Statens kreditförluster på studielån (RiR 2016:4)

Staten skriver av stora belopp på studielånen utan att det framgår om avskrivningen beror på låntagare som missköter sina återbetalningar eller lånevillkorens utformning.

Riksrevisionen har granskat statens hantering av risken för kreditförluster på studielån.

Den samlade stocken av studielån från Centrala studiestödsnämnden (CSN) uppgår till 207 miljarder kronor. Av dessa fordringar betraktar CSN cirka 28 miljarder kronor som osäkra till följd av lånevillkorens utformning och bristande betalningsvilja. Låntagare i utlandet är kraftigt överrepresenterade bland dem som missköter återbetalningar av studielån.

Studielånen är en del av studiestödet vars uppgift bland annat är att bidra till ett högt deltagande i utbildning. Därför avspeglar låneräntan inte kreditrisken utan subventioneras av staten. Sedan 2014 synliggörs statens kostnad för nya studielån genom att anslagsmedel avsätts för framtida förväntade förluster.

Granskningen visar att förväntade förluster på studielån inte beräknas med etablerade metoder och att de ansträngningar CSN gjort för att öka återbetalningen av obetalda studieskulder inte har fått avsedd effekt. Granskningen visar också att regeringen tydligare skulle kunna informera riksdagen om hur statens kostnader för studielån fördelar sig mellan lånevillkorens utformning respektive misskötta betalningar. Det saknas även tillgänglig information om träffsäkerheten i de olika trygghetsregler som ska kompensera för låntagares bristande betalningsförmåga – med andra ord om studielånens subventioner går till avsedda ändamål.

Med bättre metoder för att mäta kreditrisk samt tydligare redovisning av kostnaderna för lånen, förbättras förutsättningarna för effektiv indrivning och välgrundade politiska beslut på området. Granskningsrapporten innehåller rekommendationer som riktar sig till CSN och regeringen.