Uppföljning

Riksrevisionen ansåg att regeringen och Finansinspektionen i sitt agerande, under aktuell period, inte i tillräckligt hög grad beaktade att finansiell reglering påverkar obligationsmarknaden, att skyddet av förmånsrätten är beroende av de av Finansinspektionen beslutade värderingsreglerna och att Finansinspektionens tillsyn i högre utsträckning behöver motsvara behovet att skydda förmånsrätten. Enligt Riksrevisionen borde Finansinspektionen i högre utsträckning prioriterat fördjupade undersökningar ute hos pensionsbolag och utgivande banker när tillsynsbehovet ökade under krisen.

Riksrevisionen rekommenderade regeringen att säkerställa att den konsekvensanalys som görs i samband med att förslag om finansiell reglering lämnas till riksdagen inkluderar analyser av hur efterfrågan på obligationer och andra värdepapper kan påverkas av förslagen, att en utvärdering görs av vilka effekter som reglering och andra åtgärder från staten har haft för pensionsbolagen i deras roll som motparter vid statens och bankernas utgivning av obligationer och att en översyn av lagen om utgivning av säkerställda obligationer med fokus på att stärka skyddet av investerarnas förmånsrätt görs.

Riksrevisionen rekommenderade Finansinspektionen att lägga vikt vid bedömningar av tillgångarnas kvalitet hos pensionsbolagen som investerar i och bankerna som ger ut säkerställda obligationer, att utveckla strategier för fördjupad tillsyn ute hos pensionsbolag och banker för att skydda den särskilda förmånsrätten, att bedöma pensionsbolagens ekonomiska förutsättningar att klara av låga räntor och slutligen att klargöra hur de oberoende granskarnas arbete ska integreras i Finansinspektionens särskilda tillsyn över säkerställda obligationer och hur granskarna ska genomföra och rapportera sitt uppdrag till Finansinspektionen.

Efter granskning

I sin skrivelse (2016/17:40) med anledning av Riksrevisionens granskning poängterar regeringen att det är viktigt att dra lärdom av de insatser som genomfördes under granskningsperioden för att förebygga kriser. Regeringen menade att det även gäller vilka effekter som regleringar och andra åtgärder från statens sida hade under perioden för pensionsbolagen i deras roll som motparter vid statens och bankernas utgivning av obligationer. Bland annat bör effekterna av åtgärderna för den särskilda förmånsrätten uppmärksammas. Samtidigt ansåg regeringen att finanskrisens omfattning gjorde att det då varken fanns tid eller resurser för att göra omfattande konsekvensanalyser. Regeringen prioriterar dock att dra lärdom av de insatser som genomfördes under krisåren för att förebygga nya kriser.

Beträffande en översyn av översyn av lagen om utgivning av säkerställda obligationer ansåg regeringen att det för tillfället inte var nödvändigt. Som skäl framförde regeringen att Finansinspektionen, sedan finanskrisen, löpande tilldelats ökade befogenheter och ökade resurser. Dessutom hade regleringen inom området skärpts och det pågick inom EU-kommissionen en översyn av tillsynsförordningen, kapitaltäckningsdirektivet och krishanteringsdirektivet (det så kallade bankpaketet), vilket bedömdes påverka marknaden för säkerställda obligationer.

Finansinspektionen var genomgående avvisande till Riksrevisionens rekommendationer och menade bland annat att myndigheten redan lägger vikt vid bedömningar av tillgångarnas kvalitet, att förutsättningar för pensionsbolagen att klara av låga räntor var ett av fokusområdena för tillsynen över pensionsbolagen och att Finansinspektionen redan har integrerat dialogen med särskilda granskare inom den löpande banktillsynen.

Med utgångspunkt i regeringens skrivelse beslutade riksdagen att lägga regeringens skrivelse till handlingarna.

Efter skrivelsen har flera händelser skett som berör det granskade området. Bland annat har lagen om utgivning av säkerställda obligationer ändrats och de så kallade matchningsreglerna har skärpts (om än marginellt). En ny reglering för tjänstepensionsföretag är under remissbehandling och föreslås införas i lag den 1:a maj 2019. Vidare lämnade EU-kommission den 23 november 2016 förslag på ändringar i tillsynsförordningen, kapitaltäckningsdirektivet och krishanteringsdirektivet (det så kallade bankpaketet). Som en följd av bankpaketet har en ny fordringsklass i svensk förmånsrättsordning införts och regeringen har tillsatt en kommitté med uppgift att lämna förslag till de författningsändringar som krävs i övrigt.