Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.
Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.

Uppföljning av granskningen Internationella jämförelser av inkomstskillnader (RiR 2016:24)

Riksrevisionen granskade om det finns rättsliga förutsättningar för Statistiska centralbyrån (SCB) att lämna ut data till den organisation som driver den internationella forskningsdatabasen Luxembourg Income Study (LIS). LIS är en databas med uppgifter om medborgares inkomster, skatter, socialförsäkringar och bidrag i 47 länder. SCB har levererat in uppgifter sedan LIS startade 1983, men har sedan 2005 bedömt att uppgifterna av rättsliga skäl inte kan lämnas ut. Syftet med granskningen var att undersöka hur SCB motiverat sitt ställningstagande och att undersöka om det finns alternativa lösningar.

Riksrevisionens övergripande slutsats var att det krävs en författningsreglerad skyldighet för att möjliggöra ett utlämnande av uppgifterna.

Riksrevisionen rekommenderade regeringen att ta ställning till om uppgifter ska lämnas ut till LIS, utifrån en avvägning av den nytta databasen innebär för forskningens behov och enskildas behov av integritet.

Riksdagens behandling av regeringens skrivelse

I sin skrivelse till riksdagen med anledning av Riksrevisionens rapport angav regeringen att den delade Riksrevisionens bedömning avseende det ökade intresset för frågor som rör inkomstfördelning. Vidare delade regeringen Riksrevisionens bedömning om betydelsen av databasen LIS och att uppgifter från svenska myndigheter ingår i databasen. Regeringen delade även Riksrevisionens bedömning att det krävs en sekretessbrytande bestämmelse för att SCB ska kunna lämna ut uppgifterna. Regeringen angav att den skulle utreda vidare vilka åtgärder som skulle kunna vidtas för att ge SCB rättsliga förutsättningar att leverera uppgifter till LIS. I detta arbete ingick att närmare behandla konsekvenserna för den personliga integriteten av ett utlämnande.

Utskottet föreslog att regeringens skrivelse skulle läggas till handlingarna, vilket kammaren biföll. Riksrevisionens granskningsrapport blev därmed slutbehandlad.

Regeringens och myndigheternas åtgärder

Den 1 juni 2017 beslutade regeringen om ett tilläggsdirektiv till den då pågående Forskningsdatautredningen (U 2016:04). Utredningen hade i uppdrag att bland annat föreslå den kompletterande reglering av behandling av personuppgifter för forskningsändamål som behövs utöver den generella reglering som Dataskyddsutredningen hade föreslagit med anledning av EU:s nya dataskyddsförordning. Genom tilläggsdirektivet fick utredningen i uppdrag att därutöver analysera vilken rättslig reglering som behövdes och var lämplig för att SCB skulle ha möjlighet att lämna ut uppgifter om individers inkomstförhållanden ur sina register till den organisation som administrerar LIS. Utredningen skulle även lämna nödvändiga författningsförslag. I tilläggsdirektivet hänvisade regeringen till Riksrevisionens granskningsrapport, liksom till regeringens skrivelse med anledning av rapporten.

I juni 2018 lämnade Forskningsdatautredningen sitt slutbetänkande Rätt att forska – långsiktig reglering av forskningsdatabaser (SOU 2018:36). Ett av förslagen berörde utlämnandet av uppgifter till europeiska forskningsdatabaser generellt, alltså inte enbart utlämnande till LIS. Förslaget innebar att en uppgift, för vilken sekretess gäller under vissa omständigheter, ska få röjas för en forskningshuvudman utanför Sverige som omfattas av dataskyddsförordningen. Utredningen ansåg att en sådan bestämmelse möjliggör önskvärda forskningssamarbeten inom EU samtidigt som skyddet för den personliga integriteten bibehålls.

Betänkandet remitterades under 2018. En av flera remissinstanser var SCB, som i sitt remissyttrande angav att myndigheten inte ansåg att den föreslagna bestämmelsen utgjorde en sekretessbrytande bestämmelse och att den inte heller innebar en författningsreglerad uppgiftsskyldighet för SCB. Även Datainspektionen och Etikprövningsnämnden såg i sina respektive remissyttranden problem med och brister i den föreslagna lösningen.

Den 28 januari 2021 fattade regeringen ett beslut om att ge en särskild utredare i uppdrag att grundligt belysa och analysera hur individbaserad statistik över hushållens tillgångar och skulder kan tas fram och användas för att ge en fullgod bild av hushållens finansiella ställning utan att den personliga integriteten och skyddet för personuppgifter åsidosätts. Uppdraget syftar till att åter möjliggöra framställning av officiell statistik över hushållens tillgångar och skulder samt att uppgifter på individnivå ska kunna göras tillgängliga för analys, forskning och utvärdering. I uppdraget ingår att analysera vad som behövs för att registerhållande myndigheter ska kunna lämna ut uppgifter om inkomstförhållanden och förmögenheter till LIS på individnivå, och lämna nödvändiga författningsförslag. Regeringen hänvisar i den delen av uppdraget till Riksrevisionens granskningsrapport, Forskningsdatautredningens betänkande och SCB:s remissyttrande. Uppdraget ska redovisas senast den 30 juni 2022.

Avslutande bedömning och kommentarer

Regeringen har vidtagit åtgärder i enlighet med riksdagens beslut. Regeringen gav med anledning av Riksrevisionens rapport ett tilläggsdirektiv till den då pågående Forskningsdatautredning att komma med förslag på hur den aktuella frågan skulle kunna lösas lagtekniskt. I juni 2018 lämnade utredningen sitt förslag, som remitterades under samma år. Remissinstanser som SCB, Datainspektionen och Etikprövningsnämnden såg både problem med och brister i den föreslagna lösningen. Delvis mot bakgrund av detta fattade regeringen i januari 2021 ett beslut om direktiv till en ny utredning, som bland annat syftar till att möjliggöra utlämnade av individdata till LIS. SCB:s rättsliga förutsättningar att lämna ut inkomstdata till LIS är därmed än så länge oförändrade.

Uppdaterad: 07 april 2021

Kontakta OSS

Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).

Läs mer om behandling av personuppgifter

Vad handlar din fråga om?
Vad handlar din fråga om?