Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.
Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.

Uppföljning

Myndighetskapital är det överskott som uppstår när statliga lärosäten inte gör av med hela sina forsknings- och utbildningsanslag. Vid årsskiftet 2016/17 hade universitet och högskolor ett samlat myndighetskapital på 12,3 miljarder kronor, vilket var en ökning med nästan 7 miljarder sedan 2007.

Riksrevisionen har granskat om denna uppbyggnad var motiverad och förenlig med ett effektivt resursutnyttjande. I granskningen undersöktes också hur regeringen hade hanterat denna uppbyggnad. Granskningen omfattade regeringen och 31 statliga universitet och högskolor.

Riksrevisionens övergripande slutsats var att uppbyggnaden av lärosätenas myndighetskapital på totalnivå inte var förenlig med ett effektivt resursutnyttjande ur ett statsfinansiellt perspektiv eftersom omfattande statliga resurser ligger oanvända hos universitet och högskolor. Riksrevisionen konstaterade också att uppbyggnaden av myndighetskapital inom utbildning är svårare att motivera än inom forskning. Vidare ansåg Riksrevisionen att regeringens styrning av lärosätenas myndighetskapital inte har varit tillräckligt tydlig och att regeringen inte har informerat riksdagen om uppbyggnaden.

Riksrevisionen rekommenderade regeringen att överväga att införa lärosätesspecifika måltal och några kvantitativa återrapporteringskrav som skulle säkerställa en god insyn i myndighetskapitalet och dess utveckling vid respektive lärosäte. Vidare rekommenderades regeringen att regelbundet informera riksdagen om den fortsatta utvecklingen av myndighetskapitalet.

Vad gäller universitet och högskolor föreslog Riksrevisionen att de skulle utveckla sin interna uppföljning av myndighetskapitalet, framför allt genom att dela upp redovisningen av kapitalet i fritt och intecknat kapital, och utveckla rutiner för att planera för och följa upp förbrukningen av myndighetskapital.

Efter granskningen

Regeringen

Av regeringens skrivelse till riksdagen framgår att regeringen delar Riksrevisionens övergripande bedömning att det inte är effektivt om tilldelade resurser i stor utsträckning används som buffert i stället för att användas till utbildning och forskning. Regeringen anser att det är viktigt att universitet och högskolor arbetar för att säkerställa att det myndighetskapital som har uppstått inom utbildning används för att genomföra de satsningar som regeringen föreslagit och som riksdagen beslutat om. Regeringen anser dock att Riksrevisionens granskning inte tillräckligt tydligt lyfte fram effekten av tillfälliga satsningar på ökningen av myndighetskapitalet under perioden.

Regeringen instämde också i Riksrevisionens bedömning att styrningen och uppföljningen av myndighetskapital vid universitet och högskolor behöver förtydligas, i synnerhet för det myndighetskapital som uppstått inom utbildning. Dock höll regeringen inte med om Riksrevisionens rekommendation att överväga att utarbeta vissa kriterier och införa nya återrapporteringskrav.

Vidare instämde regeringen delvis i Riksrevisionens rekommendation att mer regelbundet informera riksdagen om utvecklingen av myndighetskapitalet.

I skrivelsen framgår att, för att säkerställa att de resurser som tilldelas universitet och högskolor används effektivt, regeringen avser att noga följa utvecklingen av myndighetskapitalet. För att enklare kunna följa upp utvecklingen inom de två verksamhetsgrenarna har regeringen i det gemensamma regleringsbrevet för universitet och högskolor förtydligat att lärosätenas redovisning av väsentliga uppgifter ska innehålla uppgifter om myndighetskapital uppdelat på forskning och utbildning.

Uppföljningen visar att riksdagen har informerats i större omfattning efter Riksrevisionens granskning. I budgetpropositionen för både 2019 och 2020 nämner regeringen Riksrevisionens granskning, och i anslutning till det beskrivs också senaste årets utveckling av myndighetskapitalet.

Riksdagen

I utbildningsutskottets betänkande med anledning av regeringens skrivelse delade utskottet regeringens bedömning av de åtgärder som behöver vidtas med anledning av granskningsrapporten. Riksdagen instämde i regeringens och Riksrevisionens bedömning att styrningen och uppföljningen av myndighetskapitalet vid universitet och högskolor behöver förtydligas samt ställde sig också positiv till regeringens avsikt att mer regelbundet informera riksdagen om utvecklingen av myndighetskapitalet.

Utskottet föreslog i och med detta att skrivelsen skulle läggas till handlingarna och det bifölls av riksdagen.

Universitet och högskolor

Regeringskansliet gav ett urval lärosäten möjlighet att lämna synpunkter med anledning av granskningsrapporten. Lärosätena instämde i de rekommendationer som Riksrevisionen lämnade till regeringen, med undantag för rekommendationen avseende fritt och intecknat kapital vilken enligt deras mening skulle skapa försämrade förutsättningar för förbrukning av kapitalet. Inom ramen för basuppföljningen har Riksrevisionen studerat årsredovisningar från tre lärosäten. Genomgången visar att det har blivit ökat fokus på förbrukningen av myndighetskapital, och vid två av dessa lärosäten minskade myndighetskapitalet under 2018.

Uppdaterad: 14 april 2020

Kontakta OSS

Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).

Läs mer om behandling av personuppgifter

Vad handlar din fråga om?
Vad handlar din fråga om?