Uppföljning

Den andra osäkerhetsfaktorn är de avräkningar som görs från biståndsramen för att täcka kostnader för mottagandet av asylsökande under deras första år i Sverige. Avräkningarna har gradvis blivit mer omfattande sedan de först infördes 1991, för att 2015 uppgå till cirka 22 procent av biståndsramen.

Mot bakgrund av detta har Riksrevisionen granskat om Utrikesdepartementet och Sida planerar och budgeterar på ett sätt som möjliggör en förutsägbar svensk biståndsverksamhet. Riksrevisionen fann att detta arbete varit bristfälligt, och rekommenderade att Utrikesdepartementets beredskap för att hantera förändringar i biståndsbudgeten bör förbättras, samt att Sida bör ges möjlighet att inkomma med underlag i det arbetet. Riksrevisionen rekommenderade även Sida att utveckla sin egen beredskap för förändringar i finansieringen.

Granskningen avsåg även huruvida regeringens budgetering och ekonomiska redovisning av svenskt bistånd är tydlig. Riksrevisionen konstaterade att den beräkningsmodell som dittills hade använts för prognos, budgetering och redovisning av asylkostnader som en del av biståndet riskerade att inte ge en rättvisande bild av de faktiska asylkostnaderna. Modellen hade också brister från ett förutsägbarhetsperspektiv. Sammantaget rekommenderade Riksrevisionen att beräkningsmodellen bör bli föremål för översyn.

Därutöver konstaterade Riksrevisionen att de ändringsbudgetar som regeringen under den granskade perioden lagt fram på biståndsområdet byggde på bristfälliga underlag. Regeringen rekommenderades därför att utveckla underlagen och koppla avräkningarna tydligare till det faktiska utfallet av asylkostnaderna. Slutligen noterade Riksrevisionen att regeringen inte tagit hänsyn till Migrationsverkets tillgängliga anslagskredit i ändringsbudgeteringen. Regeringen rekommenderades därför att undvika eller minska överföringar mellan utgiftsområden genom att använda befintlig anslagskredit när så är möjligt.

Efter granskningen

I sin skrivelse instämde regeringen i Riksrevisionens bedömning att den modell som används för prognos, budgetering och redovisning av asylkostnader inom biståndet bör ses över. Delar av denna översyn redovisades i budgetpropositionen för 2018 (se nedan). Regeringen uppgav emellertid att den avser fortsätta hantera större förändringar i biståndsavräkningarna medelst ändringsbudgetering, eftersom det anses vara det mest transparenta tillvägagångssättet. Regeringen höll dock med om att riksdagen bör få mer utvecklad information om ändringsbudgetarna. Utrikesdepartementet å sin sida avser att fortsätta utveckla sin beredskap för att hantera osäkerhet kring biståndsfinansieringen. Sida avser likaså att fortsätta utveckla det arbetssätt för hantering av förändrade anslagsnivåer som man tog fram 2015. I och med skrivelsen ansåg regeringen granskningsrapporten slutbehandlad.

Utrikesutskottet välkomnade i sitt ställningstagande Riksrevisionens granskning. Utskottet underströk vikten av transparens när det gäller avräkningarna, inte minst för att allmänhetens förtroende för det svenska biståndet inte ska skadas. Utskottet underströk även att den nya beräkningsmodell som regeringen aviserade i sin skrivelse bör utformas på så vis att den är hållbar, jämförbar över tid och återspeglar de faktiska kostnaderna. I och med ställningstagandet föreslog utskottet att regeringens skrivelse skulle läggas till handlingarna. Riksdagen biföll utskottets förslag.

I budgetpropositionen för 2018 uppgav regeringen att det under 2017 införts ett nytt ersättningssystem för kommuner som tar emot ensamkommande barn och unga. I det nya systemet ersätts kommunerna i nära anslutning till att kostnaderna har uppstått, vilket innebär att de avräkningar för dygnskostnad som görs under ett enskilt år bättre överensstämmer med de kostnader som faktiskt uppstått under det året. Detta var en av de förändringar som Riksrevisionen efterfrågat i sina rekommendationer.

Vidare aviserade regeringen i budgetpropositionen för 2018 att man, för att säkerställa transparens och bättre planeringsförutsättningar, genomför en heltäckande översyn av beräkningsmodellen för avräkning av asylkostnader. Regeringen uppgav att den nya modellen tas fram i enlighet med OECD/DAC:s riktlinjer och kommer slutredovisas i en kommande budgetproposition.