Uppföljning

Riksrevisionens övergripande slutsats är att arbetet med att motverka felaktiga utbetalningar har varit nedprioriterat sedan 2012. Det grundar Riksrevisionen på att det inte genomförts någon ny skattning av de totala kostnaderna för felaktiga utbetalningar, att handläggare upplever att snabbhet prioriterats framför att göra rätt samt att varken regeringen eller Försäkringskassan efterfrågat eller utvärderat i vilken mån insatserna minskar de felaktiga utbetalningarna.

Riksrevisionens rekommendationer är i huvudsak att regeringen och Försäkringskassan ska mäta de totala felaktiga utbetalningarna och påbörja ett utvecklingsarbete för att minska osäkerheten i beräkningarna. Vidare bör Försäkringskassan mäta effektiviteten i sina insatser för att minska de felaktiga utbetalningarna.

Efter granskningen

Regeringen anser att det är viktigt att Försäkringskassans arbete med felaktiga utbetalningar prioriteras och bedrivs på ett effektivt sätt, för att värna statens resurser och upprätthålla förtroendet och legitimiteten för socialförsäkringssystemen. Regeringen delar Riksrevisionens uppfattning att Försäkringskassans arbete med att motverka felaktiga utbetalningar kan följas upp ytterligare, men anser att det saknas belägg för att konstatera att arbetet har prioriterats ner. Regeringen menar att det inte framgår av Riksrevisionens granskning vad som har förändrats jämfört med tidigare år och som har inneburit att arbetet har eller kan anses ha prioriterats ner. Regeringen anser inte att Riksrevisionen redogör för hur myndigheten har kommit fram till denna slutsats.

Regeringen instämmer i Riksrevisionens iakttagelse om att någon övergripande uppskattning inte har genomförts de senaste åren och delar uppfattningen att det finns fördelar med att känna till omfattningen av felaktiga utbetalningar. Däremot menar regeringen att det går att bedöma Försäkringskassans respektive regeringens arbete med att motverka felaktiga utbetalningar utan en sådan skattning.

Vidare bedömer regeringen att Försäkringskassan bedriver ett aktivt arbete med att motverka felaktiga utbetalningar genom att till exempel utveckla riskbaserade kontroller samt säkerställa kontrollmoment i handläggningen. Regeringen följer årligen kontrollverksamheten och dess resultat och menar att det finns indikationer på att kontrollerna har blivit mer effektiva, en iakttagelse som även Riksrevisionen gör. Regeringen menar att myndighetssamverkan är centralt för att bedriva ett gott arbete med att motverka felaktiga utbetalningar, men uppfattar inte att variationer i kraven på myndighetssamverkan i olika myndigheters instruktioner har försvårat arbetet såsom Riksrevisionen hävdar.

Sammantaget bedömer regeringen inte att det finns skäl att vidta särskilda åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser. Däremot hänvisar regeringen till ett antal åtgärder som vidtagits för ett fortsatt upprätthållande av arbetet med att förhindra felaktiga utbetalningar. Till exempel beslutade regeringen den 30 juni 2016 om en delegation mot överutnyttjande och felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen (dir. 2016:60) och en särskild utredare fick i uppdrag utvärdera tillämpningen av bidragsbrottslagen och de effekter som lagen har fått (dir. 2016:61). I och med denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad.

Socialförsäkringsutskottet framhåller att korrekta beslut och hög kvalitet i handläggningen är en förutsättning för att upprätthålla rättssäkerhet och legitimitet för socialförsäkringssystemet. Utskottet menar att det därför är viktigt att fusk och felaktiga utbetalningar motverkas i så stor utsträckning som möjligt. Samtidigt konstateras att omfattningen av de felaktiga utbetalningarna inom socialförsäkringen inte har undersökts sedan 2010. Utskottet delar Riksrevisionens bedömning att det behöver göras återkommande studier av omfattningen av felaktiga utbetalningar och att ett sådant underlag krävs för att kunna utvärdera genomförda insatser och utforma framtida åtgärder. I enlighet med Riksrevisionens rekommendation föreslår utskottet att riksdagen gör ett tillkännagivande om att regeringen bör se till att Försäkringskassan regelbundet mäter storleken på felaktiga utbetalningar. Utskottet föreslår även att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet. Riksdagen biföll utskottets förslag och lade skrivelsen till handlingarna.

Med anledning av riksdagens tillkännagivande avser regeringen återkomma till riksdagen och hänvisar till att en särskild utredare fått i uppdrag (dir. 2016:61) att utvärdera tillämpningen av bidragsbrottslagen (dir. 2007:612) och de effekter som lagen har fått. Utredaren ska vidare utvärdera lagen (2008:206) om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar i välfärdssystemen. Utredningstiden förlängdes till den 28 februari 2018. Betänkandet har varit ute på remiss fram till den 15 juni 2018. Därefter har ingen ytterligare åtgärd vidtagits. Vidare avser regeringen återkomma till riksdagen efter att delegationen mot överutnyttjande av felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen (dir. 2016.60, Fi 2016:07) redovisar sitt betänkande. Uppdraget ska redovisas till regeringen senast den 1 december 2019.

I den senaste budgetpropositionen nämns Riksrevisionens rapport och regeringen hänvisar bland annat till utredningen (SOU 2017:37) om organiserad och systematisk ekonomisk brottslighet mot välfärden som har lämnat förslag på åtgärder för att förebygga, förhindra, upptäcka och beivra välfärdsbrottslighet. Förslagen bereds i Regeringskansliet.

Avslutningsvis framhåller Försäkringskassan i årsredovisningen 2017 bland annat att en ökad grad av automatisering i handläggningen kan bidra till att minska antalet felaktiga utbetalningar och att steg i denna riktning har tagits under året inom till exempel assistansersättningen och sjukförsäkringen. Försäkringskassan hävdar även att antalet upptäckta felaktiga utbetalningar minskar sedan föregående år, liksom andelen felaktiga utbetalningar som orsakas av Försäkringskassan.