Resultat och rekommendationer
Även om integration varit ett högt prioriterat område och att kunskap om stora könsskillnader funnits länge, visar Riksrevisionen att de granskade dokumenten inte i tillräcklig utsträckning har jämställdhetsintegrerats. I det följande beskrivs Riksrevisionens huvudsakliga granskningsresultat som också ligger till grund för de två rekommendationer som lämnas till regeringen.
Stora bestående könsskillnader
De könsuppdelade beskrivningar som regeringen lämnar tecknar en bild av relativt stora könsskillnader bland utrikes födda, både när det gäller arbetsmarknadsförankring i allmänhet och när det gäller resultaten av den förda politiken. De könsskillnader som framträder är oftast till kvinnors nackdel ur integrationssynpunkt, till exempel svagare arbetsmarknadsanknytning, lägre deltagande i integrationspolitiska insatser samt sämre resultat av insatserna.
Riksrevisionen har inom ramen för granskningen även undersökt flyktingar och flyktinganhörigas arbetsmarknadsförankring efter fem år i Sverige. Kvinnor och män i denna grupp har tidigare omfattats av etableringsinsatser för nyanlända flyktingar och flyktinganhöriga (tidigare kallat introduktionsinsatser), men omfattas vid mättillfällena endast av den generella politiken. Resultaten visar att andelen kvinnliga flyktingar och flyktinganhöriga som varken arbetar eller studerar är större än motsvarande andel för män. Könsskillnaden har dessutom ökat något mellan 2005 och 2015. Även för andelen inrikes födda som varken arbetar eller studerar finns en viss könsskillnad men den är avsevärt mindre och har i stället minskat mellan mättillfällena.
Könsuppdelad statistik redovisas, men mer analys krävs
Trots att jämställdhetsintegrering har varit den huvudsakliga strategin för att genomföra jämställdhetspolitiken sedan 1994 kan Riksrevisionen konstatera att det är först från 2015 som regeringen, framför allt i finansplaner och riktlinjer för den ekonomiska politiken, anger att ett jämställdhetsperspektiv ska genomsyra all regeringens politik. Detta skifte framträder också i styrningen av Arbetsförmedlingen, där regeringen bland annat återinför krav på att verksamheten ska utformas så att den främjar mångfald och jämställdhet.
I regeringens avsnitt om integration respektive arbetsmarknad i budgetpropositionerna har man kommit olika långt med att jämställdhetsintegrera beskrivningarna, analysen och de framåtsyftande delarna. Från 2015 har regeringen i högre utsträckning tagit hänsyn till kön i sina beskrivningar, identifierade utmaningar och ambitioner. Men trots att beskrivningarna ofta visar på stora könsskillnader, lämnas de även efter 2015 i stor utsträckning utan någon förklarande analys. Däremot anger regeringen i de allra flesta granskade dokument riskfaktorer för svag integration och arbetsmarknadsförankring. Det handlar till exempel om kort utbildning, svaga kunskaper i svenska språket, bristande jobbrelaterade nätverk, födelseregion eller funktionsnedsättning. Men det saknas analys av dessa faktorers betydelse för att förklara könsskillnader i arbetsmarknadsanknytning. Med undantag för de senaste åren, har det saknats analys av om det finns ytterligare förklaringar till könsskillnader som till exempel det faktum att kvinnor tar ett större omsorgsansvar, könsnormer och -stereotyper.
Under den granskade perioden tar regeringen ett stort antal initiativ både inom politiken för nyanlända och inom den generella arbetsmarknadspolitiken. Till om med 2017 beskrivs initiativen med få undantag utan att adressera underliggande könsskillnader och hur de förväntas bidra till både kvinnors och mäns arbetsmarknadsförankring. Det är först i integrationsavsnittet i budgetpropositionen för 2018 som regeringen presenterar ett antal initiativ som direkt avser utrikes födda kvinnor med svag arbetsmarknadsförankring.
Rekommendationer
Mot bakgrund av granskningens resultat rekommenderar Riksrevisionen regeringen att fortsätta utveckla jämställdhetsintegreringen på integrations- och arbetsmarknadsområdet. Fokus bör i ett första steg vara att analysera orsaker till könsskillnader, så att förutsättningar för likvärdigt och effektivt stöd för integration kan lämnas för utrikes födda kvinnor och män.
Det går inte att följa politiken för utrikes födda kvinnor och män som inte är nyanlända
Könsuppdelad statistik är en grundförutsättning för att kunna göra en analys av hur olika åtgärders faller ut för kvinnor och män. När det gäller att följa upp politiken för nyanlända flyktingar och flyktinganhörigas etablering behöver de statistiska uppgifterna därför vara uppdelade på kön. Men när det gäller utrikes födda som inte är nyanlända behövs både en uppdelning på kön och på inrikes och utrikes födda. Eftersom den politik som ska främja deras integration även gäller för inrikes födda behövs dessa dubbla indelningsgrunder för att kunna utläsa hur politiken faller ut för just utrikes födda kvinnor och män.
Riksrevisionen konstaterar att det inte någon gång under den granskade perioden går att utläsa i regeringens arbetsmarknadsavsnitt något om deltagande i insatser eller dess utfall för utrikes födda kvinnor respektive män som inte är nyanlända flyktingar eller flyktinganhöriga. Detta medför att regeringens redovisning inte ger någon tillräckligt god bild av vad den generella arbetsmarknadspolitiken innebär för utrikes födda kvinnor och män.
Rekommendationer
Mot bakgrund av detta rekommenderar Riksrevisionen regeringen att redovisa och analysera arbetsmarknadspolitikens resultat så att det är möjligt att följa hur politiken faller ut för samtliga utrikes födda kvinnor och män.
Dela i sociala medier och via e-post
Kontakta oss
Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).