Uppföljning av granskningen Erfarenheter av OPS-lösningen för Arlandabanan (RiR 2016:3)

Syftet med granskningen var att lyfta fram erfarenheter av OPS-lösningen för Arlandabanan, inför framtida beslut om genomförandeformer för infrastrukturprojekt.

Granskningen visade att OPS-lösningen för Arlandabanan i huvudsak har fungerat väl, men att det finns både för- och nackdelar med samarbetet och att detta är erfarenheter som bör beaktas om OPS ska användas i framtida infrastrukturprojekt.

En erfarenhet är att OPS kan bidra till att infrastrukturanläggningar färdigställs i tid och drivs med få störningar. Arlandabanan har sedan trafikstarten fungerat utan större störningar och med god punktlighet. En annan erfarenhet är att samhällsekonomiska kalkyler behövs även vid OPS för att kunna följa upp nyttan, vilket varit svårt i Arlandabanans fall eftersom det inte togs fram en samhällsekonomisk kalkyl i förhand. Kostnadsuppföljningar har heller inte gjorts för att se om OPS gav lägre totalkostnader jämfört med alternativa genomförandeformer. Vidare avgör riskfördelning och finansieringslösning hur villkoren i OPS-avtal utformas, vilket har betydelse för hur staten kan påverka nyttjandet av den anläggning som OPS avser. I Arlandabanans fall står staten för få risker och har därmed begränsad möjlighet att förhandla om ändringar i avtalsvillkoren.

Riksrevisionen lämnade inga rekommendationer med anledning av granskningen.

Riksdagens behandling av regeringens skrivelse

I sin skrivelse med anledning av rapporten angav regeringen att den inte avser att vidta några åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser och slutsatser. Regeringen ansåg att Riksrevisionens granskning kan komma att fungera som underlag inför framtida beslut om genomförandeformer för infrastrukturprojekt. Regeringen hänvisade till att en kommitté tillsatts för att utreda om större offentliga infrastrukturinvesteringar kan finansieras genom uttag av en särskild skatt eller avgift. Trafikutskottet konstaterade i sitt betänkande med anledning av granskningen och regeringens skrivelse att det pågår ett aktivt utvecklingsarbete med samhällsekonomiska metoder och modeller för infrastrukturplaneringen. Skrivelsen lades till handlingarna.

Trafikutskottet har vid senare tillfällen behandlat frågan om alternativa finansieringslösningar, däribland OPS, för infrastrukturinvesteringar. Enligt utskottet bör transportinfrastruktur som huvudregel finansieras med anslag, men lån i Riksgäldskontoret kan godkännas under vissa förutsättningar. Även medfinansiering av statliga transportinfrastrukturprojekt genom bidrag, inklusive förskottering, från kommuner, landsting och företag kan vara ett sätt att åstadkomma lösningar i transportsystemet.

I ett interpellationssvar i april 2018 framförde infrastrukturministern att OPS inte skapar extra utrymme i de offentliga finanserna. OPS-investeringar kommer att betalas av staten och kommer i de flesta fall att räknas som offentliga, oavsett vem som finansierar dem på kort sikt. Enligt ministern måste investeringarna rymmas inom det statsfinansiella ramverket oavsett finansieringsform.

Regeringens och myndigheternas åtgärder

Kommittén om finansiering av offentliga infrastrukturinvesteringar konstaterade i sitt delbetänkande 2017 att anslagsfinansiering i enlighet med budgetlagens huvudregel är att föredra för infrastrukturinvesteringar. Enligt kommittén bör OPS genomföras om det bedöms medföra ökad samhällsekonomisk effektivitet. Eftersom empiriska belägg om sådana effektivitetsvinster saknas föreslog kommittén att ett försöksprogram med minst tre OPS-projekt skulle startas inom transportinfrastrukturområdet. Kommitténs tre OPS-projekt föreslogs att genomföras inom transportinfrastrukturområdet. Kommitténs slutbetänkande behandlade inte frågan om OPS.

Regeringen beslutade i januari 2017 om en flygstrategi. Som en del i flygstrategin inrättade regeringen i maj 2017 det så kallade Arlandarådet, som bland annat skulle lämna underlag om hur marktransporterna vid Arlanda kan utvecklas. Arlandarådet avslutades i mars 2019.

Enligt avtalet mellan staten och A-Train AB ska A-Train AB betala tillbaka på det statliga lånet (totalt 1 miljard kronor) när bolaget går med vinst. Under åren 2017–2019 betalade A-Train tillbaka cirka 135 miljoner kronor till staten. Det statliga bolaget Arlandabanan Infrastructure AB, som ansvarar för statens rättigheter och skyldigheter rörande Arlandabanan, och A-Train AB träffade 2019 en överenskommelse om att A‑Trains koncession för Arlandabanan förlängs med 10 år, fram till juli 2050. Under förlängningsperioden 2040–2050 kommer A-Train att betala tillbaka på det statliga lånet till den högre så kallade royaltynivån, motsvarande det högre av 15 procent av bolagets intäkter eller 50 procent av vinsten.

Avslutande bedömning och kommentarer

Det behov som uppmärksammades i granskningen av att göra samhällsekonomiska kalkyler även när OPS används vid infrastrukturprojekt förefaller ha beaktats både av den kommitté som på regeringens uppdrag utrett finansieringen av infrastrukturinvesteringar och av riksdagen i betänkandet som behandlade regeringens skrivelse med anledning av Riksrevisionens granskning. Varken riksdagen eller regeringen förefaller dock i nuläget se OPS som en prioriterad finansieringsform för statliga infrastrukturinvesteringar.