Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.
Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.

Uppföljning

Revisionsplikten för små aktiebolag avskaffades 2010 för att minska bolagens administrativa börda och kostnader för revision. Förhoppningen var att reformen även skulle bidra till att företagen växte och anställde fler. Riksrevisionen har granskat reformens effekter och hur Skatteverket, Ekobrottsmyndigheten och Bolagsverket har hanterat icke önskvärda konsekvenser.

Riksrevisionens övergripande slutsats var att nackdelarna med reformen var större än fördelarna. Granskningen visade att många aktiebolag valde bort revision och gjorde kostnadsbesparingar på revisorsarvodet. Men bolagen som valde bort revision hade inte haft högre tillväxt, snarare tvärtom. Vidare visade granskningen att reformen har medfört ökad risk för skatteundandragande och försvårat arbetet mot ekonomisk brottslighet. En annan slutsats är att reformen har bidragit till att det blir fler fel i årsredovisningarna. Granskningen visade dessutom att myndigheterna inte har kunnat kompensera för reformens icke önskvärda konsekvenser. Riksrevisionen rekommenderade regeringen att verka för att revisionsplikten för små aktiebolag återinförs.

Efter granskningen

I skrivelsen till riksdagen med anledning av granskningsrapporten välkomnade regeringen Riksrevisionens rapport och ansåg att Riksrevisionen gjorde värdefulla iakttagelser av reformens konsekvenser. Regeringen framhöll att den såg allvarligt på rapportens slutsats att reformen, tillsammans med andra regelförenklingar, kan ha underlättat för ekonomisk brottslighet och skatteundandragande. Regeringen bedömde dock att Riksrevisionens iakttagelser inte utgör tillräckliga skäl för att regeringen i nuläget ska verka för att återinföra revisionsplikten, och avsåg inte att följa Riksrevisionens rekommendation. Som skäl mot ett återinförande angav regeringen att den begränsade tillgången på auktoriserade revisorer sannolikt skulle kräva en lång övergångstid. En återinförd full revisionsplikt skulle också avvika från den väg som valts inom EU. Vidare ansåg regeringen att ett nytt förslag till EU-direktiv, det så kallade bolagsrättspaketet, sannolikt kommer att underlätta ytterligare för aktiebolag att på olika sätt flytta över gränserna, något som gör det svårare för Sverige att ha en revisionsplikt som kraftigt avviker från den i andra medlemsstater.

Regeringen vidtog flera åtgärder för att bekämpa ekonomisk brottslighet. I regleringsbrevet för 2018 fick Bolagsverket i uppdrag att redovisa hur myndigheten arbetar med att förebygga ekonomisk brottslighet samt lämna förslag på åtgärder. Bolagsverket redovisade uppdraget i mars 2018. Myndigheten bedömde att den nya digitala tjänsten för ingivning av årsredovisningar bör förbättra möjligheterna att upptäcka ekonomisk brottslighet och minska antalet kompletteringsförelägganden. Bolagsverket inrättade också en ny enhet på avdelningen för företagsregistrering, som ska ansvara för och samordna myndighetens arbete med ekobrottsfrågor. Vidare gav regeringen i uppdrag till Bolagsverket att i dialog med Ekobrottsmyndigheten och Skatteverket utveckla metoder och arbetssätt vid Bolagsverket för att utöka kontrollfunktionen vid registrering av olika företagsuppgifter. Bolagsverket redovisade uppdraget i december 2018. Myndigheten hade bland annat inrättat en ekobrottsenhet, informerat om tryggt företagande, infört ökade kontroller, skärpt handläggningsrutiner och infört åtgärder mot användandet av falska identiteter. Bolagsverket har därutöver i två skrivelser till Justitiedepartementet lämnat förslag som syftar till att förbättra bolagsregistrets kvalitet. Skrivelserna bereds i Regeringskansliet.

Mot bakgrund av Riksrevisionens iakttagelser föreslog regeringen att kravet på personalliggare även ska gälla i kropps- och skönhetsvårdsverksamhet, fordonsserviceverksamhet och livsmedels- och tobaksgrossistverksamhet. Lagändringarna började gälla den 1 juli 2018. Regeringen ökade också Skatteverkets anslag varaktigt med 18 miljoner kronor från och med 2018 för att genomföra oanmälda kontrollbesök i all verksamhet som omfattas av kravet på att föra personalliggare.

Vidare framhöll regeringen att den arbetar aktivt för att motverka skatteundandragande och följer noga Skatteverkets kontrollarbete och skattefelets utveckling. I sammanhanget pekar regeringen på ett betänkande (SOU 2017:94) där det föreslås åtgärder mot skatteundandragande. Regeringen tillsatte en utredning av F‑skattesystemet som överlämnade sitt slutbetänkande till regeringen i juni 2019 och föreslog ändringar som syftar till att motverka skattefusk och skatteundandraganden. Regeringen ansåg inte att det i nuläget fanns skäl att göra en övergripande utvärdering av reformen och såg Riksrevisionens rapport som slutbehandlad genom skrivelsen.

I civilutskottets betänkande med anledning av regeringens skrivelse instämde utskottet liksom regeringen i att Riksrevisionens iakttagelser av reformens konsekvenser är värdefulla och att de bör beaktas i det fortsatta arbetet med regelförenklingar för företagen och förebyggandet av ekonomisk brottslighet. Utskottet delade regeringens bedömning att iakttagelserna inte utgör tillräckliga skäl för att i nuläget verka för att återinföra revisionsplikten. Utskottet föreslog att regeringens skrivelse skulle läggas till handlingarna. Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag.

Riksdagen bad i ett tillkännagivande i januari 2017 regeringen att överväga om fler företag kan undantas från revisionsplikten. Regeringen framhöll att Riksrevisionens rekommendation står i ett motsatsförhållande till tillkännagivandet och hänvisade till det pågående arbetet inom Regeringskansliet och berörda myndigheter som syftar till att motverka de oönskade konsekvenser som framgår av Riksrevisionens rapport. Regeringen avsåg inte att vidta några åtgärder med anledning av tillkännagivandet och ansåg det vara slutbehandlat. Utskottet framhöll att den inte har annan uppfattning än regeringen när det gäller frågan om huruvida riksdagens tillkännagivande är slutbehandlat genom skrivelsen.

Uppdaterad: 14 april 2020

Kontakta oss

Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).

Läs mer om behandling av personuppgifter

Vad handlar din fråga om?
Vad handlar din fråga om?