersättning under en kortare eller längre tid. Vidare flyttas handläggningen av etableringsersättningen från Arbetsförmedlingen till Försäkringskassan.

Uppdaterad: 11 april 2018

Kontakta

Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan.

Vad handlar din fråga om?
Multiple selection