Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.
Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.

Uppföljning

Riksrevisionen har granskat om det förekommer att tandvårdsstödet överutnyttjas till följd av att vårdgivare ger mer omfattande och dyrare behandling än vad stödet medger. Överbehandling kan vara svår att upptäcka eftersom gränsen mellan vad som är att betrakta som nödvändig behandling och vad som är vård utöver det, kan vara svår att definiera. Av den anledningen är överbehandling sannolikt den vanligaste källan till att tandvårdsstödet överutnyttjas.

Resultaten visar att överutnyttjande i form av överbehandling främst förekommer bland de 10 procenten största privata tandvårdsmottagningarna. Samtidigt ökar användningen av ett mindre omfattande, och för vårdgivaren mindre lönsamt, alternativ till den kontrollerade åtgärden. Effekterna motsvarar en kostnad för överbehandling på omkring 145 000 kronor per år och mottagning för den aktuella åtgärden. Kostnaden fördelas ungefärligen lika mellan patienterna och staten via tandvårdsstödet.

Med anledning av det som framkommit i granskningen rekommenderade Riksrevisionen Försäkringskassan att förbättra arbetet med att kontrollera vårdgivarnas rätt till ersättning från tandvårdsstödet. För att kontrollarbetet ska vara verkningsfullt fordras emellertid att upptäckta felaktigheter får konsekvenser för vårdgivarna. Därför bör regeringen överväga skärpningar av möjligheten att sanktionera vårdgivare som använder tandvårdsstödet felaktigt. Exempelvis bör regeringen överväga möjligheten för Försäkringskassan att hindra vårdgivare som bedöms som oseriösa från att få tillgång till det elektroniska system som hanterar utbetalningar från tandvårdsstödet.

Efter granskningen

Regeringen konstaterade i sin skrivelse att man under senare år fått indikationer om att det statliga tandvårdsstödet missbrukas av vissa vårdgivare. Det har handlat om både överbehandling och rent missbruk, där vårdgivaren haft kopplingar till organiserad brottslighet. Regeringen delar därför Riksrevisionens bedömning att Försäkringskassan bör ges förstärkta kontroll- och sanktionsmöjligheter.

Regeringen påpekade vidare att vissa skärpningar av regelverket gjordes redan den 1 juli 2017, det vill säga innan Riksrevisionens granskning. Dessa inkluderar bland annat förstärkningar av Försäkringskassans sanktionsmöjligheter beträffande föreläggande om förhandsprövning samt innehållande av ersättning. Regeringen skärpte den 1 juli 2017 också de krav som gäller för att en vårdgivare ska få ansluta sig till Försäkringskassans elektroniska system för det statliga tandvårdsstödet.

Avslutningsvis menade regeringen att man med anledning av de indikationer om missbruk av det statliga tandvårdsstödet som framkommit utreder förutsättningarna för att ge Försäkringskassan utökad möjlighet att kunna avansluta tandvårdsgivare som missköter sig från ersättningssystemet. I och med skrivelsen anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad.

Socialutskottet ställde sig bakom regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer om att Försäkringskassan bör få ökade kontroll- och sanktionsmöjligheter. Med anledning av kommittémotion 2017/18:3956 föreslogs också ett tillkännagivande om att regeringen i det pågående arbetet med att utreda förutsättningarna för att avansluta tandvårdsgivare bör beakta att likvärdiga villkor, liksom likvärdig tillsyn och uppföljning, ska gälla för alla aktörer som verkar inom tandvården oavsett driftsform. I och med detta föreslog utskottet att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna. Kammaren biföll utskottets förslag.

I den omnämnda utredningen föreslogs skärpta regler i tandvårdsstödet som innebär att Försäkringskassan medges möjligheten att besluta om avanslutning till det elektroniska systemet för statligt tandvårdsstöd, om en person som har en ledande ställning eller på annat sätt har ett bestämmande inflytande hos vårdgivaren, ersätts med en annan person eller om någon annan person tillkommer, och det medför att förhållandena är sådana att vårdgivaren hade nekats anslutning om det varit fråga om en ansökan om anslutning. Utredningen föreslog också att Försäkringskassan medges möjligheten att avansluta vårdgivare som allvarligt har åsidosatt bestämmelserna i lagen om statligt tandvårdsstöd eller i föreskrifter som meddelats med stöd av lagen och som avser vårdgivarens skyldigheter eller förutsättningar för ersättning.

Vidare föreslogs att vårdgivare som beviljades anslutning till det elektroniska systemet för statligt tandvårdsstöd före den 1 juli 2017 har en skyldighet att anmäla till Försäkringskassan om en person som har en ledande ställning eller på annat sätt har ett bestämmande inflytande hos vårdgivaren, ersätts av en annan person eller om någon annan person tillkommer. Vårdgivaren har också en skyldighet att anmäla om vårdgivaren inte längre uppfyller kraven på att ha legitimerad personal i verksamheten och, i förekommande fall, kraven på att inneha f‑skatt.

I ett remissyttrande (S2018/04714) instämde Riksrevisionen i förslagen om ändringar i förordningen om statligt tandvårdsstöd. Förordningsändringarna beslutades den 7 mars 2019 och trädde i kraft den 1 maj 2019.

Uppdaterad: 14 april 2020

Kontakta OSS

Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).

Läs mer om behandling av personuppgifter

Vad handlar din fråga om?
Vad handlar din fråga om?