Resultat och iakttagelser

Skolsystemet i Sverige har under de senaste decennierna genomgått en rad genomgripande förändringar med flera reformer som har gett elever större möjligheter att välja utbildning och skola. I dag kan behöriga elever fritt söka gymnasieskola och utbildning, i princip i hela landet. En del forskning tyder på att denna möjlighet kan ha haft negativa effekter på likvärdigheten, medan annan forskning visar att valmöjligheten har haft positiva effekter på elevernas måluppfyllelse.

Syftet med den här granskningen är att undersöka om det finns något bestående samband mellan dessa utökade valmöjligheter och elevernas senare framgång på arbetsmarknaden och deras utbildningskarriärer. Granskningen undersöker även om de utökade valmöjligheterna har haft olika effekter beroende på elevernas bakgrund, något som kan påverka likvärdigheten i gymnasieskolan.

Granskningens resultat

De övergripande resultaten visar inte att de utökade valmöjligheterna har påverkat elevernas sannolikhet för att ha en inkomst, ha varit arbetslösa eller ha genomgått högre studier 10 år efter avslutat gymnasium. Granskningen finner dock generella effekter på inkomster. De elever som har haft utökade valmöjligheter har något högre lön än jämförbara elever. Riksrevisionen gör därför bedömningen att regeringens intentioner – att reformerna ska leda till bättre studieresultat och ökad motivation – förefaller vara uppfyllda till viss del. Bättre studieresultat och ökad motivation kan förväntas ge effekter på individernas arbetsmarknads- och utbildningskarriärer, vilket också de högre inkomsterna indikerar.

Granskningens resultat visar även effekter som kan inverka positivt på likvärdigheten i gymnasieskolan. Möjligheten att välja kommunal gymnasieskola verkar minska betydelsen av föräldrarnas utbildningsnivå på inkomster och övergång till högre studier. Elever som har föräldrar med låg utbildningsnivå och som har kunnat välja kommunal gymnasieskola har högre inkomster och har i högre utsträckning fullföljt eftergymnasiala studier än jämförbara elever som inte har haft samma möjlighet.

Samtidigt finns det effekter som kan inverka negativt på likvärdigheten. Möjligheten att välja kommunal gymnasieskola har påverkat elevernas utfall olika beroende på om eleven har utländsk bakgrund eller inte. Valmöjligheten har inte haft några effekter på utbildningskarriärer för elever med utländsk bakgrund, samtidigt som den har positiva effekter för elever som är födda i Sverige och vars föräldrar också är födda i Sverige. Detta kan betyda att likvärdigheten minskar i detta avseende, att skillnaden i övergång till högre studier ökar mellan elever som är födda utomlands och de som är födda i Sverige.

De ökade skillnaderna kan vara resultatet av ett informationsövertag hos elever som vistats i landet längre än de som inte är födda här. Elever som är födda i Sverige har bättre kunskaper om systemet och vilka valmöjligheter som finns och kan därför göra mer informerade val.

Riksrevisionens iakttagelser

Riksrevisionen lämnar med utgångspunkt från denna granskning inte några rekommendationer. Vi vill dock särskilt fästa uppmärksamheten på att de positiva effekter som de utökade möjligheterna att välja gymnasieskola inte förefaller ha kommit alla elever tillgodo. För att motverka en negativ utveckling av gymnasieskolans likvärdighet är det därför viktigt att fortsätta arbetet med att säkerställa att alla skolor har hög kvalitet men även säkerställa att alla elever får det stöd och den information de behöver för att göra bästa möjliga val av gymnasieskola utifrån sina förutsättningar.