Riksrevisionen logotype
Riksrevisionen logotype

Tillämpningen av det finanspolitiska ramverket (RiR 2017:32)

Transparensen i regeringens ekonomiska propositioner och statens årsredovisning har ökat. Riksrevisionen efterlyser dock en tydligare redovisning av finanspolitikens avvägning i förhållande till konjunkturläget och kommunsektorns behov av statsbidrag på längre sikt.

Beställ publikation

Riksrevisionens publikationer kan beställas utan kostnad. Ange gärna din e-postadress om vi skulle behöva komma i kontakt med dig angående din beställning. Vanligtvis expedierar vi din beställning inom två arbetsdagar. Genom att skicka in en beställning till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).

Läs mer om behandling av personuppgifter









Om granskningen

Riksrevisionen granskar återkommande regeringens tillämpning av det finanspolitiska ramverket i de ekonomiska propositionerna och årsredovisningen för staten. Nytt för i år är att granskningen av dessa beslutsunderlag presenteras samlat i en granskningsrapport.

Granskningen visar att det i budgetpropositionen för 2018 saknas redovisning av hur storleken på den aktiva finanspolitiken och finanspolitikens inriktning har vägts av i förhållande till konjunkturläget. Det saknas även resonemang om hur regeringen har hanterat osäkerheter och risker i sin bedömning av budgetutrymmet.

Riksrevisionen konstaterar också att det strukturella sparandet får en ökad betydelse för uppföljningen av överskottsmålet. Det finns flera svårigheter med att uppskatta strukturellt sparande, exempelvis har bedömningen av konjunkturläget stor betydelse. Därför bör regeringen utveckla prognosjämförelsen i de ekonomiska propositionerna. En utveckling bör ske för att minska risken för att regeringen gör bedömningar av det strukturella sparandet som systematiskt avviker från andra prognosbedömare.

En rekommendation från Riksrevisionen är att regeringen bör överväga att utveckla de långsiktiga hållbarhetsberäkningarna. Nu redovisas offentlig sektor som en helhet. Det innebär att det inte framgår att statsbidragen till kommunerna beräknas behöva öka med drygt 20 mdkr per år under 2020-talet för att kunna behålla servicenivåerna i den kommunala verksamheten. En redovisning som delas upp på statlig och kommunal sektor skulle bättre belysa frågan om hur välfärdsåtagandet ska finansieras.

Uppföljning

Sammanfattning på engelska

Application of the fiscal policy framework

Uppdaterad: 16 april 2018

Kontakta OSS

Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).

Läs mer om behandling av personuppgifter

Vad handlar din fråga om?
Multiple selection