Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.
Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.

Uppföljning

Ett 60-tal myndigheter hade fram till 1 januari 2018 kravet att lämna delårsrapporter till regeringen, med inlämning senast den 15 augusti varje år. Detta framgick av 8 kap. 1 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag (FÅB). Delårsrapporten skulle innehålla resultat och balansräkning, anslagsredovisning och prognos över verksamhetens kostnader och intäkter för det pågående räkenskapsåret.

Riksrevisionen genomförde en granskning av kravet på delårsrapporter, där det undersöktes om nyttan och användningen av myndigheternas delårsrapporter står i paritet med de resurser som myndigheterna och Riksrevisionen använder för att ta fram och granska delårsrapporterna. Granskningen visade att användningen av delårsrapporterna var begränsad i förhållande till nedlagda resurser. Delårsrapporterna hade liten betydelse för myndigheternas interna styrning och kontroll. Den sammantagna kostnaden för myndigheterna och Riksrevisionen för arbete med delårsrapporterna uppskattas till cirka 21 miljoner kronor årligen.

Riksrevisionen rekommenderade därför regeringen att ta bort kravet på att lämna delårsrapport, med undantag för affärsverken. Det skulle enligt Riksrevisionen innebära att resurser kan frigöras som kan användas bättre både hos de aktuella myndigheterna och hos Riksrevisionen.

Efter granskningen

Regeringen inkom i december 2016 med sin skrivelse till riksdagen med anledning av Riksrevisionens granskningsrapport (skrivelse 2016/17:52). Här redovisades att regeringen i juni 2016 hade gett Ekonomistyrningsverket (ESV) i uppdrag att utreda konsekvenserna av att slopa kravet på myndigheterna att lämna delårsrapporter. I uppdraget ingick att överväga om andra krav på myndigheterna behöver ställas och att lämna förslag på nödvändiga författningsändringar. Regeringen avsåg att efter att ha tagit del av ESV:s rapport bedöma behovet av eventuella författningsändringar. Riksdagens beslut var att lägga skrivelsen till handlingarna.

I sin uppdragsrapportering till regeringen 30 januari 2017 förslog ESV, i enlighet med Riksrevisionens rekommendationer, att kravet på att myndigheter som omfattas av internrevisionsförordningen ska lämna delårsrapport kan tas bort.

ESV bedömde samtidigt att det i samband med ett borttagande av kravet på delårsrapport är viktigt att myndigheternas ledningar tar ställning till hur de ska behålla en god redovisningskvalitet. Respektive departement bör också göra en bedömning för varje myndighet om det finns risker för kvaliteten i redovisningen, eller något annat särskilt styrbehov, som behöver hanteras, när delårsrapporten tas bort. ESV ansåg vidare att kravet på delårsrapport bör tas bort tidigast 2018, då styrning, planering och uppföljning för ett helt räkenskapsår kan anpassas till att delårsrapporten inte finns kvar.

Baserat på Riksrevisionens granskningsrapport och ESV:s bedömning av Riksrevisionens rekommendationer beslutade regeringen i augusti 2017 att ta bort det generella kravet på delårsrapport för de aktuella myndigheterna. Ändringarna trädde i kraft den 1 januari 2018. Det betydde att de 60 aktuella myndigheterna – motsvarande alla som lydde under internrevisionsförordningen (2006:1228) – inte längre behöver upprätta någon delårsrapport. Kravet på delårsrapport blev kvar för affärsverken, enligt reglerna i 10 kap. 2 § FÅB.

En följdeffekt var att ESV anpassade sina föreskrifter och allmänna råd till förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring. ESV tog också bort reglerna om brytdag vid halvårsskifte i föreskrifterna till 10 § bokföringsförordningen. Särskilda regler om rapportering vid halvårsskifte togs också bort i föreskrifter och allmänna råd till 21 § bokföringsförordningen.

Kravet på delårsrapporter hade införts år 1997, i samband med statens omläggning av budgetår till kalenderår. Motiven var bl.a. att budgetprocessen och det statsfinansiella läget ställde högre krav på uppföljning och kontroll. Delårsrapporterna skulle dessutom vara ett viktigt beslutsunderlag inför budgetpropositionen och förbättra kvaliteten i den löpande redovisningen. Innan Riksrevisionens granskningsrapport hade publicerats 2016 fanns ingen större diskussion om att delårsrapporterna skulle avskaffas. Därför kan detta ses som ett exempel på en granskning där Riksrevisionens granskningsrapport har fått en tydlig verkningsgrad.

Uppdaterad: 25 februari 2020

Kontakta OSS

Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).

Läs mer om behandling av personuppgifter

Vad handlar din fråga om?
Vad handlar din fråga om?