Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.
Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.

Uppföljning

Riksrevisionen har granskat Vattenfalls förutsättningar för att bli ett konkurrenskraftigt och ledande bolag i energiomställningen så att bolaget ska kunna bidra till EU:s energimål. Granskningen omfattade också frågan om regeringen styrt Vattenfall i riktning mot att bolaget ska kunna uppnå sitt uppdrag och sina miljörelaterade hållbarhetsmål.

En övergripande slutsats var att Vattenfall inte hade utformat ett koldioxidmål som ledde till reella utsläppsminskningar på EU-nivå. Ytterligare en slutsats var att regeringen inte heller hade styrt mot målet.

Vattenfalls förnybarhetsmål var inte transparent eftersom bolaget samfinansierade produktionsanläggningar med partner som inte visade Vattenfalls förändring i andel egenproducerad förnybar energi. Vidare planerade och genomförde inte Vattenfall åtgärder som visade att bolaget var konkurrenskraftigt och ledande i energiomställningen. Granskningen visade att regeringen initialt inte hade granskat de statliga bolagens val och utformning av hållbarhetsmål. Det var otydligt hur regeringen följde upp den miljörelaterade delen i uppdraget och om det genomfördes på ett affärsmässigt sätt. Regeringen hade heller inte identifierat framgångsfaktorer för bolagets konkurrenskraft och hade inte tillräckligt tydligt styrt Vattenfall så att förutsättningarna för en långsiktig avkastning för staten kunde säkerställas.

Riksrevisionen rekommenderade regeringen att:

  • på ett tidigt stadium påverka val och utformning av Vattenfalls hållbarhetsmål.
  • följa upp Vattenfalls uppdrag i bolagsordningen och förtydliga hur bolaget ska tolka uppdraget för att garantera att bolaget är ett ledande företag i energiomställningen
  • kontinuerligt inhämta ett brett kunskapsunderlag och göra egna analyser om bolagets risker och förutsättningar på marknaden
  • tydliggöra hur Vattenfall ska agera föredömligt avseende sin tyska brunkolsverksamhet
  • i sin rapportering till riksdagen bli mer transparent, utförlig och kvalitativ i redovisningen av Vattenfalls strategier och utveckling.

Riksrevisionen rekommenderade Vattenfall att:

  • utforma en målbild för att bli konkurrenskraftigt och ledande i energiomställningen och genomföra en strategisk långsiktig planering för hur bolaget ska nå dit
  • öka bolagets forskning och utveckling, samt göra denna mer långsiktig
  • utforma hållbarhetsmål som leder till utsläppsreducerande effekter.

Riksdagens behandling av regeringens skrivelse

I sin skrivelse instämde regeringen i Riksrevisionens bedömning att Vattenfall saknade en tydlig målbild för hur bolaget ska bli konkurrenskraftigt och ledande i energiomställningen. Regeringen framhöll att Vattenfall arbetade med frågan i sitt strategiarbete och att ägardialogerna inkluderade en löpande diskussion om målbild och strategi. Regeringen instämde i Riksrevisionens bedömning om vikten av god kunskapsinhämtning och oberoende analys, och angav att sådan genomförs kontinuerligt via ägarförvaltningen. Regeringen avsåg förbättra kunskapsinhämtningen inom Regeringskansliet, men i övrigt tänkte man inte vidta några genomgripande förändringar i arbetssättet.

Regeringen avsåg heller inte att påverka valet och utformningen av Vattenfalls strategiska hållbarhetsmål, utan framhöll att detta är en del av bolagsstyrelsens ansvar och att bolaget självt har bäst kunskap om vilka hållbarhetsutmaningar som är de mest relevanta. Det överensstämde också med modellen för regeringens arbete med hållbart företagande i bolag med statligt ägande. Regeringen hänvisade till att Vattenfall inom ramen för sitt uppdrag hade beslutat om mål och strategier som leder till minskade koldioxidutsläpp. Vidare framhöll regeringen att verksamhetsföremålet i bolagsordningen inte bör tolkas så att det finns en miljörelaterad del av Vattenfalls uppdrag som är fristående från uppdraget att vara affärsmässig. Enligt regeringen var det självfallet viktigt att bolagen samtidigt på ett föredömligt sätt arbetar strategiskt med hållbart företagande i enlighet med statens ägarpolicy. Regeringen ansåg också att Riksrevisionen hade fel grund för sin rekommendation om att tydliggöra hur Vattenfall skulle agera föredömligt när det gäller den tyska brunkolsverksamheten eftersom detta är en fråga för styrelsen. Regeringen höll delvis med Riksrevisionen om att återrapporteringen till riksdagen inte i tillräcklig omfattning behandlade bolagets strategier, utveckling och bidrag till EU:s 2020-mål och EU:s antagna tvågradersmål till 2050. Regeringen avsåg därför att vidta åtgärder för en förbättrad och fortlöpande återrapportering till riksdagen.

Vad gäller rekommendationen till Vattenfall att utforma en målbild för att bli ett konkurrenskraftigt och ledande bolag i energiomställningen hänvisade regeringen till att bolaget arbetade aktivt med detta i strategiarbetet som påbörjades 2014. Enligt Vattenfall arbetade bolaget även aktivt med forskning och utveckling inom många centrala områden som är relaterade till energiomställningen. Bolaget hade satt som mål att öka användningen av biobränslen i fjärrvärmeproduktionen och byta från kol till gas där det var möjligt. Störst energieffektiviseringspotential fanns i brunkolsverksamheten. Vattenfall ansåg att bolaget därmed hade mål och strategier som leder till minskade koldioxidutsläpp. Vidare pågick en översyn av de strategiska hållbarhetsmålen. Med de ovan redovisade åtgärderna ansåg regeringen att Riksrevisionens rapport var slutbehandlad.

Enligt näringsutskottet var regeringens skrivelse tillsammans med Riksrevisionens granskningsrapport viktiga underlag för att riksdagen ska kunna följa om Vattenfall är konkurrenskraftigt och ledande i energiomställningen, och därigenom bidrar till att uppnå EU:s klimat- och energimål, samt om bolaget kan nå sina miljörelaterade hållbarhetsmål inom ramen för hållbart företagande.

Eftersom Vattenfall är en central aktör i det framtida energisystemet och för den framtida svenska elförsörjningen lämnade riksdagen ett tillkännagivande med innebörden att regeringen borde göra tydligt att frågor som rör Vattenfalls roll i energisystemet och bolagets uppdrag och mål skulle diskuteras inom Energikommissionen. Med det lade riksdagen regeringens skrivelse till handlingarna. Riksdagens tillkännagivande behandlades på Energikommissionens sammanträde den 29 september 2016. Enligt regeringen var tillkännagivandet därmed tillgodosett och slutbehandlat. Regeringen beslutade att lägga riksdagsskrivelsen till handlingarna.

Regeringens och myndigheternas åtgärder

Regeringen har efter granskningen förbättrat rapporteringen till riksdagen när det gäller Vattenfall, och för bolag med statligt ägande redovisas i den årliga verksamhetsberättelsen bolagets utveckling vad gäller CO₂-utsläpp, förnybara energikällor och energieffektivisering med EU:s 2020-mål som referenspunkt. Regeringen har för informations- och erfarenhetsutbyte tillsatt en interdepartemental arbetsgrupp för hållbart företagande.

Regeringen har vidtagit andra åtgärder som rör de områden som analyserats i granskningen. Under 2015 genomförde Regeringskansliet en klimatanalys av den statliga bolagsportföljen med fokus på transparens, koldioxidutsläpp och energianvändning. och regeringen hade för avsikt att använda resultatet i analysen i ägarstyrningen. Vidare har regeringen i statens ägarpolicy förtydligat förväntningarna på de statliga bolagen inom klimat- och miljöområdet. Enligt ägarpolicyn från 2015 anser regeringen att arbetet med miljö och klimat är viktigt, och den verkar för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen som riksdagen beslutat om ska uppnås. Bolag med statligt ägande ska agera föredömligt inom miljöområdet, vilket bland annat innebär att de bör sträva efter minskad klimat- och miljöpåverkan genom en hållbar och giftfri resursanvändning. I ägarpolicyn 2017 infördes en skrivning att de statliga bolagen ska analysera de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030 för att identifiera målen som de genom sin verksamhet påverkar och bidrar till.

Vattenfall tog 2015 fram en vision om att bolaget ska vara klimatneutralt 2050, och i Norden till 2030. Fossilbaserade bränslen ska fasas ut stegvis. Avgörande för att nå målet var, enligt Vattenfall, att genomföra den planerade försäljningen av den tyska brunkolsverksamheten. Affären slutfördes i september 2016 då det tjeckiska energibolaget EPH och dess finansiella partner PPF Investment blev nya ägare. Vattenfalls styrelse beslutade 2015 om fyra strategiska ambitioner: bli ledande inom hållbar konsumtion, bli ledande inom hållbar produktion, säkerställa att man har motiverade och engagerade medarbetare, och säkerställa att verksamheten är effektiv. I december 2015 antog bolagsstyrelsen sex nya strategiska långsiktiga mål som skulle uppnås till 2020. Enligt det tidigare hållbarhetsmålet för CO₂-utsläpp skulle Vattenfalls utsläpp 2020 uppgå till högst 65 miljoner ton per år. Det nya målet sattes till 21 miljoner ton 2020. Det tidigare förnybarhetsmålet ändrades från att ha varit ett jämförande mål, där tillväxttakten inom förnybart jämfördes med nivån i tio utvalda europeiska länder, till ett nytt mål om idrifttagen förnybar kapacitet ackumulerat från 2016 på minst 2 300 megawatt till 2020. År 2018 var CO₂-utsläppen 22,0 miljoner ton och den förnybara kapaciteten var 752 megawatt.

Vattenfall har tagit fram en handlingsplan för minskade koldioxidutsläpp i den egna verksamheten och i kundernas verksamhet. Efter försäljningen av brunkolverksamheten minskade bolagets CO₂-utsläpp från 84 till 24 miljoner ton per år. Åtgärder för att få ned återstående CO-utsläpp handlar om att fasa ut torv och kol genom att konvertera till biomassa eller lägga ned eller avyttra anläggningar, men också om att bygga gasdrivna kraftverk med möjlighet till övergång till bio- eller syntetgas, och om att ta fram lågemitterande energi- och värmelösningar som kombinerar olika energikällor. Exempel på utsläppsreducerande åtgärder är Klingenberg där brunkol har ersatts med gas motsvarande en reduktion med 0,6 miljoner ton CO₂ per år. Vid årsskiftet 2019/2020 stängde Vattenfall också kolkraftverket Hemweg 8 i Nederländerna efter den nederländska regeringens beslut att fasa ut koleldad produktion på fem år. Även det stenkolseldade kraftverket Reuter C i Tyskland togs ur drift hösten 2019. I Uppsala investerar Vattenfall i ett värmekraftverk som ska eldas med förnybara eller återvunna bränslen.

Enligt handlingsplanen för minskade koldioxidutsläpp ska Vattenfall även göra det möjligt för kunder och partner att nå sina klimatmål. Samarbeten pågår med energiintensiva industrier för att minska CO₂-utsläppen genom att elektrifiera industriella processer. Vattenfall arbetar till exempel med LKAB och SSAB i ett projekt som syftar till att åstadkomma en koldioxidfri stålproduktion. Vidare pågår ett projekt med Cementa om att elektrifiera cementtillverkning och med Preem om biobränsle. Enligt Vattenfall har deras elektrifieringsprojekt inom svensk basindustri en potential att sänka Sveriges koldioxidutsläpp med 30 procent.

Riksrevisionen konstaterade i granskningsrapporten att Vattenfall 2015 hade dragit ned sin investeringsplanering från fem år till två år. Orsaken var den rådande marknadssituationen med överutbud och låga priser. Investeringsplanerna har sedan dess fortsatt löpa under två år. Andelen planerade tillväxtinvesteringar har ökat betydligt under de senaste åren och huvudsakligen inom förnybart.

Under åren 2015–2018 satsade Vattenfall motsvarande 0,3–0,4 procent av nettoomsättningen per år på forskning och utveckling (FoU). Andelen FoU i förhållande till nettoomsättningen har dock inte ökat jämfört med 2014 och tidigare. Bolaget beskriver hur FoU-verksamheten under de senaste åren utvecklats från ett fokus på elproduktion till ökad kundorientering inom områden såsom digitalisering, decentraliserade lösningar och e‑mobility. Enligt Vattenfall driver bolagets FoU på mot målet om fossilfrihet inom en generation.

Avslutande bedömning och kommentar

Som ett resultat av granskningen har regeringen förbättrat sin rapportering till riksdagen av Vattenfalls utveckling och strategi. Regeringen har även utvecklat kunskapsinhämtningen inom Regeringskansliet. Vattenfall har vidtagit åtgärder rör granskningsrapporten, även om åtgärderna inte är en direkt följd av rapporten. Bolaget har utarbetat en vision eller målbild om fossilfrihet till 2050 och en handlingsplan för att fasa ut CO‑utsläppen. Som tidigare nämnts avser Vattenfall nå målet för CO₂‑utsläpp 2020 primärt genom den genomförda försäljningen av brunkolsverksamheten, men bolaget har även genomfört utsläppsreducerande åtgärder i flera befintliga anläggningar. Vattenfalls framtida mål för utsläppsminskningar ligger i linje med vad som krävs för att begränsa den globala uppvärmningen till två grader och målet har godkänts av Science Based Targets Initiative.

Uppdaterad: 23 april 2020

Kontakta OSS

Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).

Läs mer om behandling av personuppgifter

Vad handlar din fråga om?
Vad handlar din fråga om?