Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.
Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.

Uppföljning

Riksrevisionen har granskat tingsrätternas effektivitet och produktivitet. Resultatet visade att det finns effektivitetsbrister hos tingsrätterna och att produktiviteten hade minskat över åren. Riksrevisionen drog slutsatsen att en orsak till ineffektiviteten kunde vara tingsrätternas storlek. Det fanns både tingsrätter som befanns vara för små och de som var för stora för att kunna operera effektivt. Riksrevisionen hade dock inte data för att analysera alla faktorer som påverkade effektiviteten i tingsrätterna.

Utifrån granskningen rekommenderade Riksrevisionen:

  • Domstolsverket att i ett effektiviseringsarbete ta hänsyn till att vissa tingsrätter bedöms vara mer effektiva än andra, och att generella effektiviseringsåtgärder riktade till samtliga tingsrätter därför inte nödvändigtvis är lämpliga.
  • Domstolsverket och tingsrätterna att identifiera faktorer som påverkar effektivitet och produktivitet. I ett sådant arbete bör både de faktorer som tingsrätterna kan påverka (internt) och sådana som de inte kan påverka (externa) kartläggas.
  • Domstolsverket att i sin resultatrapportering av produktivitet använda sig av mått som tar hänsyn till hela produktionen som komplement till de partiella mått som används idag.

Efter granskningen

I sitt svar på Riksrevisionens granskning ansåg regeringen att Riksrevisionens granskning utgjorde ett värdefullt bidrag i det fortsatta effektiviseringsarbetet avseende tingsrätterna och angav att man avsåg att följa detta arbete.

Utskottet instämde i regeringens bedömning att granskningen utgör ett värdefullt bidrag i det fortsatta effektiviseringsarbetet och ansåg att de rekommendationer som Riksrevisionen riktade till Domstolsverket och tingsrätterna var lämpliga. Utskottet såg även positivt på det arbete som Domstolsverket redan bedrev på området.

Domstolsverket har inte sedan 2017 publicerat någon rapport som identifierar faktorer som påverkar effektivitet och produktivitet. Regeringen gav inte heller Domstolsverket något sådant uppdrag i regleringsbreven för 2018 eller 2019.

I en jämförelse mellan Domstolsverkets årsredovisningar för 2016 och 2018 visar det sig att analysen av effektivitet och produktivitet utvecklats i riktning mot det Riksrevisionen rekommen­derade i granskningen. I årsredovisningen för 2016 redovisades verksam­heten mest utifrån förhållandevis enkla nyckeltal. Detta utvecklades i årsredovisningen för 2018 till ett helt kapitel om produktivitetsutveckling. På sidan 20 i årsredo­visningen dras följande slutsats: ”Produktiviteten för Sveriges domstolar har ökat de två senaste åren samtidigt som stora satsningar har gjorts avseende bland annat lokal­försörj­ning, säkerhet och digitalisering. Den ökade produktiviteten kan härledas till en högre arbetsproduktivitet bland personalen. Det kan förklaras av att antalet medarbetare inte har ökat i samma takt som målavgörandet och att arbetet har effektiviserats”. I övrigt fanns inga ytterligare referenser till Riksrevisionens granskning i Domstols­verkets årsredovisning 2018.

Uppdaterad: 14 april 2020

Kontakta OSS

Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).

Läs mer om behandling av personuppgifter

Vad handlar din fråga om?
Vad handlar din fråga om?