Riksrevisionen logotype
Riksrevisionen logotype

Uppföljning

Riksrevisionen har granskat regeringens jämställdhetssatsning: 2,6 miljarder kronor under perioden 2007–2014 på tidsbegränsade insatser för att öka jämställdheten mellan kvinnor och män. Ett 50-tal myndigheter fick regeringsuppdrag och regeringen delade ut medel direkt till kommuner, landsting och ideella organisationer.

Riksrevisionens granskning gällde om det fanns förutsättningar för att resultaten av regeringens tidsbegränsade jämställdhetssatsning leder till bestående förbättringar. Syftet var också att utvärdera om regeringen utformat och hanterat satsningen effektivt. Granskningen skulle även svara på om det fanns institutionella förutsättningar för att resultaten ska tas om hand och leva vidare.

Riksrevisionens övergripande slutsats var att satsningen visserligen satt fokus på jämställdhetsfrågor men att förutsättningarna för att resultaten skulle bestå var bristfälliga. Riksrevisionen rekommenderade därför att regeringen i större utsträckning utgår från strategin om jämställdhetsintegrering även när det gäller särskilda jämställdhetsåtgärder. Riksrevisionen rekommenderade även att regeringen ger myndigheter och övriga mottagande aktörer bättre förutsättningar för att planera sina insatser. Vidare menade Riksrevisionen att en liknande satsning i framtiden bör föregås av en planeringsfas. Medlen borde successivt trappas upp så att de mottagande aktörerna fick goda förutsättningar att planera insatserna.

Vidare rekommenderade Riksrevisionen bland annat att regeringen skulle tydliggöra vilka myndigheter som har ett uppdrag om jämställdhet och se till att det finns ett större utrymme för analys och strategiskt tänkande i genomförandet av jämställdhetspolitiken.

Riksdagens behandling av regeringens skrivelse

I sin skrivelse till riksdagen med anledning av granskningsrapporten anförde regeringen att den i allt väsentligt höll med om resultaten. De insatser som gjordes inom ramen för regeringens särskilda jämställdhetssatsning hade lett till att ny kunskap byggts upp, att nya problem har blivit synliggjorda och att medvetenheten i frågor som är strategiskt viktiga för jämställdheten i samhället har ökat. Satsningen hade bidragit till att utveckla och påskynda arbetet med jämställdhet, men regeringen medgav att det fanns brister i förutsättningarna för att resultaten skulle bli bestående.

Regeringen delade Riksrevisionens bedömning att den särskilda jämställdhetssatsningen 2007–2014 hade haft allt för litet fokus på hållbarhet och att det funnits för litet utrymme för strategiskt tänkande. Regeringen noterade också att Jämställdhetsutredningen dragit slutsatser i denna riktning. Regeringen höll även med Riksrevisionen om att regeringens styrning av myndigheterna i fråga om jämställdhetsintegrering varierat i både ambitionsnivå och omfattning. I skrivelsen redovisade regeringen ett antal åtgärder:

  • Förstärkt arbete med jämställdhetsintegrering som central strategi: Det påbörjade arbetet med att stärka och utveckla jämställdhetsintegrering på alla departement och berörda myndigheter skulle fortsätta.
  • Bättre förutsättningar för att planera särskilda jämställdhetsinsatser: Bland annat fick de berörda myndigheterna i regleringsbrevet för 2015 i uppdrag att redovisa en plan för jämställdhetsintegrering som skulle genomföras under 2016–2018.
  • Stärkt långsiktighet genom uppdrag om jämställdhet i myndigheternas instruktioner: Regeringen skulle bland annat se över hur styrningen av myndigheterna skulle utvecklas och stärkas.
  • Större utrymme för analys och strategiskt tänkande i genomförandet av jämställdhetspolitiken: Regeringen konstaterade, i linje med Riksrevisionens granskning och Jämställdhetsutredningens betänkande, att det saknades en struktur på nationell nivå för att ta hand om resultaten av de satsningar som gjordes.

I och med skrivelsen ansåg regeringen att granskningsrapporten är slutbehandlad.

I betänkandet med anledning av regeringens skrivelse konstaterade arbetsmarknadsutskottet att flera av de åtgärder som regeringen vidtagit eller aviserat för att förbättra jämställdhetspolitiken sammanföll med Riksrevisionens rekommendationer. Utskottet föreslog i och med detta att skrivelsen skulle läggas till handlingarna, vilket bifölls av riksdagen.

Regeringens och myndigheternas åtgärder

Redan innan Riksrevisionens granskning behandlades av riksdagen lämnade jämställdhetsutredningen sitt betänkande Mål och myndighet. En effektiv styrning av jämställdhetspolitiken (SOU 2015:86). Utredningen använde delvis Riksrevisionens granskning som underlag och bekräftade också den bild som givits i rapporten, till exempel att det inte fanns någon beredskap eller plan för hur de nya medlen skulle användas.

Under 2016 presenterade regeringen en ny inriktning för jämställdhetspolitiken med en organisation för genomförande, ett system för uppföljning, en tioårig nationell strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor och en ny delmålsstruktur. I skrivelsen redogjorde regeringen bland annat för planerna på att inrätta en särskild jämställdhetsmyndighet. Genomgående hänvisade regeringen till resultaten i Riksrevisionens granskning, bland annat att frånvaron av en permanent förvaltningsstruktur på jämställdhetspolitikens område hade hindrat ett strategiskt och långsiktigt jämställdhetsarbete. Regeringen bedömde att problemen med bristande förutsättningar för att styra och genomföra jämställdhetspolitiken inte gick att lösa inom ramen för den befintliga myndighetsstrukturen. Regeringen meddelade vidare att man skulle börja se över myndigheternas instruktioner i syfte att åstadkomma en tydligare strategisk och verksamhetsanpassad styrning för att nå de jämställdhetspolitiska målen.

Regeringen meddelade i samband med i budgetpropositionen för 2017 att man skulle inrätta en jämställdhetsmyndighet. Myndighetens huvudsakliga uppgift är att bidra till en strategisk, sammanhållen och hållbar styrning och ett effektivt genomförande av jämställdhetspolitiken. I kommittédirektivet för att inrätta jämställdhetsmyndigheten hänvisade regeringen till att Riksrevisionen i sin granskning bedömt att det behövs en institutionell struktur som stärker jämställdhetsintegrering som huvudstrategi för ett effektivt genomförande av jämställdhetspolitiken.

Jämställdhetsmyndigheten som är placerad i Göteborg bildades den 1 januari 2018 och hade vid starten ett 50-tal anställda. I december 2018 beslutade riksdagen att halvera Jämställdhetsmyndighetens förvaltningsanslag och att myndigheten skulle avvecklas vid utgången av 2019. Detta beslut har enligt regeringen bland annat medfört att myndigheten inte har kunnat bedriva sin verksamhet enligt plan. Regeringen gjorde klart att man inte ansåg att Jämställdhetsmyndigheten ska avvecklas och föreslog därför en ändring av anslagsändamålet samt att förvaltningsanslaget för 2019 skulle återställas. Riksdagen beslutade i enlighet med detta förslag.

Vidare har Statskontoret haft i uppdrag att utvärdera regeringens utvecklingsprogram för jämställdhetsintegrering i myndigheter. Slutrapporten släpptes i september 2019. Programmet pågick under perioden 2013–2018 och omfattade totalt 60 myndigheter. Statskontorets bedömning är att programmet var förhållandevis framgångsrikt, och regeringen har i flera delar skapat goda förutsättningar för att myndigheterna ska kunna bidra till att nå de jämställdhetspolitiska målen. Myndigheterna har genomfört ett omfattande arbete och flera av deras resultat har stor potential att bidra till att nå målen. Men regeringen hade kunnat bidra i ännu högre grad genom att styra tydligare, mer verksamhetsanpassat och mer resurseffektivt. Enligt Statskontoret hade flera av myndigheterna nått långtgående resultat, medan många resultat endast marginellt kunde bidra till målen. Det beror främst på att myndigheternas arbete ofta hade en svag koppling till faktiska jämställdhetsproblem i verksamheten eller i samhället.

I rapporten anknyts till en del av slutsatserna från Riksrevisionens granskning. Regeringen har pekat ut myndighetsdialogen som ett viktigt instrument för att tydliggöra myndigheternas jämställdhetsuppdrag, men i praktiken fick många myndigheter liten eller ingen återkoppling på sitt arbete i myndighetsdialogen. Enligt Statskontoret ligger det i linje med Riksrevisionens iakttagelse att sektorsövergripande frågor såsom jämställdhet riskerar att prioriteras bort i myndighetsdialogerna.

Avslutande bedömning och kommentarer

Riksrevisionen bedömer att granskningen sammantaget fått gott genomslag, för den har följts av stora förändringar inom jämställdhetspolitiken. Regeringen har presenterat en ny inriktning på jämställdhetspolitiken, och 2018 inrättades en ny jämställdhetsmyndighet som ska bidra till en mer långsiktig jämställdhetspolitik.

Både regeringen och olika utredningar på området har använt Riksrevisionens granskning som underlag för sina förslag, och flera av de vidtagna åtgärderna ligger i linje med granskningens slutsatser och rekommendationer. Det gäller främst att inrätta en särskild myndighet – även om Riksrevisionen inte uttryckligen gav ett sådant förslag utan endast bedömde att det behövs en institutionell struktur som stärker strategin om jämställdhetsintegrering.

Även på andra sätt har granskningen gett genomslag. Tjänstemän i Regeringskansliet uppger för Riksrevisionen att granskningen också haft betydelse genom att regeringen haft en generell strävan efter att komma ifrån korta och avgränsade satsningar på jämställdhetsområdet och gå mot bredare uppdrag som har ett helhetsperspektiv och omfattar flera aktörer. I detta arbete är givetvis Jämställdhetsmyndigheten helt central. Regeringen har även tagit fasta på Riksrevisionens rekommendationer på andra sätt.

Externa åtgärder:

  • Regeringen har sett över myndigheternas instruktioner och förtydligat krav på jämställdhetsintegrering i flera av dem.
  • Satsningen Jämställdhetsintegrering i myndigheterna (JiM) i två steg utökades till att till slut omfatta 60 myndigheter.

Interna åtgärder:

  • År 2016 fattades ett regeringsbeslut respektive ett Regeringskanslibeslut (fattat av statsministern i egenskap av myndighetschef) som reglerar Regeringskansliets arbete med jämställdhetsintegrering 2016 till och med 2020.
  • Att ansvaret för jämställdhetsintegrering förtydligats i interna budgetcirkulär vid RK.

Statskontorets utvärdering visar dock att det finns ett fortsatt behov av att utvecklingsarbete inom Regeringskansliet för att instruktionsenliga uppgifter om jämställdhetsintegrering ska kunna ge avsedd effekt i myndigheterna.

Uppdaterad: 23 april 2020

Kontakta OSS

Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).

Läs mer om behandling av personuppgifter

Vad handlar din fråga om?
Vad handlar din fråga om?