Uppföljning

Granskningen visar att de höjningar och förändringar av bostadsbidraget som genomförts under de senaste 20 åren inte följer löne- och prisutvecklingen, vilket har inneburit att bidraget har koncentrerats till hushåll med låga inkomster och låg relativ ekonomisk standard. Av granskningen framkommer att bostadsbidraget omfördelar inkomster i lägre grad än tidigare. De hushåll som tar emot bostadsbidrag har ofta inkomster som ligger så långt under gränsen för låg relativ ekonomisk standard att bidraget inte är tillräckligt för att lyfta dem över gränsen. Däremot möter de hushåll som tar emot bostadsbidrag numera lägre genomsnittliga marginaleffekter än tidigare, vilket förbättrar incitamenten till arbete i gruppen. Det finns emellertid indikationer på att bostadsbidraget har negativ inverkan på arbetsutbudet för unga hushåll utan barn.

Riksrevisionen rekommenderade regeringen att vid fastställandet av bostadsbidraget ta större hänsyn till ekonomisk utsatthet, se över hur effektivt det är för att nå sammanboende hushåll och slutligen se över om bostadsbidraget för unga är effektivt utformat.

Efter granskningen

Regeringen instämde i huvudsak med Riksrevisionens iakttagelser om att vissa delar av bostadsbidraget bör förbättras. I sin skrivelse hänvisade regeringen till att den tidigare hade aviserat en översyn av bostadsbidrag i syfte att modernisera regelverket och förbättra den fördelningsmässiga precisionen. Regeringen påpekade att denna bör ske i ett större sammanhang då det finns fler anledningar att se över bostadsbidraget tillsammans med underhållsstödet. Förändringarna bör göra bidragen mer neutrala i förhållande till boendetyp och minska risken för skuldsättning till följd av återkrav. I samband med denna översyn menade regeringen att även marginaleffekter bör belysas.

Socialförsäkringsutskottet påpekade att det är viktigt med en ändamålsenlig balans mellan att uppfylla det fördelningspolitiska syftet och att bibehålla ekonomiska incitament till arbete. Utskottet uttryckte oro över Riksrevisionens iakttagelse att bostadsbidraget tappar sin omfördelande kraft. Utskottet delade därmed Riksrevisionens och regeringens bedömning om behovet av en översyn och såg därmed positivt på det arbete som regeringen hade inlett vid tidpunkten. Socialförsäkringsutskottet föreslog att regeringens skrivelse skulle läggas till handlingarna och kammaren biföll förslaget.

År 2017 höjdes bostadsbidragets inkomstgräns. Även ytterligare framtida höjningar av inkomstgränsen föreslogs av regeringen i samband med införandet av ett nytt särskilt bidrag inom bostadsbidraget för familjer med växelvist boende barn.

År 2018 tillsatte regeringen utredningen Ökad träffsäkerhet och minskad skuldsättning inom bostadsbidrag och underhållsstöd (BUMS). Utredningen syftar till att göra en översyn av reglerna för bostadsbidrag och underhållsstöd i syfte att förbättra den fördelningsmässiga träffsäkerheten och minska skuldsättningen. I direktivet hänvisar regeringen till Riksrevisionens rapporter Bostadsbidraget - ur ett fördelnings- och arbetsmarknadsperspektiv (RiR 2017:9) och Återkrav av bostadsbidrag – lätt att göra fel (RiR 2018:4). Utredningen ska innehålla ett antal punkter som har bäring på iakttagelserna som gjordes i Riksrevisionens granskningsrapport. Utredaren ska bland annat komma fram till hur målsättningar i förmånen ska förtydligas och renodlas, komma fram till hur marginaleffekter och incitament till arbete kan förbättras, kartlägga hur konsekvenser av ett nytt regelverk samspelar med ekonomiskt bistånd och ta ställning till hur en annorlunda utformning av inkomstgränserna kan förbättra jämlikheten med avseende på hushållsform. Uppdraget ska redovisas senast den oktober 2020.