Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.
Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.

Uppföljning av granskningen Statens förorenade områden (RiR 2016:25)

Staten äger minst 10 000 förorenade områden med varierande risker för människors hälsa och miljön. Staten har även ett betydande antal områden där det förekommer oexploderad ammunition (OXA). Granskningen undersökte förutsättningarna för en effektiv prioritering av sanering av förorenade områden som ägs av staten eller har förorenats av statlig verksamhet. Den tog även upp riskerna för betydande utgifter för sanering av sådana områden och om redovisningen och rapporteringen av riskerna är transparent.

Den huvudsakliga slutsatsen var att det fanns betydande brister i kartläggningen av statens förorenade områden och därmed hade få skattningar av kostnader för sanering gjorts. Detta försvårade såväl bedömningar av i vilken ordning och takt som sanering bör ske för att vara effektiv, som riskbedömningar och rapportering av utgifter för sanering.

Riksrevisionen lämnade följande rekommendationer till regeringen:

  • Utveckla en övergripande vägledning med principer för att kunna bedöma i vilken ordning och takt förorenade eller riskfyllda områden bör saneras.
  • Förtydliga regleringen av Försvarsmaktens ansvar för avhjälpande av föroreningar, regleringen av sådant ansvar mellan Försvarsmakten och Fortifikationsverket samt vad Fortifikationsverkets överskott från försäljning av övnings- och skjutfält får användas till.
  • Ställ upp återrapporteringskrav om myndigheternas arbete med förorenade områden och att ge dem i uppdrag att samverka om hantering av sådana områden.
  • Utveckla rapporteringen om statens förorenade områden i Årsredovisning för staten.

Riksrevisionen lämnade följande rekommendation till myndigheterna:

  • Utveckla kartläggningen av förorenade områden.
  • Förbättra uppföljningen och skatta översiktligt kostnader för sanering.
  • Utveckla samverkan om förorenade områden.

Avslutningsvis lämnade Riksrevisionen följande rekommendation till Trafikverket:

  • Kartlägg omfattningen av statens åtagande för kostnader för sanering av förorenad mark i statliga verksamheter som bolagiserats (miljögarantin) och öka dialogen med berörda bolag.

Riksdagens behandling av regeringens skrivelse

I skrivelsen aviserade regeringen att ge Naturvårdsverket i uppdrag att samordna myndigheternas samverkan om hantering av förorenade områden och att utarbeta en övergripande vägledning med principer för prioritering. När det gällde Försvarsmaktens ansvar för föroreningar, hade Försvarsmakten föreslagit att regleringen av det ansvaret borde ändras. Regeringen utvärderade det förslaget. Regeringen såg däremot ingen anledning att förtydliga ansvaret för föroreningar mellan Försvarsmakten och Fortifikationsverket eller att ändra regleringen av Fortifikationsverkets möjlighet att använda överskott från försäljningar av övnings- och skjutfält. När det gällde återrapporteringskrav om myndigheternas arbete och uppdrag till berörda myndigheter om att samverka, ansåg regeringen att det inte behövdes någon ytterligare åtgärd förutom lämnade uppdrag till Naturvårdsverket och Trafikverket. Regeringen aviserade inte heller någon åtgärd om att utveckla rapporteringen i Årsredovisning för staten.

Miljö- och jordbruksutskottet delade regeringens bedömningar och välkomnade genomförda och planerade åtgärder. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna.

Regeringens och myndigheternas åtgärder

Regeringen gav 2017 Trafikverket i uppdrag att på en övergripande nivå kartlägga statens åtagande enligt miljögarantin och att utöka dialogen med de berörda bolagen om hanteringen av garantin. Trafikverket återrapporterade uppdraget i juni 2018 och skattade kostnaderna för miljögarantin till 2,5–3,5 miljarder kronor.

Regeringen gav 2018 Naturvårdsverket två uppdrag med anknytning till granskningen. Det första uppdraget var att verka för en mer utvecklad samverkan och kunskapsöverföring mellan berörda myndigheter om statens förorenade områden. Naturvårdsverket redovisade det uppdraget i april 2019 genom en samverkansplan med övergripande mål och åtgärder för fortsatt samverkan som de berörda myndigheterna enats om. Myndigheterna tog under 2019 fram en handlingsplan som konkretiserade samverkansåtgärder under 2019 och 2020. Det andra uppdraget var att utifrån övergripande samhällsnytta utveckla en övergripande vägledning för att underlätta en effektiv prioritering av olika saneringsbehov för statens förorenade områden. Naturvårdsverket redovisade det uppdraget i april 2019 i samverkan med Försvarsmakten, Fortifikationsverket, Trafikverket och Sveriges geologiska undersökning (SGU).

Regeringen gav 2020 Fortifikationsverket, Naturvårdsverket och SGU i uppdrag att ta fram en årlig åtgärdsplan för myndighetens arbete med förorenade områden. Trafikverket fick i uppdrag att påbörja arbetet med en sådan plan. Till Försvarsmakten gav regeringen i uppdrag att redovisa en handlingsplan för PFAS-förorenade områden samt myndighetens vidtagna och planerade åtgärder för efterbehandling av förorenade områden. Regeringen avvaktar kommande återrapporteringar från myndigheterna enligt de uppdragen och följer utvecklingen löpande. Enligt Naturvårdsverket ska myndigheternas samverkansgrupp följa upp utformningen av planerna under 2021.

När det gäller regleringen i Försvarsmaktens instruktion om ansvar för avhjälpande av föroreningar, ledde regeringens beredning av Försvarsmaktens förslag till att den inte ändrade instruktionen. Regeringen har inte förtydligat regleringen av ansvar mellan Försvarsmakten och Fortifikationsverket eller av vad Fortifikationsverkets överskott från försäljning av övnings- och skjutfält får användas till. Regeringen har inte heller vidtagit några åtgärder för att utveckla redovisningen i Årsredovisning för staten.

Fortifikationsverket har gjort en översiktlig inventering av de förorenade områden som finns på myndighetens mark och vatten, förutom bland annat garnisonsområden. Myndigheten arbetar med att utveckla ett verktyg för att få en bättre överblick över sina förorenade områden. Vid tiden för granskningsrapporten arbetade myndigheten med en kartläggning av förekomsten av OXA och den kartläggningen pågår fortfarande. Fortifikationsverket använder vägledningen från 2019 bland annat för att ta fram utgångspunkter för prioritering av sanering. Många frågor om myndighetens förorenade områden har koppling till PFAS-föroreningar.

Försvarsmakten har vägledningen från 2019 som en utgångspunkt för hanteringen av myndighetens förorenade områden. Myndigheten har ökat personalresurserna för kartläggning och riskbedömningar av dem. I nuläget har Försvarsmakten klassificerat och kostnadsbedömt 547 av totalt 2 090 objekt och det arbetet pågår löpande. I myndighetens nya miljömål finns också ett omarbetat mål om förorenade områden.

Fortifikationsverket och Försvarsmakten har numera ett löpande samarbete för att samordna arbetet med förorenade områden på både lokal och central nivå. Samarbetet uppges fungera mycket bra.

Naturvårdsverket har hittills upphandlat resurser och genomfört ansvarsbedömningar och riskbedömningar för de områden som myndigheten förvaltar. Utifrån de analyserna och bedömningarna har Naturvårdsverket påbörjat arbetet med att upphandla platsspecifika undersökningar. Tidplanen för genomförandet ska ingå i den årliga planen för 2021. Efter att de platsspecifika undersökningarna har genomförts kan Naturvårdsverket skatta myndighetens miljöskuld.

SGU har implementerat principer från vägledningen 2019 tillsammans med SGU:s egna krav i myndighetens arbetssätt för saneringsprojekten. SGU prioriterar i ökad utsträckning projekt som leder till ökade kunskaper, eftersom man menar att det leder till bättre och effektivare arbetssätt. Enligt SGU gör myndigheten idag bättre riskbedömningar än tidigare, vilket förväntas leda till bättre kostnadsskattningar i framtiden.

Trafikverket har fortsatt inventeringen av sina förorenade områden, och den är nästan färdig. Förhoppningen är att inventeringen ska slutföras 2021. Myndigheten tog fram en rutin för prioritering 2017. Till stöd för arbetet med att skatta kostnader för sanering har Trafikverket avsättningslistor som uppdateras två gånger per år. 2016 gjorde Trafikverket en översiktlig skattning av kostnader för sanering i ett intervall på 3,9–40 miljarder kronor. Trafikverket arbetar med en förbättrad skattning som ska vara klar i mars 2021. Arbetet med den statliga miljögarantin löper på med fortsatt dialog. Trafikverket anser att framförhållningen till bolagens anspråk enligt miljögarantin har blivit bättre, och för vissa bolags anspråk betydligt bättre.

Avslutande bedömning och kommentarer

Regeringen och myndigheterna har vidtagit flera åtgärder med anledning av granskningen. Flera av regeringens åtgärder har avsett återrapportering och samverkan, något som regeringen inte ansåg nödvändigt vid tiden för skrivelsen över rapporten. Miljödepartementet anger att myndigheternas samarbete har förbättrats genom åtgärderna. Genom dem och det fortsatta arbete utifrån den vägledning som myndigheterna tog fram 2019 bör man enligt departementet få en bättre bild av statens förorenade områden och kostnaderna för sanering. Myndigheternas kommande redovisningar och årliga åtgärdsplaner kommer att ge en bättre uppfattning om kvarstående brister. Fortifikationsverket anser att de åtgärder som vidtagits har lett till att samverkan och samarbetet har förbättrats betydligt under de senaste åren. SGU framhåller att åtgärderna har lett till mer samarbete och insikt om vikten av att redovisa resultaten mer enhetligt. Trafikverket anger att arbetet med processen för miljögarantin löper på bra och att samverkan inom den processen har blivit betydligt bättre.

Granskningen gav enligt Miljödepartementet en bra och samlad bild av problematiken kring statens förorenade områden. Den bidrog till att driva på åtgärderna för ett ökat samarbete och kartläggning. Flera åtgärder har vidtagits av regeringen eller myndigheterna utifrån rapporten.

Fortifikationsverket anser att den nuvarande samverkan mellan myndigheterna och de produkter som kommer ut från den samverkan, har sin grund i rapportens rekommendationer. Rapporten har hjälpt till att sätta fokus på frågan om hanteringen av förorenade områden och lyfta upp frågor om förorenade områden på ledningsnivå inom myndigheten. Försvarsmakten anger att frågor om hantering av föroreningar har fått större vikt inom myndigheten och samarbetet har ökat. Rapporten bidrog till att sätta myndighetens arbete med förorenade områden i ett sammanhang och gav en samlad bild av statens arbete. Granskningen kunde dock ha belyst hanteringen av PFAS-föroreningar mer. Naturvårdsverket framhåller att regeringens uppdrag om myndighetssamverkan och om att ta fram vägledningen för hantering av statens förorenade områden har lett till ett ökat samarbete mellan myndigheterna. Myndigheterna har etablerat en bra samverkansform genom samverkansgruppen och det blir möjligt att utveckla en enhetlig rapportering av myndigheternas miljöskuld. Granskningen har också lyft fram vikten av att staten hanterar sina förorenade områden på ett bra sätt. SGU anger att granskningen visade på olikheter i arbetssätt mellan myndigheterna och vikten av att de samarbetar. Den tydliggjorde behovet av en utvecklad redovisning och rapportering, vilket har lett till en ökad dialog med Näringsdepartementet. Enligt Trafikverket har rapporten lett till förbättringar av arbetet med förorenade områden genom att visa på behovet av förbättrad kartläggning, samverkan och gemensamma förhållningssätt.

Uppdaterad: 07 april 2021

Kontakta OSS

Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).

Läs mer om behandling av personuppgifter

Vad handlar din fråga om?
Vad handlar din fråga om?