Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.
Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.

Uppföljning av granskningen Är sjukskrivning bra för hälsan? (RiR 2016:31)

Riksrevisionen analyserade vilka effekter ett nekande av sjukpenning har för individen med avseende på hälsa, inkomster och användning av sjukförsäkringen. Syftet var att granska i vad mån sjukförsäkringen används på det sätt som lagen föreskriver. I granskningen utnyttjas ett naturligt experiment i Försäkringskassans omprövningsprocess som under en period innebar att vilken dag i månaden individen var född kunde avgöra rätten till ersättning. Anledningen var en kombination av två omständigheter: den första var att dagen i månaden avgjorde på vilken omprövningsort beslutet om ersättning skulle tas, den andra var att bedömningarna på respektive omprövningsort skilde sig åt. Den empiriska ansatsen gör att konsekvenserna av nekandet kan mätas med stor tillförlitlighet. Granskningen omfattar drygt 5 000 personer som mellan 2009 och 2012 varit sjukskrivna en tid men som därefter nekats en fortsättning på sjukskrivningen.

Resultaten visar att ett nekande av sjukpenning ökade arbetsinkomsterna åren efter beslutet och minskade risken att inom tre år ha lämnat arbetsmarknaden med sjuk- och aktivitetsersättning (tidigare: förtidspension) med 40 procent. Inga effekter på hälsan, mätt som vård- och läkemedelskonsumtion, kunde konstateras. Resultaten talar för att det finns ett överutnyttjande i sjukförsäkringen och att en strikt bedömning av rätten till ersättning ger upphov till positiva effekter på såväl individ- som samhällsnivå.

Riksrevisionen drog slutsatsen att en strikt bedömning av rätten till ersättning leder till ett mer jämställt uttag från sjukförsäkringen. Det beror på att kvinnor minskar sin sjukfrånvaro mer än män vid en strikt bedömning. En striktare bedömning minskar också den ekonomiska ojämlikheten. Skälet är att sjukförsäkringen relativt oftare används av individer med låga inkomster och att nekande av sjukpenning ökar individens inkomster. Riksrevisionen lämnade inga rekommendationer i rapporten.

Riksdagens behandling av regeringens skrivelse

I skrivelsen till riksdagen med anledning av granskningsrapporten betonade regeringen vikten av att bryta den uppåtgående trenden för sjukfrånvaron, och att det behövs åtgärder på bred front.

I en kommittémotion begärde Johan Forssell (M) med flera ett tillkännagivande om att regeringen bör vidta åtgärder som följer av de slutsatser som Riksrevisionen framhåller, samt säkerställa att förslag på sjukförsäkringsområdet baseras på fakta. Man lyfte fram att såväl Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) och Försäkringskassan bedömer att tidsgränser, inklusive en bortre tidsgräns, är väsentliga komponenter i en väl fungerande sjukförsäkring. Motionärerna menade att expertmyndigheters rapporter om behovet av tidsgränser och kontroller bör tas på allvar, och att regeringen bör beakta detta och återkomma med förslag.

Utskottet konstaterade att regeringen beslutat om ett brett åtgärdsprogram och att resursförstärkningar har gjorts. Vidare delade utskottet regeringens bedömning om att det krävs åtgärder på bred front av flera olika aktörer för att skapa bättre möjligheter att stanna kvar eller återgå i arbete. Utskottet bedömde alltså inte Riksrevisionens rapport på annat sätt än regeringen, och avstyrkte därför motionen. Utskottet föreslog att riksdagen skulle lägga ärendet till handlingarna, vilket kammaren biföll.

Regeringens och myndigheternas åtgärder

I skrivelsen hänvisar regeringen till att den bland annat gett Försäkringskassan i uppdrag att stärka sin sjukförsäkringshandläggning för att förbättra sjukskrivningsprocessen. Regeringen betonar vikten av att Försäkringskassan gör de lagstadgade prövningarna av rätten till ersättning vid dag 90, 180 och 365 i tid och att man säkerställer den försäkrades möjligheter till återgång i arbete. Enligt regeringen behöver Försäkringskassan utarbeta kontrollstationer även efter ett års sjukskrivning för att säkra en aktiv handläggning som förhindrar omotiverat långa sjukperioder.

Vidare anser regeringen att Försäkringskassan behöver säkerställa att handläggarna ges rätt stöd i handläggningen och att kontakterna med hälso- och sjukvården och läkarna stärks. Genom en bättre fungerande sjukskrivningsprocess hoppas regeringen att sjukskrivningarna ska bli både färre och kortare, och att man därigenom ska nå regeringens mål att sjukpenningtalet ska vara 9,0 dagar år 2020.

Regeringen konstaterar också att Försäkringskassans resurser stärkts i syfte att stärka handläggningen, med 128 miljoner kronor i höständringsbudgeten för 2015 och därefter med 250 miljoner kronor årligen från och med 2016.

Med koppling till resultaten i granskningen meddelar regeringen också att den avser följa upp vad som händer med försäkrade som nekas sjukpenning. Försäkringskassan har fått i uppdrag att kartlägga och analysera sysselsättning och försörjningskällor bland dem som nekas ersättning mellan dag 180 och 380 i rehabiliteringskedjan.

Avslutningsvis menar regeringen att mer kunskap behövs för att rätt stöd ska ges i sjukskrivningsprocessen. Eftersom granskningsrapporten inte innehåller några uttalade rekommendationer avser regeringen inte att vidta några ytterligare åtgärder. Genom skrivelsen anser regeringen att frågan är slutbehandlad.

Avslutande bedömning och kommentar

Riksrevisionen lämnade inga rekommendationer i granskningen. När granskningen publicerades hade regeringen beslutat om ett åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro och om ett uppdrag till Försäkringskassan att stärka sjukförsäkringshandläggningen för att åstadkomma en välfungerande sjukskrivningsprocess. Regeringen hade också föreslagit riksdagen extra förstärkningar av Försäkringskassans resurser för att öka frekvensen och kvaliteten i de kontroller av rätten till ersättning som ska göras i anslutning till tidsgränserna i sjukförsäkringen. Dessa insatser kan förväntas ha bidragit till att uppgången isjukfrånvaron kunde brytas 2017.

Uppdaterad: 07 april 2021

Kontakta oss

Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).

Läs mer om behandling av personuppgifter

Vad handlar din fråga om?
Vad handlar din fråga om?