Riksrevisionen logotype
Riksrevisionen logotype

Slutsatser

Riksrevisionens övergripande slutsats är att finansieringsprincipen i flera delar inte har tillämpats som det var tänkt i de tre granskade reformerna. I centrala delar av beredningsprocessen har Regeringskansliet inte följt de egna riktlinjerna. Sammantaget innebär bristerna i beredningen och redovisningen att riksdagen i de granskade reformerna har fattat beslut om ekonomisk reglering på ett underlag som i flera delar är otydligt och otillräckligt.

Reformernas beredning är i flera delar otydlig och bristfällig

Granskningen visar att beredningen av reformerna inte varit tillräcklig genom att regeringen, i varierande grad, inte tydligt och öppet redovisat de antaganden och beräkningar som har legat till grund för reformernas ekonomiska reglering. Exempelvis är antaganden sparsamt motiverade, och information om vilka specifika uppgifter och statistiska källor som använts saknas. Likaså har ingen analys gjorts av hur beräkningarna påverkas av alternativa antaganden. De bristfälliga underlagen har försvårat för kommuner att få insyn i reformernas beräkningar och att lämna relevanta synpunkter.

Uteblivna överläggningar och snäva tidsramar

Regeringskansliet överlade inte med SKL i något av de tre granskade reformfallen. Överläggningar är en central del i tillämpningen av finansieringsprincipen och bör ske i god tid utifrån välunderbyggda beredningsunderlag. Dessutom kännetecknades beredningens slutskede av en snäv tidsmässig process för två av de tre granskade reformerna, vilket står i strid med Regeringskansliets egna riktlinjer för beredningsprocessen. Uteblivna överläggningar och snäva tidplaner i beredningsprocessen försvårar ytterligare möjligheterna för staten att skapa legitimitet för de reformer som ska genomföras i kommunerna.

Någon analys av hur reformer påverkar enskilda kommuner görs inte

Regeringskansliet ska, enligt sina interna riktlinjer, bedöma om en ekonomisk reglering medför stora skillnader för enskilda kommuner. Enligt Riksrevisionens granskning har en sådan bedömning inte gjorts i de tre reformfallen och görs i regel inte heller för andra reformer som regleras enligt finansieringsprincipen.

Enligt Riksrevisionens egna beräkningar framgår att strukturella skillnader (exempelvis olika målgruppsstorlek) gör att kostnaderna för de granskade reformerna varierar väsentligt mellan kommuner. Systemet för kostnadsutjämningen korrigerar visserligen i många fall för detta, men inte alltid. I vissa fall kan finansieringsprincipens huvudregel att fördela regleringsbeloppet efter befolkningsstorlek därför behöva frångås. För att göra en sådan övervägning är det väsentligt att studera kommunspecifika förhållanden. En sådan analys är dock inte möjlig enbart med de uppgifter om enhetskostnader och volymer på riksnivå som beräkningarna i regeringens beslutsunderlag till riksdagen baseras på. Riksrevisionen noterar emellertid att motsvarande uppgifter på kommunnivå finns lätt tillgängliga hos statistikproducerande myndigheter.

Reformkostnader är sällan konstanta över tid och följs inte upp

Regeringen följer inte upp det ekonomiska utfallet för reformer som reglerats enligt finansieringsprincipen. Det huvudsakliga skälet som anförs är att tillämpningen av principen inte kräver uppföljning, men också att en uppföljning av reformers ekonomiska utfall är förknippad med metodologiska svårigheter.

Att reformers ekonomiska utfall inte följs upp innebär att det saknas kunskap om huruvida syftet med finansieringsprincipen upprätthålls över tid. Enligt finansieringsprincipens utformning ska regleringar ske enligt de pris- och volymnivåer som gäller när respektive reform träder i kraft, vilket gör att regleringen urholkas i takt med att nivåerna förändras. Vanligtvis ingår dock inte någon analys av utvecklingen i berörda enhetskostnader och volymer i beredningsunderlaget. I de granskade reformerna nämns den bakomliggande trenden endast i ett fall, varpå kostnadsberäkningen sedan görs under antagandet om en vändande trend. Det är ett antagande som Riksrevisionen inte anser är välgrundat. Sammantaget visar Riksrevisionens analys att den konstanta reglering som tillämpas riskerar att inte vara träffsäker.

Begränsat stöd för kommunalekonomiska konsekvensanalyser

Granskningen visar att stödet till statliga utredningar är begränsat, då det inte inkluderar de riktlinjer som gäller för den fortsatta beredningen av finansieringsprincipen inom Regeringskansliet. Samtidigt framhålls i de interna riktlinjerna att det är viktigt att reformers finansiering och kommunalekonomiska konsekvenser analyseras tidigt i beredningsprocessen, t.ex. i ett utredningsbetänkande.

Uppdaterad: 22 mars 2018

Kontakta OSS

Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).

Läs mer om behandling av personuppgifter

Vad handlar din fråga om?
Vad handlar din fråga om?