Resultat

Riksrevisionens slutsatser

Riksrevisionens samlade slutsats är att Polismyndigheten och Säkerhetspolisen i stort har ett ändamålsenligt utbyte av underrättelseinformation, men att vissa förutsättningar för att utbyta information på regional och lokal nivå behöver förbättras.

Informationsutbytet har utvecklats väl

Riksrevisionen konstaterar att samverkan har utvecklats i en positiv riktning sedan 2015. Handläggare på regional nivå menar att man genom samverkansmöten och genom att arbeta tillsammans har byggt upp ett förtroende för varandra. Den underrättelseinformation som behöver delas mellan myndigheterna omfattas till stor del av sekretess. Både Polismyndigheten och Säkerhetspolisen uppger att de gör en sekretessprövning inför delning av information, samt att de ofta finner att informationen kan delas.

Överenskommelserna beaktar endast indirekt regional och lokal nivå

Vid ingången av 2015 slöt Polismyndigheten och Säkerhetspolisen överenskommelser i syfte att staka ut ett ramverk för hur myndigheterna ska samverka. Riksrevisionen kan dock konstatera att överenskommelserna endast indirekt inbegriper hur utbytet av information ska ske på regional och lokal nivå. Då myndigheterna överlämnat till regional nivå att utarbeta formerna för samverkan har detta medfört att samverkansformerna mellan regionerna varierar. Riksrevisionen instämmer i värdet av anpassning till regionala förutsättningar, men bedömer likväl att nuvarande styrning inte är tillräcklig för att säkerställa att utbytet av underrättelseinformation regionalt och lokalt ger bästa utfall.

Vissa brister i de tekniska förutsättningarna

Polismyndighetens regionala underrättelseenheter delar löpande underrättelseuppslag med Säkerhetspolisen genom en särskild digital förbindelse som upprättats mellan myndigheterna. För att Säkerhetspolisen ska få digital åtkomst till all information som Polismyndigheten kan dela behöver de dock åtkomst till Polismyndighetens gemensamma nationella databas, vilket endast ett fåtal personer vid Säkerhetspolisen har. Säkerhetspolisens regionala sektioner delar å sin sida mestadels information muntligt, vilket innebär att Polismyndigheten behöver hantera den mottagna informationen manuellt. Riksrevisionen ser dock en risk för att muntlig delning kan medföra att information missuppfattas av Polismyndigheten, eller förloras. Handläggare från Polismyndigheten i sex av sju regioner efterfrågar även bättre digitala möjligheter för att dela skyddsvärd information. Sammantaget anser Riksrevisionen därför att de tekniska förutsättningarna för att utbyta information behöver förbättras på regional nivå för att möjliggöra en än mer säker, effektiv och spårbar delning.

Olika organisationssätt på regional nivå försvårar samverkan

Säkerhetspolisens regionala sektioner arbetar utifrån centrala instruktioner, och all analys och bedömning av underrättelseinformation sker centralt. Polismyndighetens regionala underrättelseenheter arbetar dock både med analys och bedömningar. Myndigheternas olika sätt att vara organiserade på regional nivå får till följd att Polismyndighetens regionala underrättelseenheter i den löpande samverkan inte alltid hinner få respons i tid, eftersom Säkerhetspolisens regionala sektion behöver invänta instruktioner från centralt håll. Säkerhetspolisen centralt ska även hantera akuta ärenden, vilket uppges leda till att man regionalt blir osynkroniserad. Sammantaget ser Riksrevisionen att denna obalans i handlingsutrymme på regional nivå riskerar att medföra att den regionala samverkan får fördröjningar.

Säkerhetspolisen kan inte lägga in information i Polismyndighetens uppgiftssamling

Polismyndigheten har en uppgiftssamling om våldbejakande extremism. Säkerhetspolisen har åtkomst till denna, men kan inte lägga in egen information i den. I stället för Polismyndigheten själv in information från Säkerhetspolisens regionala underrättelsebilder i olika interna system. Riksrevisionen anser att om Säkerhetspolisen själva hade kunnat lägga in information i denna uppgiftssamling, hade det varit en mer effektiv hantering. Givet att Säkerhetspolisen inte funnit rättsliga förutsättningar för att kunna arbeta på detta sätt, finner Riksrevisionen det dock som positivt att myndigheterna likväl arbetat fram ett sätt att dela Säkerhetspolisens information med Polismyndigheten.

Återkoppling från Säkerhetspolisen viktigt för att inrikta Polismyndigheten mot det som är relevant

Granskningen visar också att underrättelseenheterna inom Polismyndigheten efterfrågar mer återkoppling på den underrättelseinformation som lämnats till Säkerhetspolisen, så att Polismyndighetens förutsättningar för att inrikta sig mot det som är relevant förbättras. Riksrevisionen ser att mer återkoppling från Säkerhetspolisens sida, om än på en aggregerad nivå, skulle kunna bidra till att stärka kunskapen hos Polismyndigheten, och också bidra till att säkerställa att Säkerhetspolisen får ett relevant inflöde av information. Detta är särskilt viktigt då inflödet av information till Säkerhetspolisen ökar alltmer.